Förhandsplanering vid akuta försämringar hos sköra äldre
Kort beskrivning
Sköra äldre på vård- och omsorgsboende, särskilt personer med demens eller annan kognitiv sjukdom, riskerar att behöva akut sjukhusvård när deras hälsa försämras. I projektet utvecklar och utvärderar forskarna en personcentrerad modell för att planera vården i förväg vid akuta försämringar som går att förutse. Målet är säkrare vård som bättre utgår från personens behov och önskemål och att undvika vårdövergångar till akutmottagning och sjukhus när de inte är nödvändiga.
Bakgrund
Projektets fullständiga titel är Personcentrerad förhandsplanering av vård vid förväntade akuta försämringar hos sköra äldre i vård- och omsorgsboende.
Sköra äldre som bor på vård- och omsorgsboende löper stor risk att drabbas av akuta försämringar. Det kan till exempel handla om feber eller infektion med påverkat allmäntillstånd, skalltrauma, förändrat beteende, trötthet eller sänkt medvetandegrad och andningsbesvär. Vissa av dessa försämringar går att förutse och det finns därför möjlighet att planera för hur vården ska agera om de inträffar.
I dag skickas många sköra äldre till akutmottagning när deras tillstånd försämras. Det sker ibland under omständigheter som inte överensstämmer med personens egna önskemål eller förutsättningar. På akutmottagningen löper sköra äldre också en ökad risk för vårdskador. Personer med demens eller annan kognitiv sjukdom är särskilt sårbara i en vårdmiljö som inte alltid är anpassad efter deras behov.
Internationellt har förhandsplanering av vård, ofta kallad Advance Care Planning (ACP), studerats under lång tid. I Sverige har arbetet framför allt utvecklats inom palliativ vård och handlat om värderingar och prioriteringar inför vård i livets slutskede. Det här projektet fokuserar i stället på sköra äldre som inte befinner sig i ett palliativt skede, men för vilka vissa akuta försämringar är sannolika och möjliga att planera för.
Det saknas i dag tillräcklig kunskap från svenska interventionsstudier om personcentrerade och strukturerade modeller för förhandsplanering vid förväntade akuta försämringar. Det behövs särskilt mer kunskap om hur sådana modeller kan stödja delat beslutsfattande och minska vårdövergångar till akutmottagning och sjukhus som hade kunnat undvikas.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla, införa och utvärdera en personcentrerad och strukturerad modell för förhandsplanering vid förväntade akuta försämringar. Genom att planera för möjliga situationer innan de uppstår är målet att skapa förutsättningar för säkrare och mer värdig vård som bättre utgår från personens behov, förutsättningar och önskemål.
Metod
Projektet genomförs i fem faser och följer Medical Research Councils (MRC) ramverk för utveckling och utvärdering av komplexa interventioner.
Arbetet omfattar sammanställning av tidigare forskning och kartläggning av nuläget. Därefter utvecklas modellen tillsammans med sköra äldre, närstående, vård- och omsorgspersonal, chefer och andra berörda aktörer.
Modellen testas först i mindre skala för att undersöka om den är genomförbar och fungerar som tänkt. Därefter genomförs en större studie för att utvärdera effekterna. I projektets sista fas tas en strategi fram för hur modellen ska kunna införas och användas i verksamheter. Den kommer bland annat att omfatta vägledning, utbildningsmaterial och verktyg för vårdpersonal.
Projektet bygger vidare på erfarenheter från ett tidigare pilotprojekt på vård- och omsorgsboendet Ekparken i Göteborg. Där identifierades fem typer av förväntade akuta försämringar och en gemensam åtgärdsplan togs fram och följdes upp regelbundet.
Projektets delstudier
I den första fasen kartlägger forskarna befintlig kunskap och hur vården ser ut i dag. En systematisk litteraturöversikt genomförs för att sammanställa forskning om förhandsplanering av vård för sköra äldre.
Forskarna granskar också journaler för sköra äldre från vård- och omsorgsboenden som kommit till akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan januari 2020 och januari 2026. Bland annat studeras grad av skörhet, sjukhusinläggningar, vårdskador, vårdtid och dödlighet.
Intervjuer genomförs med sköra äldre och närstående om deras erfarenheter av vård och behandling i akuta situationer. Vårdpersonal deltar i fokusgrupper om hur sådana situationer hanteras, med särskilt fokus på vårdetik och mänskliga värden.
I den andra fasen utvecklas modellen för förhandsplanering gemensamt genom workshops med sköra äldre, närstående, vård- och omsorgspersonal, chefer och andra berörda aktörer.
I den tredje fasen testas modellen i en mindre klusterrandomiserad studie med fyra primärvårdskluster, varav två använder den nya modellen och två fortsätter med ordinarie arbetssätt. Forskarna undersöker bland annat om modellen är genomförbar, om den når den avsedda målgruppen och om den används som planerat. De studerar också om antalet undvikbara besök på akutmottagning och sjukhusinläggningar minskar. Intervjuer genomförs med sköra äldre, närstående samt vård- och omsorgspersonal.
I den fjärde fasen utvärderas modellen i större skala i 20 primärvårdskluster. Hälften använder modellen och hälften fortsätter med ordinarie arbetssätt. Forskarna studerar bland annat oplanerade besök på akutmottagning, oplanerade sjukhusinläggningar och hälsorelaterad livskvalitet. Analyser görs också för att undersöka om resultaten skiljer sig beroende på exempelvis grad av skörhet, ålder och förekomst av demenssjukdom.
I den femte och avslutande fasen används resultaten från projektets tidigare delar för att utveckla en strategi för hur modellen ska kunna införas i vård och omsorg. Den ska bland annat innehålla en implementeringsguide och utbildningsmaterial.
