Carl-Johan specialiserade sig genom magisterprogrammet

Bild

Namn: Carl-Johan Holmberg
Ålder: 33
Bostadsort: Trollhättan 
Sysselsättning: Researcher
Utbildning: Kandidatexamen i psykologi. Magisterexamen i arbetsvetenskap.

Vad jobbar du med just nu?
– Jag jobbar med forskning och utveckling på Refapp, en tjänst för digital referenstagning. Mitt arbete går i mångt och mycket ut på att hjälpa organisationer att fatta bättre rekryteringsbeslut genom att samla in rätt typ av data från jobbsökares referenspersoner. I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att säkerställa att vår tjänst är uppdaterad utifrån de senaste vetenskapliga rönen, analysera referenstagningsdata och hålla i utbildningar.

Hur har dina studier i arbetsvetenskap bidragit till det du gör idag?
Min upplevelse är att det jag lärde mig på grundnivå, alltså under kandidatprogrammet, räcker långt för att göra mig kvalificerad för många olika typer av jobb inom den bransch jag allra helst vill jobba, nämligen HR-branschen. Den avancerade utbildningen, magisterprogrammet, gav mig mer djupgående kunskaper inom de ämnen vi läste. Grovt förenklat kan man likna det vid att jag genom magisterprogrammet gick från generalist till specialist. Metodkurser i kombination med de många forskare vi träffade under programmets gång gav mig en bättre förståelse för det vetenskapliga hantverket, vilket jag har stor nytta av i det arbete jag ägnar mig åt i dag.

Har studierna påverkat dig på annat sätt?
– Som med all utbildning fick jag upp ögonen för nya ämnesområden jag tidigare inte ens har tänkt på existerar. Varje gång vi hade en ny forskare som föreläste var det som att öppna dörren till ett nytt universum av kunskap, vilket stimulerade mig som är lagd åt det nyfikna och vetgiriga hållet. Det inspirerade sätt på vilket forskarna delade med sig av sina kunskaper fick mig att vilja fortsätta att hålla mina kunskaper uppdaterade även efter magisterprogrammets slut. Numera läser jag till exempel vetenskapliga artiklar på daglig basis och böcker om sådant jag tidigare inte hade hört talas om. Studierna har med andra ord inspirerat mig till att ständigt söka ny kunskap, ha ett kritiskt förhållningssätt och vara öppen för att det jag hållit för sant kan vara helt fel. 

Hur kom det sig att du valde att läsa arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet?
– Det hade med lärosätets goda rykte att göra. Människor jag känner inom akademin pratade om att några av de vassaste forskarna inom arbetsvetenskap finns på just Göteborgs universitet. Jag gjorde lite efterforskning och pratade bland annat med dåvarande studenter som bekräftade min bild av att innehållet i lärosätets utbildningar håller hög kvalitet. Nämnas bör att magisterprogrammet ges i samarbete mellan olika lärosäten, så kvaliteten på utbildningen hade nog varit lika hög även om jag formellt hade blivit antagen till programmet via ett annat lärosäte.

Hur upplevde du tiden som student?
– Det bästa var att de flesta studenter tycktes vara genuint intresserade av de ämnen vi läste, vilket kan ställas i kontrast till andra utbildningar jag har läst där många primärt är intresserade av att få ett papper på att de har studerat. På magisterprogrammet var de flesta väl förberedda och pålästa inför de gruppdiskussioner vi hade, vilket gjorde att den typen av aktiviteter blev meningsfulla. Engagemanget märktes också utanför de formella utbildningskontexterna då vi studenter bland annat tipsade varandra om jobb att söka, böcker att läsa och så vidare.

– Jag vill även lyfta fram lärarnas engagemang som en höjdpunkt under programmet. De tycktes vara genuint intresserade av att diskutera frågor med oss studenter och hade alltid väl genomtänkta föreläsningar.

Har du några råd till den som funderar att söka till magisterprogrammet eller läsa andra kurser inom arbetsvetenskap?
– Fundera på vad dina intressen är och gör efterforskningar för att se om de områden som arbetsvetenskapen täcker överensstämmer med vad du är intresserad av och kan tänka dig att jobba med. Förbered dig också på studietakten. Att kombinera studier med arbete kan vara krävande. En för stor obalans mellan studier, arbete och fritid kan – utöver att påverka ens välmående – även göra att man inte har tid att fullt ut sätta sig in i studierna och därmed gå miste om värdefull kunskap.