Experter: Kriget i Ukraina
Vid Göteborgs universitet finns forskare som kan kommentera och analysera olika aspekter av kriget i Ukraina. Listan uppdateras löpande, senast 22 januari 2024.
Kontakt och bild
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället.
På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.
Politik
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik
Ulf Bjereld bedriver sedan många år forskning om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han har varit huvudansvarig för det mångvetenskapliga forskningsprogrammet "Sverige under kalla kriget" som bland annat fokuserade på Sveriges relationer till stormakterna USA och Sovjetunionen.
Kontakt
USA:s politik gentemot Ukraina
Stephen Zunes är en amerikansk forskare inom internationella relationer som specialiserat sig på USA:s utrikespolitik. Han har kunskap om USA:s roll i att mobilisera globalt motstånd mot den ryska invasionen, den inrikespolitiska debatten om USA:s förhållningssätt och splittringen inom den internationella vänstern när det gäller lämplig respons på kriget.
Det europeiska säkerhetssystemet, EU som internationell säkerhetsaktör
Adrian Hyde-Price forskar om europeiska internationella relationer, med särskilt fokus på makt och internationell ordning i Europa. För närvarande är han inbegripen i forskning om bland annat militär omvandling i Europa, samtida tysk säkerhets- och försvarspolitik samt i ett projekt om NATO efter Afghanistan. Adrian ger sina intervjuer på engelska.
Krig, fred och säkerhet
Joakim Berndtsson undervisar främst i internationella relationer på teman som rör krig, fred och säkerhet. Han forskar om svensk försvarspolitik, totalförsvar, privata säkerhetsaktörer i konfliktområden samt frågor om militär profession och identitet.
Kontakt
Natos roll i konflikten
Florian Kühn är expert på säkerhetsfrågor, internationell intervention och statsbyggande. Han kan bland annat kommentera Natos roll i konflikten. Florian ger sina intervjuer på engelska.
Kontakt
Israels reaktioner på kriget
Isabell Schierenbeck forskar om politik i Mellanöstern med fokus på Israels inrikespolitik. Hon kan svara på frågor om hur regionala maktspelare i Mellanöstern reagerar på kriget i Ukraina.
Prepping
I skuggan av kriget i Ukraina växer svenskarnas krismedvetenhet, med en ökad efterfrågan på MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer, diskussioner om att se över skyddsrum och mer försäljning av produkter som går att lagra. Konsumtionsforskare Elias Mellander studerar mekanismerna bakom preppingkulturen i Sverige, och ser en förändring i synen på att aktivt förbereda sig för en nationell kris.
Demokrati
Auktoritära ledare och krig
Staffan I. Lindberg är föreståndare för Varieties of Democracy-institutet (V-Dem). Han forskar om demokrati och mänskliga rättigheter i världens länder. Den våg av avdemokratisering (autokratisering) som världen är i, startades av Putin efter hans maktövertagande 1998. Ryssland var det första land som började avdemokratiseras, och många har därefter följt i Putins spår. Forskningen visar helt otvetydigt att avdemokratisering leder till mer krig. V-Dem institutet och Staffan I. Lindberg har varnat för detta under flera år och deras världsledande data på demokrati och avdemokratisering dokumenterar dessa trender i världen.
Kontakt
Bistånd och demokrati
Agnes Cornell forskar om demokratisk utveckling, dess sammanbrott och överlevnad, demokratibistånd, och biståndets betydelse för demokratisk utveckling. Hon forskar även om relationen mellan civilsamhälle, staten (dess offentliga förvaltning) och det politiska systemet. Hon kan svara på allmänna frågor om detta, inte specifikt om kriget i Ukraina.
Migration och flyktingar
Interna flyktingar i Ukraina
Gregg Bucken-Knapp kan svara på frågor om interna flyktingar i Ukraina, det vill säga de som har tvingats lämna sina hem och flytta till andra delar av Ukraina sedan konflikten i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014. Han kan också kommentera frågan om hur utmaningen med en eventuell ny flyktingström från Ukraina till EU kan uppfattas av vissa länder. Han önskar kontaktas och svara på frågor via mail.
