Kan humaniora vara nyckeln till att förstå sin omvärld?

Vi har träffat dekan Åsa Arping för att prata om studier i humaniora, hennes personliga resa inom fältet och hur humanistiska studier kan bidra till att förstå och lösa samhällsproblem.

Vad händer på Humanisten?

– Vi är verkligen stolta över vår fina byggnad som samlar hela fakultetens verksamhet. Här möts omkring 9000 studenter och 550 anställda för att fördjupa sig inom olika humanistiska ämnesområden. Fakulteten har universitets största utbud av fristående kurser, över 600 stycken, och 22 utbildningsprogram. En hel del föreläsningar i huset riktar sig också till allmänheten. Trappan och stora entrén är centrala mötesplatser, här kan man plugga, träffa vänner eller bara vara, och ibland anordnas olika typer av evenemang.

Vad innebär humanistiska studier och varför är det ett bra val?

– Att läsa humaniora innebär en unik möjlighet att kunna fördjupa sig, det brukar många uppskatta inte minst efter gymnasiets smörgåsbord av kurser. Förutom djupa kunskaper inom sina ämnen får studenterna med sig en hel del generella kompetenser som fungerar i stora delar i arbetslivet. Förmåga att överblicka och ta till sig stora textmängder, att kunna granska olika typer av källor, argumentera i tal och skrift och kommunicera akademisk text är några exempel.

Vad var det som fick dig att studera ett humanistiskt ämne?

– Det var språk som intresserade mig mest på gymnasiet, så jag läste först engelska och funderade på att bli ämneslärare. Sedan kom jag in på journalistutbildningen och ville få en profil som kulturskribent och studerade därför litteraturvetenskap. Det var i början på 1990-talet, och jag blev kvar.

Hur har studier i humaniora påverkat ditt sätt att se på världen och din omgivning?

– Jag tror att hela mitt yrkesliv har handlat om att öva mig i och förstå kommunikation. Att nå fram till andra människor och hitta verktyg för att försöka förstå världen är, vill jag hävda, nyckeln till allt det andra, även till övriga vetenskapsområden. Språkets byggstenar är ena delen, den andra är användning och gestaltning. Skönlitteraturen, som är det jag ägnar mig åt, erbjuder ständigt nya register av tolkningsmöjligheter. Det är outsinligt!

Hur tror du att humaniora kan bidra till att lösa samhällsproblem?

– Varje fråga behöver en humanistisk infallsvinkel, eftersom det är människan som både skapar och måste lösa samhällsproblemen. Historisk medvetenhet, samtidsanalys, språkkunskaper och kommunikationsförmåga är centrala nycklar.

Varför ska man studera humaniora på Humanisten i Göteborg?

– För att vi har en stor bredd i utbildningsutbudet. Du kan sätta ihop ditt eget kurspaket eller följa ett färdigt program. Du kan läsa hela vägen till en doktorsexamen och du har stora möjligheter att inte bara få jobb utan även skapa nya. Humanisten erbjuder en bra studiemiljö med stor variation av studieplatser. Precis intill finns Humanistiska biblioteket med böcker, arkivmaterial och en tyst läsesal. Göteborg är dessutom en väldigt fin studentstad som erbjuder både ett rikt kårliv och ett stort utbud av fritidsaktiviteter och kultur.

Slutligen, vad gör egentligen en dekan?

– Dekanen är högsta chef för fakulteten och ordförande för fakultetsstyrelsen, som är det högsta beslutande organet. Det vardagliga arbetet handlar mycket om att planera verksamheten tillsammans med vicedekanerna och kansliet. Ekonomi, kvalitet, arbetsmiljö och lokalfrågor är de stora delarna. Dekanen ingår också i rektors ledningsråd, som diskuterar frågor som rör hela universitetet.