Forskningsgruppen Marin miljönanokemi ägnar sig åt analys av naturliga och antropogena nanopartiklar i miljön, inklusive tillverkade nanopartiklar och mikroplaster.

Forskningsgruppen leds av Martin Hassellöv och finns på Kristinebergs marina forskningsstation.

Marina föroreningar

Den marina miljön utsätts idag av multipla stressfaktorer, bl a havsförsurning, klimatförändringar, överfiske och föroreningar. Föroreningarna kan bestå av molekylära miljögifter, men även utav fast material. De fasta marina föroreningarna innefattar både sådant som är högst påtagligt, som den massiva plastnedskräpningen av världshaven, inklusive de minsta partiklarna; den så kallade mikroplasten, men även syntetiska nanopartiklar.

Mikroplaster i hav och organismer

Idag vet vi att mikroplast (<5 mm) hittas i alla havsbassänger, i djuphavssediment, i isolerade bergssjöar och till och med inbundet i Arktis havsis. Dessutom har mikroplast påträffats i hundratals olika organismer inkluderat havsfåglar, fiskar och däggdjur.

Analys och karaktärisering av föroreningspartiklar

I vilken omfattning syntetiska nanopartiklar innebär eller kan komma att innebära en miljöpåverkan är fokus för intensiv forskning. Kunskap om nanopartiklars förekomst, dess miljöegenskaper och toxicitet har begränsats av stora mättekniska utmaningar, vilket är en av kärnverksamheterna för vår forskargrupp, som har en världsunik instrumentpark för analys och karaktärisering av föroreningspartiklar från nano till millimeterskala i riktiga miljöprover.

Delämnen

Biogeokemi
Kemisk oceanografi
Marin analytiskt kemi
Marin kolloid- och ytkemi
Marin miljökemi
Spårmetallsgeokemi

Logotyp för forskargruppen marin miljönanokemi

Senast ändrad

17 juni 2020