Naturvetenskapligt basår

Naturvetenskapligt basår omfattar ett års heltidsstudier och består av kurserna:

• Naturvetenskapligt basår, Matematik (ger behörighet Matematik 4)

• Naturvetenskapligt basår, Fysik (ger behörighet Fysik 2)
• Naturvetenskapligt basår, Kemi (ger behörighet Kemi 2)
• Naturvetenskapligt basår, Biologi (ger behörighet Biologi 2)

Varje kurs är på 15 förutbildningspoäng (fup) och går att söka separat som fristående kurs ifall du inte behöver komplettera alla ämnen. Syftet med Naturvetenskapligt basår är inte bara att ge de angivna behörigheterna utan framförallt att ge goda förutsättningar för framgångsrika högskolestudier inom naturvetenskap och matematik, varför basårets kurser skiljer sig en del från motsvarande gymnasiekurser.

Under höstterminen läser du matematik och fysik parallellt, medan du under vårterminen först läser kemi och därefter biologi. Nedan ges en kort beskrivning av innehållet i kurserna.

Matematik

Observera att denna kurs omfattar gymnasiets Ma 4, men skiljer sig på så sätt att innehållet är valt för att på bästa sätt förbereda för högskolestudier som innehåller matematik.

Kursen är uppdelad i två delkurser. Del 1 inleds med repetition och träning av algebraisk räkning. Vidare behandlas mängder och logik, ekvationer och ekvationssystem, plan geometri, trigonometri och triangelsolvering, polynom, polynomdivision, faktorsatsen, olikheter, absolutbelopp, analytisk geometri, funktionsbegreppet, exponential- och logaritmfunktioner, trigonometriska funktioner samt komplexa tal. I Del 2 behandlas gränsvärden, derivata och deriveringsregler, elementära funktioners derivator, tangenter och normaler till kurvor, maximi- och minimiproblem, kurvkonstruktioner, primitiva funktioner, integraler och areaberäkning, och lite om differentialekvationer.

Fysik

Kursen består av delkurserna Mekanik 4,5 fup, Ellära 4,5 fup, Modern fysik och vågrörelselära 4,5 fup och Fysik laboration 1,5 fup. Kursen ger en orientering om fysikaliska storheter, enheter och måttsystem, experimentplanering och experimentell mätmetodik. Den ger kunskaper om partiklars och kroppars mekanik, vågrörelselära, elektricitetslära, kretslära, elektronik, optik, och modern fysik. Tonvikten av de förvärvade kunskaperna skall ligga på den klassiska och experimentella fysiken.

Kemi

Kursen består av två delkurser. Den första delkursen behandlar allmänna begrepp och lagar inom kemin. Kolföreningarnas oändliga variationsmöjligheter tas upp. Det ingår även ett avsnitt om energin som är drivkraften bakom allt. Den andra delkursen behandlar biokemi, från biomolekyler via ämnesomsättningen till nukleinsyror som är arvets molekyler, kemi i ett miljöperspektiv samt grundämnenas egenskaper. Några korta avsnitt om reaktionskinetik och kemisk jämvikt ingår.

Biologi

Kursen avser att ge ökad förståelse för biologiska skeenden och förutsättningar. I delmomentet cellbiologi sker en presentation av cellkonceptet - celler kontra virus och kemiska lösningar och bakterie- kontra växt- och djurceller. Huvudgrupperna inom växt- och djurvärlden genomgås samt deras fysiologiska och genetiska förhållanden. Kursen avslutas med att ge de allmänna dragen i naturens uppbyggnad och funktion.