Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Forskningsprogram

Vi vill bidra till att äldres välbefinnande, funktion och delaktighet kan behållas så länge och i så stor utsträckning som möjligt. Den forskning som finansieras inom ramen för UGOT Challenges syftar till att uppmuntra multidisciplinärt samarbete över fakultetsgränserna. AgeCaps forskning sker därför inom ramen för åtta tvärvetenskapliga forskningsprogram som omfattar studier om kapabilitet på mikro- och makro-nivå. Följande områden täcks inom våra forskningsprogram: tidstrender, arbete, pensionering och organisatorisk kapabilitet, deltagande och självbestämmande, kognition, skörhet, ackumulering av fördelaktiga och ofördelaktiga levnadsförhållanden, hälsa samt nyttiggörande och implementering.

Tidstrender och kapabilitet

Genom att studera långa tidsserier kan forskningsprogrammet studera hur individuella och samhälleliga kontinuitet och förändringar av hälsa och kapabilitet. I våra studier utgår vi ifrån H70- och H85-undersökningarna (start 1976) och de årliga SOM-undersökningarna (start 1986). Båda studierna ger möjlighet att följa kohorter över många decennier för att söka svar på hur äldre människors vanor, attityder, hälsotillstånd etc. har förändrats. Undersökningarna möjliggör också studier på metanivå när det gäller hur undersökningsmaterialet till studier om äldre har utformats.

Inom forskningsprogrammet pågår flera projekt med olika utgångspunkter och frågeställningar. Åldrande och samhälle studerar kontinuitet och förändring i äldres livsvillkor under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Projektet är ett samarbete mellan institutionen för historiska studier och institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
I projektet Digital jämlikhet samarbetar forskare från JMG, institutionen för neurovetenskap och fysiologi samt institutionen för vårdvetenskap och hälsa för att belysa frågor kring äldres kompetens kring, och användning av, digitala applikationer i olika sammanhang. Age, time and space är ett projekt mellan juridiska institutionen, forskare från JMG och institutionen historiska studier som vill förklara varför åldrande är ett problem och varför just höjning av pensionsåldern ständigt framhålls som ”lösningen”.
Företrädare från psykologiska institutionen och institutionen för neurovetenskap och fysiologi studerar tillsammans skillnader mellan olika kohorter födda mellan 1901 och 1944. Ett ytterligare projekt är ett samarbete mellan institutionen för svenska språket och institutionen för neurovetenskap och fysiologi – Språk som ett tidigt symptom på demens

Programkoordinatorer

Ulrika Lagerlöf Nilsson (Institutionen för historiska studier)
Annika Bergström (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation)

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet

  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Humanistiska fakulteten
  • Handelshögskolan
  • Sahlgrenska akademin
  • Konstnärliga fakulteten
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Psykologiska institutionen, statsvetenskapliga institutionen
  • Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
  • Institutionen för historiska studier
  • Institutionen för svenska språket
  • Juridiska institutionen
  • Institutionen för hälsa och vårdvetenskap
  • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Arbete, pensionering och organisatorisk kapabilitet

Demografiska förändringar med ökad andel äldre har lett till behov av ett förlängt arbetsliv och fördröjd pensionering. Tre anledningar anges ofta för detta: att garantera ett hållbart pensionssystem, att garantera tillgången till arbetskraft och en effektiv användning av det humankapital som äldre arbetstagare innehar samt att bidra till äldres välfärd. I dag finns dock nästan inga väldokumenterade exempel på att man på arbetsplatser verkligen har kunnat förändra sin verksamhet och därmed uppnå ett förlängt arbetsliv för äldre anställda.
Hur kan arbetsgivare ta sig an denna problematik? Inom forskningsprogrammet studeras vilka organisatoriska förutsättningar och praktiker som främjar respektive hindrar fördröjd pensionering. I programmet arrangeras regelbundet konsortieträffar med åtta organisationer som arbetar aktivt med dessa frågor. I dessa genomförs fördjupade fallstudier för att besvara forskningsfrågorna. I de studerade fallen distribueras också en av AgeCaps befolkningsenkäter till medarbetare för att jämföra fallen med ett representativt urval. 

