Vikter och valutor: svenska produktivitetsnivåer i jordbruk-, industri- och tjänstenäring i relation till brittiska och amerikanska, 1850–2010
Kort beskrivning
Enligt en inflytelserik teori i ekonomisk historia har relativt fattiga länder goda möjligheter att växa ikapp rikare länder genom att dra nytta av produktionsteknologi som utvecklats där. I mitten på artonhundratalet var Sverige ett relativt fattigt land men lyckades under de kommande hundrafemtio åren växa ikapp de rikaste länderna. Ett vanligt sätt att beskriva och analysera detta förlopp är att sätta BNP per capita i Sverige i relation till andra länder, ofta sådana som liknar Sverige.
Vi argumenterar för att det är viktigare att jämföra Sverige med de länder där den teknologiska utvecklingen var mest dynamisk, England under artonhundratalet och USA under nittonhundratalet, för att förstå orsakerna till denna inkomstkonvergens. Om vi dessutom skattar produktivitetsnivåer i Sverige inom jordbruket, tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn som är jämföra med desamma i USA och England kan vi identifiera och analysera de faktorer som möjliggjorde Sveriges upphämtning. De jämförbara produktivitetsnivåerna öppnar också upp möjligheter för att finna exempelvis orsakerna till den svenska tillbakagången under 1970- och 1980-talet samt spåra ursprunget till den privata tjänstesektorns dynamik under 2000-talet. Metodologiskt går vi så till väga att vi skattar ett s.k. produktivitetsbenchmark för varje sektor och använder tidsserier över arbetsproduktivitetens utveckling för att täcka in perioden från 1850 fram tills idag.