Den segregerade stadens namngivnings- och etiketteringsregim

Abstract

På det här seminariet ska vi diskutera två typer av ord och deras roll i den segregerade staden. Dels namn på områden, gator, byggnader och verksamheter, dels kategoriserande och värderande etiketter på platser (appellativ). Vi menar att de två typerna bjuder på en intressant dynamik genom att ortnamn utöver sin monoreferentiella funktion kan anta kategoriserande och värderande funktioner (ibland redan från start som vi visat i vår studie av skapandet och marknadsföringen av Nya Hovås(Järlehed & Löfdahl 2021) eller med tiden genom att de laddas med betydelser, som när Hovås eller Bergsjön idag indexerar olika värderade kategorier av bostadsområden och utöver det hela semantiska fält knutna till specifika livsstilar, grupper och problem), medan kategoriserande och värderande etiketter som utsatt område och ghetto tillskrivs specifika platser och alltså också kan fungera referentiellt.

Vi försöker skapa ett analytiskt ramverk som kan göra reda för flera saker:

• hur områden (t ex Masthuggskajen, en kontrastrik stadsdel, utsatt område), gator (t ex Nya Lång), byggnader (t ex Karlatornet/El-fel-tornet) och verksamheter (i byggnaderna, t ex Brf New York, Sonyas) namnges, kategoriseras, värderas och positioneras;
• vilka sociala aktörer som formellt och informellt har auktoritet och legitimitet att namnge och kategorisera dessa fyra olika sorters urbana entiteter;
• visa på mönster, tendenser och spänningar mellan å ena sidan kommersiella och statliga institutionella aktörer, å andra priviligierade och marginaliserade områden i staden;
• undersöka relationen mellan kapitalackumulationen och produktionen av namn och appellativ på en plats;
• visa på materiella och sociala konsekvenser för olika områden och grupper i staden;
• hur de symboliska, sociala och fysiska rummen (Bourdieu 1993, 2018; Wacquant 2023) hänger ihop, aktiveras och transformeras genom denna regim och de sociala praktiker som den bygger på.

Med regim menar vi här det sociala ramverk och den uppsättning normer och praktiker som styr hur människor skapar och använder namn och etiketter på olika entiteter i staden (van Leeuwen 2005). Det fysiska rummet är det avgränsade tredimensionella materiella utrymme inom vilket människor, institutioner och handlingar är geografiskt situerade och tar plats. Det sociala rummet utgörs av den flerdimensionella fördelningen av sociala aktörer på olika positioner bestämd utifrån deras tillgång till olika kapital (ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt). Och det symboliska rummet är den topografi av kognitiva kategorier som skapas med hjälp av språkliga och semiotiska medel och med vilka vi klassificerar och begripliggör världen.

Empirin hämtar vi från intervjuer som vi har gjort med människor i olika delar av Göteborg, observationer i stadsrummet, traditionella och sociala media, samt en digital korpus med texter producerade av Göteborgs stad som innehåller söksträngen *segreg* (öppet tillgänglig på Språkbanken: https://sprakbanken.se/resurser/segreg).

Referenser

Bourdieu 1993 ”Effets de lieux” i La misère du monde

Bourdieu 2018 “Social space and the genesis of appropriated physical space” I International Journal of Urban and Regional Research

Järlehed, Löfdahl m fl 2021 “Entrepreneurial naming and scaling of urban places: The case of Nya Hovås” I The Economy in Names: Values, Branding and Globalisation

Van Leeuwen 2005 Introducing social semiotics

Wacquant 2023 Bourdieu in the City: Challenging Urban Theory