Kristen ikonografi från senantiken till reformationen – bildens gåtfulla betydelser

Kursen ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs Kandidatexamen i Humaniora samt Svenska 3 eller Svenska nivå 3 och Engelska 6 eller Engelska nivå 2.

Kursen behandlar kristen ikonografi ur ett konstvetenskapligt perspektiv, från senantiken till reformationen. Genom ikonografisk och ikonologisk analys studeras hur kristna bilder fungerat som visuella uttryck för teologi, makt och identitet i den europeiska konsthistorien.

Kursen introducerar centrala teoretiker och metoder för att tolka bilders symbolik, funktion och kontext. Olika bildmedier, som mosaiker, fresker, illuminationer och altartavlor behandlas, liksom teman som liturgi, betraktarroll, genus och rumslighet.

Särskild vikt läggs vid bildens performativa och symboliska dimensioner samt vid frågor om religiösa bilders politiska användning och ikonoklasm. Genom analyser av både välkända och mindre studerade verk utvecklas studentens förståelse för det kristna bildspråkets utveckling fram till 1500-talet.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• kritiskt redogöra för den kristna ikonografins historiska utveckling från senantiken till reformationen, med fördjupad förståelse för bildens teologiska, liturgiska och politiska funktion i olika kulturella kontexter,
• demonstrera fördjupad förståelse för bildens roll som visuell kommunikation och ideologiskt verktyg, särskilt i relation till identitetsskapande, maktutövning och konflikter såsom ikonoklasmer och bildförbud

Färdighet och förmåga

• självständigt identifiera, tolka och analysera kristna bildmotiv med hjälp av ikonografiska och ikonologiska metoder, samt relatera dem till relevanta teoretiska perspektiv och historiska kontexter,
• förklara och analysera centrala ikonografiska och ikonologiska teorier och metoder, samt tillämpa dessa i tolkningar av religiös bildkonst med särskild hänsyn till genus, kroppslighet, rumslighet och maktrelationer,
• kritiskt jämföra olika visuella tolkningar och bildstrategier, samt motivera egna analytiska ställningstaganden i dialog med tidigare forskning inom fältet,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt reflektera över den kristna bildkonstens roll i historiska och samtida maktstrukturer, inklusive dess användning i identitetsskapande, ideologisk påverkan och exkluderande praktiker,
• uppvisa ett medvetet och nyanserat förhållningssätt till bildens mångtydighet, och värdera hur kulturella, religiösa och genusrelaterade perspektiv påverkar tolkning och förståelse av religiösa motiv,
• självständigt förhålla sig till etiska och metodologiska utmaningar i analysen av religiös bildkonst, inklusive frågor om tolkarkontext, källkritik och representation.

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier som kompletteras med schemalagda gruppdiskussioner samt litteraturstudier.

Undervisningsspråk: svenska.

Examination sker genom muntlig presentation av bildanalys, hemtentamen samt aktivt deltagande på seminarier. Aktiv närvaro krävs för betyget G.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.