Nya föroreningar utmanar svensk dricksvattenförsörjning
En fjärdedel av Sveriges dricksvatten produceras med hjälp av konstgjord grundvattenbildning. Men när vatten från sjöar och vattendrag infiltreras i marken kan svårnedbrytbara kemikalier följa med. En ny studie från Göteborgs universitet visar att bättre övervakning behövs för att möta nya krav på dricksvattnets kvalitet.
Konstgjord grundvattenbildning används för att säkra tillgången på dricksvatten. Metoden innebär att ytvatten från exempelvis sjöar och vattendrag infiltreras genom marken för att fylla på grundvattnet.
I Sverige produceras omkring 25 procent av dricksvattnet med hjälp av metoden. Men ytvattnet kan innehålla kemikalier som riskerar att nå grundvattnet.
– Ytvattnet som används i denna process innehåller ofta konstgjorda kemikalier från till exempel plaster, bekämpningsmedel, läkemedel och ämnen som kallas per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), säger Tabea Mumberg, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Hennes forskning undersöker hur PFAS transporteras genom konstgjorda grundvattenbildningssystem.
Föroreningar kan nå grundvattnet
PFAS är en stor grupp långlivade kemikalier som bland annat används i brandsläckningsskum och vattenavvisande textilier. När ytvatten infiltreras genom marken finns en risk att sådana ämnen transporteras vidare till grundvattnet.
I en systematisk litteraturöversikt har Tabea Mumberg undersökt tidigare forskning om hur så kallade Contaminants of Emerging Concern (CEC) transporteras genom system för konstgjord grundvattenbildning. Det handlar om föroreningar som väcker ökande miljö- och hälsomässig uppmärksamhet och där flera ännu inte är reglerade.
Genomgången visar bland annat att det behövs bättre kunskap om hur väl dagens system klarar dessa ämnen.
– Min studie visar på behovet av att använda regelbundna övervakningsprogram som specifikt tar upp CEC. Detta är särskilt viktigt för de CEC som ännu inte är reglerade, säger Tabea Mumberg.
Nya krav på dricksvattnet
Frågan blir allt viktigare när vattenförsörjningen påverkas av bland annat torka och översvämningar. Samtidigt identifieras fler föroreningar i ytvatten och kraven på dricksvattnets kvalitet skärps.
Studien pekar därför också på behovet av att utveckla systemen för konstgjord grundvattenbildning så att kemikalier i högre grad kan hållas kvar innan de når grundvattnet.
– Genom att förstå vad som händer med dessa föroreningar i våra vattensystem kan vi minimera koncentrationen av CEC innan den kostsamma behandlingen av dricksvattnet.
Om studien
Studien “Managed aquifer recharge as a potential pathway of contaminants of emerging concern into groundwater systems - A systematic review” är publicerad i Chemosphere. http://dx.doi.org/10.1016/j.chemosphere.2024.143030
För ytterligare information, kontakta
Tabea Mumberg, doktorand, Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper, tabea.mumberg@gu.se
Text: Jenny Meyer Daneback
