Bild
Hasselblad Award 2026
Kultur & språk
Zanele Muholi står i centrum när Hasselblad Award Seminar undersöker fotografi, representation, demokrati och den politiska betydelsen av att synas.
Zanele Muholi står i centrum när Hasselblad Award Seminar undersöker fotografi, representation, demokrati och den politiska betydelsen av att synas.
Hasselbladstiftelsen, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet bjuder in till en förmiddag med Zanele Muholi och medverkande från konst, akademi och praktisk demokrati.
I seminariet Mechanisms of Exclusion möter du Zanele Muholi i ett artist talk, följt av ett bredare samtal om fotografi, representation, demokrati, arkiv och den politiska betydelsen av att bli sedd.
Zanele Muholi är en av vår tids mest inflytelserika fotografer. Med sina visuellt kraftfulla porträtt synliggör och hyllar hen den svarta HBTQIA+-gemenskapens erfarenheter och värdighet – i Sydafrika och i världen. Född 1972 under apartheidregimen bär Muholi en djup medvetenhet om berättandets kraft i mötet med förtryck och diskriminering. Aktivism och arbete nära människor är en självklar del av hens konstnärliga praktik.
Från Umlazi till varje plats där svarta HBTQIA+-personer fortsätter att kämpa för att få existera fritt – detta erkännande bekräftar att våra liv är värda att synas. Inte som statistik, inte som skuggor, utan som fullvärdiga människor.
— Zanele Muholi
Mark Sealy är sedan 1991 director för Autograph samt professor i fotografi, rättigheter och representation vid University of the Arts London, London College of Communication. Han är även konstnärlig ledare för Triennial of Photography Hamburg 2026.
Hans forskning och curatoriella praktik undersöker relationer mellan fotografi och konst, social förändring, identitetspolitik, ras, representation och mänskliga rättigheter. Han har en doktorsexamen från Durham University och har skrivit omfattande för internationella fototidskrifter och fotopublikationer. Han har curerat stora utställningar och fotofestivaler, producerat ett stort antal konstnärspublikationer samt beställt verk av fotografer och filmskapare internationellt. Han var också med och sam-initierade utvecklingen av Rivington Place i London, där Autograph har sin hemvist.
Med utgångspunkt i sitt kuratoriella och akademiska arbete kommer Sealy att undersöka hur fotografiet kan ha format, begränsat och emellanåt frigjort svart subjektivitet inom kolonialismens, rasens och representationens historier – och hur fotografiet skulle kunna omprövas som en plats för rättvisa, värdighet och mänskliga relationer.
---
Frida Stranne är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskning fokuserar på USAs utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer och den förändrade globala världsordningen. Hon är författare och medförfattare till flera böcker, däribland Supermakten: Vad alla svenskar bör veta om USA och Illusionen om den amerikanska freden.
Vid sidan av sin akademiska verksamhet är hon engagerad i det offentliga samtalet om internationella frågor, demokrati och global politik. Hon är medgrundare och programledare för podcasten USA & Co och har tillsammans med skådespelaren Gustaf Skarsgård grundat Samtal vi saknar, en samtalsserie på YouTube som utforskar frågor och perspektiv som ofta har svårt att få plats i dagens offentliga samtal.
Varje fotografi skapar en ram: något lyfts fram, medan något annat lämnas utanför. Detsamma gäller de berättelser genom vilka vi förstår samhället och världen. Vissa perspektiv blir välbekanta och legitima; andra blir svåra att se, höra eller ens formulera. I ett polariserat offentligt samtal reduceras komplexitet lätt till motsatta positioner, vilket lämnar mindre utrymme för den sorts samtal där förståelsen fortfarande kan förändras. Kanske är demokratin som starkast när den kan ge utrymme åt röster som ifrågasätter det som har kommit att framstå som självklart – och förblir öppen tillräckligt länge för att lyssna. Frida Stranne reflekterar över den demokratiska betydelsen av att motstå förenkling: att lyssna över meningsskiljaktigheter, låta olika perspektiv utmana och fördjupa vår förståelse och skapa utrymme för komplexitet snarare än att tvinga in den i välbekanta berättelser.
---
Jonelle Twum är grundare och konstnärlig ledare för Black Archives Sweden. Jonelle är även konstnär och filmskapare vars verksamhet spänner över film, installationer, text och teori. Hennes verk behandlar teman som migration, minne, materialitet, gemenskap, begär och kroppen, ofta utforskade genom ett svart feministiskt perspektiv och vardagens rytmer.
I denna presentation utforskar Twum arkivet som en plats för möjligheten att skapa svarta världar. Bortom arkivets inneboende exkluderande mekanismer riktar Twum fokus mot svarta personliga arkiv för att undersöka det vardagligas skönhet och komplexitet, i all dess rikedom och förskräcklighet.
---
Sten Tolgfors, tidigare försvars- och handelsminister, är sedan 2022 landshövding i Västra Götaland.
Landshövding Sten Tolgfors reflekterar över den destruktiva process där människor inte längre betraktas som enbart människor, medborgare eller individer, utan reduceras till sin tillskrivna grupptillhörighet. Dessa grupper förknippas därefter med negativa egenskaper som tillskrivs dem kollektivt. När en grupp väl har framställts som ett problem för samhället kan en malström av ekonomisk, politisk och social exkludering följa.
---
Amat Levin är en journalist och författare från södra Stockholm. Han har skrivit återkommande för Sveriges Radio och Dagens Nyheter, har gett ut böckerna Slumpens barn (2020) och Svart historia (2022) och driver politik- och populärkulturpodden 'Så vad händer?'.
---
Hasselblad Award Seminar är en återkommande seminarieserie som arrangeras i samband med Hasselbladpriset. Seminariet samlar konstnärer, forskare, skribenter och företrädare för offentliga institutioner i samtal om fotografi, samhälle och demokrati.
Årets seminarium undersöker hur bilder, arkiv, institutioner och offentliga berättelser bidrar till att forma vem som får synas, vem som blir lyssnad på och vilka erfarenheter som erkänns som en del av det gemensamma offentliga livet.
Hasselbladpriset instiftades 1980 av Erna och Victor Hasselblad och har sedan dess delats ut nästan varje år. Det är ett av fotografins mest betydande internationella utmärkelser. Priset tilldelas fotografer som har gjort en framstående konstnärlig gärning – som har brutit ny mark, inspirerat yngre generationers fotografer, genomfört internationellt uppmärksammade projekt och som fortsätter att utvecklas i sitt skapande.