Programkoordinator

Ewa Wikström 

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet:

  • Handelshögskolans fakultet
  • Juridiska institutionen
  • Företagsekonomiska institutionen
  • Institutionen för ekonomi och samhälle
  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Psykologiska institutionen
  • Statsvetenskapliga institutionen
  • Sahlgrenska Akademin
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Humanistiska fakulteten
  • Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
  • Centrum för genusforskning

Deltagande i samhället, representation, självbestämmande och kapabilitet

Denna forskargrupp inom AgeCap fokuserar på äldres möjlighet att delta i samhället. Vi undersöker hur äldre skildras i medierna, på vilka villkor de deltar i politiken och andra olika offentliga sammanhang samt vilken grad av självbestämmande äldre har eller förväntas ha.

Programkoordinatorer

Maria Edström (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG)
Isabelle Ottenvall Hammar (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet

  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Humanistiska fakulteten
  • Handelshögskolan
  • Sahlgrenska akademin
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Psykologiska institutionen, statsvetenskapliga institutionen
  • Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
  • Institutionen för historiska studier
  • Institutionen för svenska språket
  • Juridiska institutionen
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kognition och kapabilitet

Kognitiv funktion är en avgörande förutsättning för kapabilitet. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att öka kunskapen kring det kognitiva åldrandet. Det kognitiva åldrandet omfattar allt från normal åldersrelaterad nedgång i minne och kognition till mer påtagliga och icke normala processer som kognitiv svikt och demenssjukdomar, exempelvis Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Målet är att genom longitudinella uppföljningar av populationsbaserade kohorter, samt kliniska sampel, förstå vilka faktorer och processer, från cellnivå till samhällsfaktorer, påverkar den kognitiva utvecklingen vid åldrandet.
Det långsiktiga målet är att bidra med kunskap till hur kognitiv sjukdom kan förebyggas och botas. De mer närliggande målen är att bidra med kunskap som kan försena uppkomsten och eller fördröja utvecklingen av den kognitiva nedgången.

I studier som ingår i programmet undersöker vi variationen i kognitiv nedgång i relation till exempelvis genetiska, livsstils- och socioekonomiska faktorer. Exempel på pågående studier är hur biologiska markörer i cerebrospinalvätska (CSF) och blod, samt hjärnavbildning kan ge tidig indikation om kognitiv nedgång och demensutveckling. Våra studier tyder på att det går att mäta lägre nivåer av CSF Aβ42 redan upp till 18 år före tidpunkten för demensdiagnos. Ett annat exempel är studier av effekten av motståndskraft vid åldrandet, som bygger på en så kallad socio-emotionell reservmodell. Här undersöks de potentiellt skyddande effekterna av psykologiskt välbefinnande och socialt stöd på kognitiv funktion hos personer som har onormala nivåer av biomarkörer för Alzheimers sjukdom.
Ytterligare exempel är hur språkliga analyser av individers skrift och tal kan fungera som en tidig komplementär markör för kognitiv nedgång. Metoder från så kallad beräkningslingvistik och naturlig språkbearbetning kan ge nya insikter inom detta område. I forskningsprogrammet ingår studier som använder information från Kvinnostudien, H70, H85 och 95+, det Svenska Tvillingregistret, OCTO-Twin studien, HEARTS studien och Göteborgs MCI-studie.

Programkoordinatorer

Linda Hassing (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska Institutionen)
Silke Kern (Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet

  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Psykologiska institutionen
  • Företagsekonomiska institutionen
  • Sahlgrenska Akademin
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Humanistiska fakulteten
  • Institutionen för Svenska språket

Skörhet och kapabilitet

Det övergripande syftet är att studera skörhet hos äldre personer. Skörhet är ett tillstånd med minskad reservkapacitet pga nedsatt funktion i multipla fysiologiska system, vilket leder ökad sårbarhet och risk att utveckla kroniska sjukdomar och beroende i vardagliga aktiviteter. Vårt mål är att studera åtgärder för att stödja en gott åldrande hemma både hos äldre personer som redan är sköra, och de med risk för att utveckla skörhet, samt att förbättra vård, omsorg och rehabilitering av sköra äldre personer, både inom hälso- och sjukvård samt kommunal vård och omsorg. Dessutom vill vi fördjupa vår förståelse av hur skörhet och åldrandeprocessen påverkar aktivitet och delaktighet. Fokus ligger på människors frihet att uppnå kapabilitet, dvs. deras möjligheter att leva det liv de vill leva och vara den typ av personer som de vill vara. Vi har bland annat utvecklat ett kort screeninginstrument för att enkelt kunna identifiera vilka som är sköra av de som söker på akuten.

