Eleverna var varken entydigt positiva eller negativa till klimatsmartare skolmåltider, i ny studie. Smak, mättnad och att maten var välbekant spelade stor roll. Eleverna var något mer positiva till mindre kött i recepten än till fler helvegetariska dagar.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och genomfördes i Lunds kommun. Under hösten 2021 samlades enkätsvar in från elever i årskurs 4–9 vid sex skolor. Huvudanalysen omfattade enkätsvar från 1 268 elever och gruppsamtal med 20 elever vid två skolor.
Enkätsvaren visade att positiva attityder till klimatsmartare skolmåltider hade starkast samband med om eleverna själva tyckte att klimatet var viktigt vid matval och om de ofta åt vegetariskt i skolan. Flickor var också mer positiva än pojkar. Kännedomen om att rött kött har större klimatpåverkan än vegetarisk mat var hög även bland elever med mer negativa attityder, och hade bara ett svagt samband med deras inställning.
Smaken avgörande
– Eleverna är medvetna om matens klimatpåverkan, men när de står inför lunchen blir andra saker viktigare. De tänker framför allt på att maten ska smaka gott, göra dem mätta och kännas bekant, säger Monica Hunsberger, docent i folkhälsovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Monica Hunsberger och Erik André.
Foto: Majk Zanqrelle, Ulrik Fallström
I samtalen framstod kött som en norm för vad många elever såg som en riktig och mättande måltid. Vegetariska rätter bedömdes utifrån den normen och gick lättare hem när de påminde om mat eleverna redan kände till.
Ändrade recept
Stödet var något högre för att minska skolmåltidernas klimatavtryck genom att minska mängden kött i recepten än genom att ha fler helvegetariska dagar. Attityderna var överlag blandade: omkring fyra av tio elever i enkäten var neutrala till klimatsmartare skolmåltider, medan ungefär lika många var positiva som negativa. I samtalen beskrev eleverna minskad mängd kött i recept som lättare att acceptera än helvegetariska dagar. Vid tiden för studien hade skolorna redan en till två helvegetariska dagar per vecka.
Studien genomfördes i samband med ett försök, som rapporterats i en tidigare studie, där skolmåltidernas klimatavtryck minskades med 20 procent utan att det påverkade hur mycket eleverna åt eller hur nöjda de var med maten.
– Många skolkök arbetar redan med att utveckla recept så att de innehåller mindre av råvaror med högt klimatavtryck, parallellt med att de serverar en hög andel vegetariska rätter. Den här studien talar för att sådan receptutveckling kan vara ett bra komplement för att samtidigt minska klimatpåverkan och värna om att maten uppskattas av eleverna, säger Erik André, kommundoktorand vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Stad.