Det accelererade distansarbetet. En studie av distansarbetarnas vardagliga tidsanvändning, tidspress och välbefinnande
Kort beskrivning
Pandemiåren har accelererat en helt ny fas i distansarbetets utveckling som innebär ett antal genomgripande förändringar. Det handlar om att väldigt många fler och helt nya grupper och yrkeskategorier distansarbetar – inte bara de högutbildade kunskapsarbetarna utan också människor med mer administrativa och rutinbetonade arbetsuppgifter. Det handlar också om att praktiken intensifieras och rumsligt förskjuts – hemmet och bostaden utgör arbetets själva utgångspunkt, varifrån man gör utflykter till arbetsplatsen/kontoret för särskilda arbetsuppgifter. Det är tendenser som kunde iakttas redan åren innan pandemin, inte minst pga. digitaliseringens radikalt ökade möjligheter att utföra, samarbeta och kontrollera arbete på distans och som i forskningen rubricerats som det ’nya’ och utvidgade distansarbetet.
I dagsläget saknas i stort kunskap om vad som händer när det ’nya’ distansarbetet praktiseras storskaligt i samhället. Effekter för arbetslivet, vardagen och hälsan kan antas vara genomgripande och socialt differentierade. Erfarenheter från pandemiåren utgör därför en unik möjlighet att de facto studera hur ett omfattande, utvidgat till fler kategorier av anställda, och intensifierat hemarbete förändrar förutsättningarna för ett socialt hållbart och jämlikt arbetsliv. Erfarenheterna kan ge värdefull kunskap när verksamheter nu planerar för fortsatt digitalisering och normalisering av distansarbetet. Detta genom att synliggöra möjligheter och risker men också vilka grupper i samhället som gynnas och missgynnas i en sådan utveckling.
I detta projekt sätter vi fokus på hur det nya distansarbetet praktiserats och påverkar några centrala dimensioner av ett socialt hållbart och jämställt arbets- och vardagsliv. Vi avser att empiriskt belysa hur förvärvsarbete hemifrån i olika omfattning involverat allt fler anställda i olika yrken, med olika utbildning, och som lever i olika familjesituationer. Vidare vill vi undersöka hur ett utvidgat hemarbete relaterar till frågor om tidspress och tid till andra viktiga aktiviteter i vardagen och om upplevd stress och hälsa. Vi uppmärksammar skillnader i villkor mellan grupper med avseende på kön, yrke och arbetsvillkor, familjesituation och boendesituation.
För ändamålet tar vi avstamp i en nyligen genomförd nationell tidsanvändningsundersökning som ger detaljerad information om hur mycket tid som människor använder för förvärvsarbete hemma och för andra ändamål samt en rad välfärdsmässiga aspekter på detta. Datainsamlingen avslutades i december 2021 och innefattar ett representativt urval av den svenska befolkningen.