Postcinema
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ges som fristående kurs.
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
Avslutade kurser motsvarande kursfordringar för kandidatexamen inom humaniora, eller motsvarande. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande engelska B/engelska 6.
Innehåll
I digitala mediekulturer utspelas visuella narrativ över allt fler nätverk i takt med att plattformar och producenter flerdubblas. Den här kursen utforskar begreppet postcinema från teoretiska och praktiska perspektiv. I kursen analyseras den digitala teknologins påverkan på filmmediet, nätverksestetik, ”mind-game”-filmer, transmedialt berättande, samt politiska och estetiska aspekter av amatörproduktioner. Samtida amatörproduktionskulturer, såsom videoessäer och desktop-dokumentärer, diskuteras i relation till en längre historia av experimenterande med rörliga bildmedier, från avantgarderörelser och framåt. Strukturer och potentialer i postcinema teoretiseras och utforskas därtill i praktiken genom att studenterna skapar egna postcinematiska produkter såsom videoessäer och desktop-dokumentärer.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- förstå och diskutera postcinema på ett fördjupat sätt,
- beskriva och jämföra olika avancerade teoretiska perspektiv på postcinema,
Färdighet och förmåga
- teoretisera postcinema ur ekonomiska, estetiska och teknologiska avancerade perspektiv,
- historisera postcinema i en längre tradition av medietransformationer,
- producera postcinematiska produkter såsom videoessäer och desktopdokumentärer,
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt analysera olika postcinematiska former ur genus-, makt-, produktions samt ekonomiska perspektiv,
- kritiskt analysera transmedialt berättande, nätverksestetik och amatörproduktioner.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Föreläsningar, seminarier och visningar av audiovisuellt material.
Undervisningsspråk: engelska
Examinationsformer
Kursen examineras löpande i samband med seminarier, genom presentationer, inlämningsuppgifter och ett avslutande projekt.
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
Kursvärdering
Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.
Övriga föreskrifter
Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.