Kontakt
Flykting- och migrationspolitik
Andrea Spehar forskar om olika aspekter av migration, migranter och integrationspolitik. Hon forskar även om EU:s migrationspolitik och medlemsländernas ställningstaganden i migrationsfrågan.
Integrationsprojekt för nyanlända
Många människor flyr nu återigen till Sverige och kommer att få delta i olika integrationsprojekt. I ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Handelshögskolan har ett forskarteam studerat närmare 300 olika integrationsinitiativ, och identifierat faktorer som kan påverka integrationsarbetet. Andreas Diedrich, är ansvarig för forskningsprogrammet och kan tala om resultaten från studien.
Kontakt
Att lära sig svenska som ukrainsk flykting
Språket är en viktig del in i samhället och Elena Volodina är initiativtagare till en kursserie där ukrainska flyktingar kan lära sig svenska själva med hjälp av datorverktyg och språkteknologiska lösningar. Elena Volodina forskar i svenska som andraspråk utifrån språkteknologi och har tidigare arbetat som språklärare. Hon har också personlig erfarenhet av hur ukrainska flyktingar kan integreras i det svenska systemet och svårigheter som de kan mötas av.
Kontakt
Digital teknik för integration och språkinlärning
FN bedömer att flera miljoner ukrainare kommer att vara på flykt inom den närmaste tiden. För många nyanlända som kommer till Sverige är möjligheten att förstå språket och på sikt hitta ett arbete en förutsättning för en normal vardag. Nataliya Berbyuk Lindström forskar om interkulturell kommunikation och hur digital teknologi kan underlätta integration och bidra till språkkunskaper.
Barn på flykt
Allt fler människor befinner sig nu på flykt från Ukraina, och i Sverige förbereder sig olika myndigheter för att ta emot flyktingar. Henry Ascher har bred kunskap om migration och hälsa. Han är särskilt intresserad av hur barn och unga reagerar på krig och flykt, baserat på vetenskapliga studier och kliniska erfarenheter.
Kontakt
Sexuella övergrepp
Sexuellt våld i krigstid
Maria Stern har forskat om genus i militären och sexuellt våld i krig i snart 17 år. Hon kan kommentera generellt kring våldtäkter och sexuella övergrepp i krigstid.
Kärnkraftverk i Ukraina
Kärnkraftsberedskap, strålskydd och miljöpåverkan
Mats Isaksson forskar om mätning av radioaktiva ämnen i människokroppen och i miljön, samt om beräkning av stråldoser i samband med olyckor. Han arbetar också med strålskyddsberedskap i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen.
Kontakt
Strålningsskador
Eva Forssell-Aronsson vet vad som händer med människokroppen om den utsätts för strålning. Hon är kunnig om risker och cancerförekomst i samband med strålning och kan bedöma risker för människor vid olika stråldoser.
Nutid och historia
Ukraina i kampen mot självständighet och nationell identitet
Oksana Shmulyar Gréen är forskare i sociologi. Hennes doktorsavhandling handlade om Rysslands ekonomiska och politiska utveckling under 1990-talet och framåt, samt relationer med väst. Hon har också forskat om välfärdsfrågor i Öst- och Centraleuropa. På senare tid fokuserar hennes forskning kring samhällsutveckling i och mobilitet inom EU, och bl a migration från Ukraina. Hon har en bred internationell utbildningserfarenhet från bland annat sin kandidatutbildning i Ukraina, sin masterutbildning i Tjeckien samt forskningsvistelser i bland annat Österrike och Ryssland.
Rysslands relation till Kina
Fredrik Fällman är sinolog och forskar om religion och propaganda i Kina, undervisar i kinesiska och Kinas moderna historia. Han har följt Kinas utveckling under 30 år och kan kommentera relationerna Kina-Ryssland och parallellerna mellan Kina-Taiwan och Ryssland-Ukraina.
