Andreas Engström: Hur mycket strålskydd behövs egentligen för röntgenpersonal?
Modern röntgenteknik har minskat personalens strålningsexponering. Andreas Engström har undersökt hur mycket skydd och resurser som faktiskt behövs för en strålsäker vårdmiljö.
ANDREAS ENGSTRÖM
Disputation: 28 november 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Occupational radiological protection - how safe is safe enough? Recommendations of α values, helpful for assessing the reasonableness of investments in occupational radiological protection
Ämnesområde: Medicinsk strålningsvetenskap
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Under de senaste decennierna har den röntgenstrålning som vårdpersonal utsätts för minskat kraftigt, tack vare mer avancerad utrustning. Samtidigt köper sjukvården in allt mer skyddsutrustning. Andreas Engström började fundera på hur mycket strålskydd som egentligen behövs för att skapa en säker arbetsmiljö.
Balans mellan skydd och kostnad
I sin forskning har han kombinerat strålsäkerhet med hälsoekonomi för att ta fram underlag till mer effektiva prioriteringar. Ett centralt mål har varit att bedöma hur mycket resurser som är rimligt att lägga på strålskydd jämfört med andra samhällsrisker, som exempelvis trafiksäkerhet.
– Om en investering i strålsäkerhet kostar mindre än 500 kronor per sparad millisievert (enhet för stråldos) kan den ses som fördelaktig ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Om den däremot överstiger 1 500 kronor per sparad millisievert är den för dyr, eftersom pengarna troligen skulle göra större nytta någon annanstans. Mellan 500 och 1 500 kronor är det mer osäkert hur fördelaktig investeringen egentligen är, säger Andreas Engström, sjukhusfysiker vid Skaraborgs sjukhus och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Praktisk nytta för sjukhusfysiker
Resultaten från avhandlingen kan användas som vägledning när sjukhusfysiker bedömer investeringar i strålskydd. Genom att väga nytta mot kostnad blir det lättare att prioritera rätt åtgärder och använda resurserna mer effektivt.
– Det handlar inte om att tumma på säkerheten, utan om att använda våra resurser smart där de verkligen gör skillnad, säger Andreas Engström.
Vad har varit roligast med doktorandprojektet?
– Det har varit väldigt givande att få fördjupa mig i de här frågorna, och min förhoppning är nu att rekommendationerna ska komma till nytta för sjukhusfysiker runt om i landet.
Text: Jakob Lundberg