I sin avhandling undersöker Elisabet Yanagisawa den kunskap som kan uppstå genom sinnliga erfarenheter. Utgångspunkten är att vetande inte bara behöver vara något som går att formulera i ord, mäta eller lära ut genom teorier. Det kan också handla om en utvidgad syn på kunskap, där estetik och värdet av intuitiv kunskap intar en starkare position.
– Vi behöver få en bekräftelse på att vi kan lita på våra egna sinnen, säger Elisabet Yanagisawa.
En viktig utgångspunkt för forskningen är traditionell japansk estetik. Yanagisawa har själv en lång relation till området. Hennes pappa kommer från Japan och redan före forskarutbildningen hade hon lagt märke till skillnader i hur estetiska kvaliteter värderas i Japan och Sverige.
I svensk kontext förknippas ordet estetik ofta med utseende, produkter och konsumtion. Yanagisawa vill i stället rikta uppmärksamheten mot estetik som sinnlig erfarenhet.
– Ordet estetik kommer från grekiskan och handlar om det som uppfattas genom sinnena. Jag vill på något vis kalla hem den betydelsen.
Från stjärnhimlen till en delad frukt
En sinnlig erfarenhet behöver inte ha ett konstverk som utgångspunkt. Elisabet Yanagisawa tar det japanska begreppet yūgen, ungefär gåtfull eller mystisk skönhet, som exempel. Det kan till exempel handla om att se månen eller stjärnorna mot en nattsvart himmel. Men den kan också finnas i det småskaliga och vardagliga, som i upplevelsen av att dela en frukt.
– Den estetiska erfarenheten kan ge en stark känsla av mening. Där kommer vi till värdet av estetiken. Det handlar inte bara om produkter eller status, utan om erfarenheter som berikar våra liv. Det är en kunskap som berikar vår existens.
Målet i avhandlingen är inte att studera en enskild konstform utan konstnärliga processer mer generellt – och specifikt – hur den kunskap som finns i dem kan artikuleras inifrån konsten själv.
Ett av avhandlingens metodologiska bidrag är begreppet complicity. Yanagisawa använder det för ett inifrånperspektiv på den konstnärliga processen: forskaren står, som hon uttrycker det, "på samma sida" som processen och materialet i stället för att enbart inta en distanserad analytisk position. Hon använder en blomma för att förklara skillnaden.
För att förstå blomman behöver forskaren inte nödvändigtvis plocka av alla kronblad och dissekera den. Begreppet Complicity erbjuder en möjlighet att veckla ur kunskap ur erfarenheten, materialet och processen som helhet.
– Det handlar inte om antingen logik eller intuition. Viss kunskap kan bara förmedlas genom individens inre insikt. Men det betyder inte att den kunskapen bara är subjektiv.
Skönhet är kunskap
I avhandlingen för Yanagisawa samman traditionell japansk estetik med den franske filosofen Gilles Deleuzes filosofi. Trots att de kommer ur olika tider och kulturella sammanhang hittar hon beröringspunkter i synen på bland annat intuition, kropp, materia och kunskap.
Yanagisawa menar att frågorna sträcker sig längre än till konst och design. Förmågan att använda kroppen och sinnena för att uppfatta och förstå sin omgivning har betydelse för både individen och samhället.
– Kroppskunskap är det som går genom sinnena, materian och kroppen. Det har ett enormt värde för vår individuella utveckling och för samhällets kultur. Det är en viktig baskunskap att värdera estetik högt och inte placera den i periferin. Skönhet är viktigt för vår livskvalitet på många sätt. Det är kunskap.