Kontakt
Folkrätt
Folkrättsliga aspekter
Joachim Åhman är professor i internationell rätt och forskar bland annat om ekonomisk folkrätt, internationella organisationer och förhållandet mellan folkrätt och nationell konstitutionell rätt. Han kan svara på allmänna frågor om folkrättsliga aspekter.
Medier och propaganda
Medier
Marie Grusell bedriver sedan många år forskning inom ämnen som medier, strategisk kommunikation och politisk kommunikation. Hennes forskningsfokus kan sammanfattas under temat: Påverkan - på nya villkor.
Kontakt
Desinformation och försök till påverkan
Orla Vigsø studerar politisk retorik men även desinformation och andra former av propaganda och försök till påverkan. Dessutom forskar han i kriskommunikation.
Ekonomi
Ekonomiska perspektiv på konflikten
Ola Olsson är professor i nationalekonomi och forskar bland annat om konfliktekonomi, naturresurser och internationell ekonomi. Han kan kommentera de nationalekonomiska aspekterna av konflikten och vilka följder de kan få för Sveriges och världens ekonomi.
Sällsynta jordartsmetaller
Axel Sjöqvist är doktor i geologi och forskar bland annat om bildning av bergarter som innehåller sällsynta jordartsmetaller (engelska: rare-earth elements eller REE:s) och andra innovationskritiska metaller och mineraler som uppmärksammats i kriget i Ukraina. Han kan kommentera frågor som rör geologiska råvaror, berggrund och mineral.
Katastrofmedicin och krisbehandling
Sjukvården i Ukraina
Sjukvården i Ukraina är rustad att hantera de personskador som kan uppstå om krisen eskalerar, men den prehospitala vården dras med stora organisationsproblem. Även korruption och oförmåga att använda de tillgängliga resurserna på bästa sätt försämrar landets krisberedskap. Som expert inom katastrofmedicin var Amir Khorram-Manesh 2015 på plats i huvudstaden Kiev och i landets andrastad Kharkov för att hjälpa landet etablera utbildning för att öka samhällets möjligheter att möta konsekvenserna av ett krig.
Hantering av oro
Det som händer i Ukraina väcker oro även hos oss i Sverige. Ingmar Skoog har arbetat med och undervisat om psykologiska kriser och krisbehandling under många år och kan svara på hur vi kan hantera alla de känslor och tankar som kan uppstå i och med kriget i Ukraina.
Kultur, språk
Språk, historia och kultur i Ukraina och Ryssland
Thomas Rosén forskar och undervisar om moderna och historiska aspekter på det ryska och ukrainska språket. Han undervisar också i rysk kultur- och idéhistoria och kan belysa centrala delar av den ryska kulturens historia som är avgörande för förståelsen av dagens Ryssland. Thomas Roséns forskning är särskilt inriktad på historisk sociolingvistik, inom vilken man studerar skärningspunkten mellan samhälle och språk. Under våren 2022 utkommer monografin Russian in the 1740s. För närvarande deltar han i ett projekt för att skapa en svensk-ukrainsk onlineordbok. Projektet finansieras av Svenska institutet.
Kulturarvets roll i krig och fredsbyggande
Feras Hammami kan kommentera vilken roll kulturarv kan spela i krig, konflikt och fredsbyggande i allmänhet, men inte specifikt i Ukraina. Statyer, byggnader, landskap och andra materiella strukturer är en viktig del av nationsbyggandet och andra former av identitetspolitik och maktrepresentation. Att riva det materiella kulturarvet, som vittnar om enskilda och kollektiva minnen för vissa samhällsgrupper, kan leda till eller stegra en konflikt. En liknande roll är finns också för de immateriella kulturarvet, som till exempel språk, musik, mat, valuta, och andra traditioner. Oftast blir de materiella och immateriella aspekterna något som representerar de gamla makthavarna i förhållande till de konkurrerande makterna.