Ett exempel på forskningsprojekt är studien ”Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård – en randomiserad kontrollerad multicenterstudie”. Syftet med studien är att utvärdera om arbetssättet "strukturerat omhändertagande av äldre" i svensk akutsjukvård leder till att sköra äldre personer bibehåller sitt oberoende i vardagliga aktiviteter, sin funktionsnivå, hälsorelaterade livskvalitet och livstillfredsställse, samt ökar tillfredsställelsen med vården och minskar sjukvårdskonsumtion i högre grad än kontrollgruppen. Studien vänder sig till alla sköra personer 75 år och äldre, som behöver akut läggas in på sjukhus. Uppföljning sker 1 månad, 6 månader och 1 år i personernas hem.

Ett annat projekt som precis skall startas upp är den FORTE finansierade tvärvetenskapliga studien ”UserAge -Att förstå brukarmedverkan i forskning om åldrande och hälsa” och handlar om forskning i samverkan med aktörer utanför akademin. Projektet genomförs i en tvärvetenskaplig forskarmiljö och koordineras av Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) vid Lunds universitet, med Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitet som partners.  På Göteborgs universitet är målet att utveckla kunskap om samverkan med sköra äldre personer för att möjliggöra deras medverkan vid utformning, införande och utvärdering av de produkter, tjänster och miljöer som berör dem och fokuserar också på innovativa metoder för att involvera sköra äldre personer i forskningen.

Programkoordinatorer

Katarina Wilhelmsson (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)
Synneve Dahlin Ivanoff  (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet

  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Humanistiska fakulteten
  • Sahlgrenska akademin
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
  • Institutionen för historiska studier
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Ackumulering av fördelaktiga och ofördelaktiga levnadsförhållanden och kapabilitet

Forskningsprogrammet undersöker aspekter av kapabilitet för olika grupper, på olika systemnivåer (individ, arbetsplats, privatliv, organisation och samhällsnivå) och över tid. Ett syfte är att bättre förstå hur tillgång till eller frånvaro av resurser på ett område kan påverka resurser och kapabilitet inom andra områden. Vi studerar om det finns särskilda mönster i hur olika aspekter av kapabilitet utvecklas och relaterar till varandra över tid. Studierna har ett systemteoretiskt och intersektionellt perspektiv i analys av samspelande nivåer av resurser och resursbrister för kapabilitet i olika grupper för att bättre förstå hur system av fördelar eller nackdelar i levnadsvillkor påverkar levnadsvillkor på äldre dagar. Inom programmet medverkar forskare från ett stort antal discipliner, flera av dem med genusperspektiv.

Förekomst och utveckling av kumulativa nackdelar och fördelar studeras med hjälp av panel- och registerdata på individnivå. Panel Survey of Aging and the Elderly (PSAE) är en rikstäckande återkommande undersökning av äldres levnadsförhållanden som möjliggör analyser av individers levnads- och arbetsförhållanden från 1979 fram till idag. PSAE är en integrerad del i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) samt registerdata från Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA).  Vidare förfogar forskningsprogrammet över paneldatabasen MQ som innehåller kvinnor inom välfärdsyrken som återkommande följts under 10 år. 

Programkoordinatorer

Lotta Dellve (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)
Eva-Maria Svensson (Handelshögskolans fakultet, Juridiska institutionen)

Fakulteter och institutioner som ingår i programmet

  • Handelshögskolans fakultet
  • Juridiska institutionen
  • Företagsekonomiska institutionen
  • Institutionen för ekonomi och samhälle
  • Samhällsvetenskapliga fakulteten
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Psykologiska institutionen
  • Statsvetenskapliga institutionen
  • Sahlgrenska Akademin
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Humanistiska fakulteten
  • Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
  • Centrum för genusforskning

Hälsa och kapabilitet

Psykisk och fysisk hälsa är faktorer av hög relevans för äldre personers kapabilitet. JP5s fokus är att studera ett brett spektrum av vanligt förekommande psykiatriska sjukdomar så som depression, ångestsyndrom och psykossjukdom.

Den vanligaste psykiska sjukdomen bland äldre är depression som medför flera negativa konsekvenser både på mikronivå (exempelvis minskat socialt nätverk, ensamhet, låg livskvalitet, funktionsnedsättning, kognitiv svikt, stroke och ökad dödlighet) och makronivå (exempelvis ökad konsumtion av vård och omsorg).

