Nyhetsvanor och övergripande mönster i rapporteringen kan vara mycket stabila, samtidigt som mediernas betydelse, deras skildringar av samhällsfrågor och människors förståelse förändras. Det visar Johannes Johansson i sin avhandling vid JMG, Göteborgs universitet.
Avhandlingen kombinerar enkätundersökningar över tid med experiment och datorbaserad textanalys. Analyserna visar att stabilitet i den samlade rapporteringen kan dölja förändringar inom enskilda medier och skillnader i hur samma frågor framställs. Vilka aspekter som får utrymme och vilken innebörd de ges behöver därför skiljas åt.
I en av panelstudierna varierade sambanden mellan nyhetsinnehållet och vad människor uppfattade som viktigt mellan olika skeden av en kris. Sambanden var ofta starkare tidigt och kunde stärkas igen vid förnyad uppmärksamhet. Samtidigt blev människors uppfattningar mer beständiga, så att senare svar i högre grad hängde samman med deras tidigare uppfattningar.
Experimenten visar att nyheter kan förändra hur människor förstår och resonerar om en fråga samtidigt som tidigare perspektiv finns kvar. Nya perspektiv kunde tillkomma vid sidan av tidigare tolkningar, och samma aspekt av ett problem kunde ges en förändrad innebörd. Detta framträdde när svaren jämfördes med vad deltagarna uttryckt innan de läste nyhetsartiklarna.
Detta spelar roll för demokratisk debatt och ansvarsutkrävande. Hur ett problem förstås har betydelse för vem som anses ansvarig och vilka lösningar som framstår som rimliga. Att tolka allmänhetens uppfattningar kräver därför mer än att följa vilka frågor som prioriteras. En oförändrad prioritering kan rymma en förändrad förståelse, och mediernas betydelse i ett krisskede kan inte antas vara densamma under hela förloppet.
Fakta
Arbetet med avhandlingen Media Effects in Motion: Temporal Processes and Contextual Dynamics har ingått i projektet Varieties of Media Effects (VARME), finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC).
Studierna omfattar två enkätpaneler: en med fyra mättillfällen och inledningsvis 2 291 deltagare, och en med fem mättillfällen och 2 238 deltagare. Den andra länkar enkätsvar till cirka 55 000 nyhetsartiklar och inslag från webbskrapat material, tryckt press och manuellt kodad nyhetsrapportering. Därutöver ingår en tioårsanalys av cirka 120 000 tidningsartiklar samt två experiment med tre mättillfällen vardera och sammanlagt cirka 8 000 fritextsvar.
