– Vår studie visar att antalet kvinnor respektive män som inte tillhörde lokalbefolkningen var jämförbart, vilket tyder på att flera olika faktorer kan ha drivit individers rörlighet, säger arkeologen Serena Sabatini vid Göteborgs universitet.
Tidigare forskning har ofta utgått från att kvinnor var mer rörliga än män, särskilt i samhällen där kvinnor flyttade till sina makars hemorter efter giftermål. Men den nya studien ger en mer nyanserad och intressant bild.
Analyser av skelett
Forskarna har analyserat skelettprover från 199 individer från sex arkeologiska platser i centrala och södra Grekland. Studien publiceras nu i PLOS One och den visar att nykomlingarna under bronsåldern främst var yngre personer.
– Det är därför troligt att rörligheten i samhällena i frågan främst rörde enskilda individer snarare än att hela familjer flyttade, säger Serena Sabatini.
Strontium är ett grundämne som naturligt förekommer i berggrund, jord och vatten. När människor äter och dricker lagras ämnet i kroppens vävnader. Genom att jämföra med Strontium som finns i närmiljön kan man dra slutsatser om personen växt upp i området eller inte.
Medelhavsområdet genomgick betydande socioekonomiska och kulturella förändringar under bronsåldern, vilka varierade mellan olika regioner och över tid. Utbytet mellan olika samhällen blev allt viktigare och skapade kontakter över stora avstånd.
Studien diskuterar i vilken utsträckning dessa utbyten innebar migration och bosättning av utomstående individer i de lokala samhällena.
Studien; Exploring mobility in Bronze Age Greece: A Sr isotope perspective diskuterar i vilken utsträckning dessa utbyten innebar migration och bosättning av utomstående individer i de lokala samhällena.
– Gruppen ”icke-lokala individer ” omfattar både män och kvinnor. Så vi kan inte se någon tydlig könsskillnad gällande rörligheten under bronsåldern i området. Men deras uppskattade ålder tyder på att de med största sannolikhet flyttat som unga vuxna, säger Serena Sabatini.
Bland skeletten som analyserats finns också barn, men analyserna visar att alla barn med stor sannolikhet har tillhört lokalbefolkningen.
Vilka var nykomlingarna?
Studien syftade till att undersöka människors rörligheten i centrala och södra Grekland under mellersta och sena bronsåldern samt hur den förändrades över tid och om den drevs av specifika faktorer.
Utifrån analyserna drar forskarna slutsatsen att migration eller rörlighet till samhällen i centrala och södra Grekland tycks ha skett i en relativt jämn takt under hela den undersökta perioden. Studien pekar på att omkring fem till tio procent av befolkningen hade vuxit upp någon annanstans, än där de begravdes.
– Intressant nog identifierades ”icke lokala individer” i samband med olika typer av begravningsseder – i såväl enkla som rikt utrustade gravar – vilket visar att människor var rörliga oavsett rikedom eller status.
Så här gjorde forskarna
Att individer växt upp i en annan miljö, kan påvisas genom att strontiumisotopsammansättningen i skelettet är direkt kopplad till omgivningen genom den föda som intas. Individer med en strontiumisotopsammansättning som avviker från den naturliga sammansättningen vid fyndplatsen måste därför ha sitt ursprung någon annanstans.
– För att identifiera individer som inte hade vuxit upp vid de undersökta platserna, fastställde vi platsspecifika referensvärden (baslinjer) för strontiumisotoper i omgivningen, baserat på publicerade data, samt för själva platserna utifrån de begravda individernas egna ⁸⁷Sr/⁸⁶Sr-värden, förklarar arkeologen Serena Sabatini.
– Jämförelsen mellan individernas ⁸⁷Sr/⁸⁶Sr-värden och respektive referensvärden avslöjade att 17 individer av de 199 inte var uppväxta i det området där de begravdes, säger Serena Sabatini, forskare vid Göteborgs universitet.
Artikeln har publicerats i PLOS One: Exploring mobility in Bronze Age Greece: A Sr isotope perspective
Bakom studien står flera forskare från Göteborgs universitet.
Text: Cecilia Sjöberg
Kontakt:
Serena Sabatini, tel: 0766-185217, e-post: serena.sabatini@archaeology.gu.se
Kristian Kristiansen, tel: 070-418 5767, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se