Enligt WHO kommer depression vara den huvudsakliga orsaken till förlorade levnadsår med hälsa år 2020. Depression är också den enskilt viktigaste orsaken till självmord bland äldre. Studier visar att äldre män i höginkomstländer har högst självmordsrisk i och att självmordsförekomsten kar kraftigt även i låg- och medelinkomstländer. Ett centralt mål för JP5 är att öka kunskapen om hur psykisk ohälsa och ensamhet påverkar äldre personers kapabilitet. Vi studerar detta samband både på populationsnivå (H70) och individnivå med kvalitativa och kvantitativa metoder.

Fysisk hälsa är också av central betydelse för äldre personers kapabilitet. Multisjuklighet, eller samsjuklighet, innebär förekomst av flera sjukdomstillstånd inom samma individ och är kopplat till ökad risk för dödlighet, funktionsnedsättning och institutionalisering, utöver konsekvenserna av de enskilda sjukdomarna.

Vi vet fortfarande lite om hur sjukdomar manifestera i kombination med varandra, och hur sociala relationer, individuella och kontextbundna faktorer påverkar olika aspekter av kapabiliteten hos personer med multisjuklighet.
Det saknas även kunskap om hur äldre personer erfar sin hälsa över tid och vilka prioriteringar, dimensioner, sociala och temporala jämförelser etc. som är inblandade när de självskattar sin hälsa. Det finns ett stort antal internationella studier som stödjer vår hypotes visar att självskattad hälsa är en bättre prediktor för sjuklighet och död än objektiva mått på ohälsa så som antal medicinska diagnoser eller grada av funktionsnedsättning.

Programkoordinatorer:

Hanna Falk Erhag (Sahlgrenska akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)
Anne Ingeborg Berg (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska Institutionen)

Fakulteter och institutioner som ingår:
· Samhällsvetenskapliga fakulteten - Psykologiska institutionen
· Humanistiska fakulteten – Institutionen för historiska studier
· Sahlgrenska Akademin - Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
· Sahlgrenska Akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Implementering och nyttiggörande av forskning

I linje med den tredje uppgiften/samverkansuppgiften (Lag 2009:45) är det övergripande syftet med forskningsprogrammet att studera implementering och nyttogörande av forskning i pågående projekt inom AgeCap samt att initiera nya projekt i samarbeten över fakultets- och institutionsgränser vid Göteborgs universitet. Att därutöver delta i byggandet av nationella och internationella nätverk för intresseområdet är också en målsättning.

Implementering är de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en verksamhet. Metoderna kan t.ex. utgöras av en evidensbaserad metod för att förebygga fall i äldre personers hem. Om man tar hjälp av den kunskap som finns om implementering är det betydligt större chans att ett förändringsarbete fortlöper som planerat och ger ett förväntat resultat. Implementering tar dock tid. Det kan ta många år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet i en verksamhet. Forskare brukar tala om två till fyra år. Det finns ett flertal teoretiska modeller för implementering och implementeringsprocessen, vilken kortfattat kan beskrivas som bestående av fyra faser: Behovsinventering, införande, användning och vidmakthållande.

Nyttiggörande av forskning innebär att forskare och samhälle samverkar för att forskningsresultat ska komma till nytta utanför den akademiska världen. Detta kan medföra allt ifrån att resultat görs tillgängliga för samhället till att verksamheter startas upp med forskningsresultat som grund.

Centrala begrepp i programmet är kapabilitet, brukarinvolvering och personcentrering. Detta innebär att fokus ligger på människors faktiska möjligheter att leva det liv de vill leva och vara den typ av personer som de vill vara (kapabilitet). Forskare, målgrupper och verksamheter samverkar för att implementera forskningsresultat så att de kommer till nytta (brukarinvolvering) och en grundförutsättning för detta är att samtliga parter ses och bemöts som kapabla personer med viktig kunskap och expertis (personcentrering). Detta i kombination antas leda till ökad förståelse för det aktuella forskningsfältet, identifiering av angelägna frågeställningar, rikare och djupare data, nyskapande dimensioner i dataanalysen samt ökat förtroende för och förbättrad spridning av forskningsresultat.

Programkoordinatorer
Susanne Gustafsson (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)
Qarin Lood (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi)

Fakulteter och institutioner vid Göteborgs universitet som ingår i programmet

  • Institutionen för socialt arbete
  • Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Geriatriskt utvecklingscentrum SU
  • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
  • Forsknings- och innovationskontoret
  • Göteborgs centrum för personcentrerad vård - GPCC
  • Företagsekonomiska institutionen