Bild
Publik
Foto: Hannes Almeräng
Länkstig

Lundbergsstiftelsens anslag öppnar dörrar för forskningen

Publicerad

Avancerade mikroskop, instrument för cellanalys och teknik som kan avslöja tidigare okända sjukdomsmekanismer. När IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse samlade årets anslagsmottagare på Medicinareberget i Göteborg blev det tydligt hur mycket ny forskningsutrustning kan betyda – inte bara för enskilda projekt, utan för hela forskningsmiljöer.

Vid ceremonin på Academicum presenterade forskare från bland annat Göteborgs universitet, Chalmers, Lunds universitet och Örebro universitet sina projekt och berättade om de nya möjligheter som anslagen ger.

I år fördelar stiftelsen 56,76 miljoner kronor till 27 forskningsprojekt. Stiftelsen har i år breddat sitt stöd genom att inkludera forskning om tarm- och lungsjukdomar, vid sidan av de sedan tidigare prioriterade områdena cancer, njursjukdomar och ortopedi.

Bild
Gruppbild på forskare
Hela 24 projekt var representerade vid ceremonin, där fler forskare än tidigare deltog.
Foto: Hannes Almeräng

Detaljerade studier av luftvägarna

En av forskarna som presenterade sitt projekt var Kristina Johansson vid Sahlgrenska akademin. Hon har nyligen startat en forskargrupp med inriktning mot luftvägssjukdomar och undersöker bland annat hur luftvägarnas slemhinnor och immunceller bidrar till sjukdomsutveckling.

Bild
Kvinna med ros i samtal med två andra personer
Kristina Johansson.
Foto: Hannes Almeräng

Med anslaget ska forskargruppen köpa in en avancerad cellsorterare som gör det möjligt att isolera och analysera specifika celltyper med hög precision. Tekniken kan bland annat användas för att studera immunceller och de bägarceller som producerar slem i luftvägarna.

Den nya utrustningen gör det möjligt att sortera ut och studera intakta celler från bland annat kliniska prover från patienter med astma och KOL. Det ger forskarna bättre förutsättningar att undersöka hur olika celltyper samverkar i luftvägarnas slemhinnor och vilken betydelse de har för sjukdomsutvecklingen.

Tarmbakteriernas ämnesomsättning

Robert Caesar, som representerade Fredrik Bäckheds forskningsmiljö vid Sahlgrenska akademin, berättade om en ny masspektrometer som ska effektivisera analyserna av de ämnen som tarmbakterier producerar.

Bild
Man presenterar inför publik
Robert Ceasar.
Foto: Hannes Almeräng

Forskarna undersöker bland annat hur bakteriernas ämnesomsättning påverkar människans hälsa. Vissa av de ämnen som bildas i tarmen når blodet och kan ha betydelse för utvecklingen av metabola sjukdomar.

Forskargruppen har sett att vissa bakterieproducerade ämnen förekommer i betydligt högre nivåer hos personer med diabetes än hos friska. Liknande kopplingar har också setts till hjärt-kärlsjukdom. Med den nya utrustningen kan analyserna effektiviseras, vilket på sikt kan bidra till bättre möjligheter att identifiera personer med ökad risk för dessa sjukdomar.

Kommer många till nytta

Ett återkommande tema under eftermiddagen var hur den nya utrustningen kommer att delas mellan forskare och forskargrupper. Flera av instrumenten ska placeras vid gemensamma forskningsinfrastrukturer, där de kan användas i många olika projekt.

Bild
Kvinna presenterar inför publik
Christina Backman
Foto: Hannes Almeräng

Christina Backman, styrelseordförande för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, välkomnade årets anslagsmottagare till ceremonin. Stiftelsen bildades 1982 och har sedan dess delat ut omkring 1,2 miljarder kronor till medicinsk forskning. Årets utdelning på 56,76 miljoner kronor är en av de största på flera år.

Under presentationerna blev det tydligt hur investeringarna i avancerad utrustning kan få betydelse långt utanför de enskilda projekten. Genom att instrumenten görs tillgängliga för fler forskare kan de bidra till nya samarbeten och stärka forskningen inom många olika områden.

Foto: Hannes Almeräng