Jämförelser påverkar elevers syn på sin förmåga

Bild

Hur bra en elev tycker sig vara i ett ämne beror inte bara på de egna skolresultaten. Elever jämför sig också med sina skolkamrater och med hur de själva presterar i andra ämnen. Det visar Thea Klapp, som i sin avhandling undersökt elevers akademiska självuppfattning, det vill säga hur de ser på sin egen förmåga i skolan.

– Två elever som presterar lika bra kan ändå ha ganska olika uppfattningar om vad de klarar av. Det betyder att vi behöver vara uppmärksamma på hur elever upplever sin förmåga utifrån flera jämförelseramar, inte bara på deras faktiska skolresultat, säger Thea Klapp.

Högpresterande skolor kan påverka självbilden negativt

Ett av resultaten visar att elever på skolor med höga genomsnittsbetyg i matematik och svenska tenderar att värdera sin egen förmåga i dessa ämnen lägre än elever med motsvarande betyg på skolor där genomsnittet är lägre.

Resultatet ligger i linje med den så kallade big-fish–little-pond-effekten: det kan vara svårare att känna sig duktig när man omges av många högpresterande elever.

Studien visar att elever med högre kognitiv förmåga var mindre känsliga för denna negativa jämförelseeffekt i matematik. I svenska syntes däremot ingen sådan skillnad.

Självuppfattningen utvecklas olika i olika ämnen

Avhandlingen visar också att elevers syn på sin förmåga förändras på olika sätt beroende på skolämne. Under högstadiet sjönk elevernas självuppfattning i matematik, medan den ökade i engelska.

Tidigare prestationer hade också större betydelse för hur självuppfattningen utvecklades i matematik än i engelska.

– Det väcker frågor om vad som formar elevers självuppfattning i olika ämnen. I engelska skulle till exempel erfarenheter utanför skolan kunna spela en större roll, men det är något som behöver undersökas vidare, säger Thea Klapp.

Samband med inkomsten i vuxen ålder

Ett annat resultat är att elever som hade en mer positiv akademisk självuppfattning i årskurs 6 också tenderade att ha högre inkomster som vuxna. Sambandet fanns kvar även när forskaren tog hänsyn till bland annat betyg, kognitiv förmåga, kön och föräldrarnas utbildningsnivå.

Det behöver inte betyda att en positiv självuppfattning i sig leder till högre inkomst, det finns flera möjliga medierande förklaringar, betonar Thea Klapp. Men resultatet visar att hur elever ser på sin förmåga kan vara relevant långt efter skolåren.

Thea Klapp hoppas att resultaten ska vara användbara för lärare och andra som arbetar i skolan.

– En möjlig praktisk tillämpning är att uppmärksamma elevernas individuella utveckling och framsteg, så att de inte i lika hög grad värderar sin förmåga genom att jämföra sig med andra elever eller med sina egna prestationer i andra ämnen.