Effekter av gruppdiskussioner i matematik och naturvetenskap
Kort beskrivning
Projektet heter "Effekter av undervisning med innehållsligt och teoretiskt designad gruppdiskussion i matematik och naturvetenskap". I projektet utvecklar vi och jämför effekterna av två olika 120-minuters undervisningsupplägg i årskurs 6. Det görs dels inom området negativa tal, dels för begreppet materia. Det ena undervisningsupplägget innebär att genomgångar i helklass varvas med enskilt arbete för eleverna. Det andra innebär att gruppdiskussioner varvas med helklassdiskussioner där de senare utgår från de olika gruppernas resonemang.
Gruppdiskussioner är ett vanligt arbetssätt inom matematik och naturvetenskap. Tidigare forskningsstudier har dock främst fokuserat på hur gruppdiskussioner kan bidra till att utveckla elevers sociala förmågor, såsom delaktighet och samarbetsförmåga. I detta projekt undersöker vi hur deltagande i gruppdiskussioner påverkar elevers innehållsliga lärande.
Syfte
Projektets syfte är att studera på vilket sätt, och i vilken utsträckning, ett undervisningsupplägg där gruppdiskussioner varvas med helklassdiskussioner bidrar till att utveckla elevers lärande av ett specifikt innehåll. Ger denna typ av undervisning några lärandemässiga fördelar jämfört med när eleverna undervisas via en kombination av genomgångar och enskilt arbete?
Genomförande
Projektet genomförs i två faser. I den första fasen, läsåret 2021-2022, utvecklas de olika undervisningsuppläggen i samarbete mellan forskarna och två olika lärarlag. Resultat från tidigare forskningsstudier om negativa tal och materia utgör utgångspunkt. Utvecklingen sker därefter i en process om fyra-fem cykler där varje cykel innebär att planera, genomföra, analysera och revidera de olika uppläggen. I denna process utvecklas och prövas även tester som används för att mäta elevernas kunskapsutveckling.
I den andra fasen, läsåret 2022-2023, jämförs de olika undervisningsuppläggen med en mer experimentell ansats. Eleverna fördelas då slumpmässigt till ett av de två undervisningsuppläggen och de undervisas inte av sin ordinarie lärare.
Totalt deltar ca 350 elever inom respektive ämnesområde. Resultatet baseras dels på kvalitativa data i form av lektionsobservationer, videoinspelade lektioner och elevintervjuer, dels på kvantitativa data i form av elevernas testresultat.
Resultat
Skillnaderna i utfall mellan de olika uppläggen av undervisning var mindre än förväntat, och inte statistiskt signifikanta. Dessutom pekar den skillnad som ändå fanns i olika riktningar för negativa tal respektive materia. En förklaring kan vara att matematikundervisningen i studien var uppgiftsorienterad. Då blir det viktigt med struktur och övning, och diskussioner innebar i detta fall mindre tid för övning. Undervisningen om materia och atomer var i stället begreppsligt orienterad. Då var det en fördel att diskutera.
Resultaten visar dock tydligt att när innehållet uppmärksammas på ett strukturerat sätt ger de skilda sätten att undervisa båda mycket goda förutsättningar att påverka eleverna positivt och öka deras kunskaper. Resultaten visar även att eleverna (årskurs sex) nådde upp till i princip samma kunskapsnivå som eleverna i en referensgrupp i årskurs åtta, vilket bekräftar att kvaliteten på undervisningen i båda försöksgrupperna var god.
Mer information om studien och resultatet (Skolforskningsportalen).
Deltagare
- Åke Ingerman
- Ulf Ryberg
- Jenny Svantesson Wester
- Ahoo Shokraiefard