Tar forskningen från havsbottnen till innovation

Vignesh är maringeolog och intresserar sig för hur mänskliga aktiviteter, som bottentrålning, förändrar havsbottnen genom att rubba sediment, påverka kolinlagring och störa marina ekosystem. Han studerar också hur restaureringsinsatser kan bidra till att vända utvecklingen.

− Jag trivs i gränslandet mellan fältarbete, laboratorieexperiment och tillämpade lösningar. Målet är att min forskning ska bidra till praktiska strategier för en hållbar havsförvaltning, säger han.

När han fick chansen att åka till NOVA-universitetet i Lissabon och delta i en internationell forskarutmaning om haven såg han det som en möjlighet att kliva utanför den akademiska bubblan. Som en av 17 unga forskare från universitetsalliansen EUTOPIA fick han välja bland verkliga problem som företag och organisationer ville ha hjälp med att lösa, inom till exempel sjöfart och havsförvaltning. 

− Det kändes som ett perfekt tillfälle att testa hur min vetenskapliga bakgrund kunde bidra till lösningar tillsammans med industrin.

En intelligent boj

Vignesh nappade på en utmaning från Blue Oasis, ett portugisiskt teknik- och innovationsföretag inom havssektorn.  Tillsammans med en lingvist och en datavetare utvecklade han ett koncept för ett intelligent bojsystem som kan användas både för sjöfartssäkerhet och övervakning av marin biologisk mångfald.

− Efter att ha ringat in behoven – från forskning om korallrevens återhämtning till att upptäcka olagligt fiske – började vi spåna idéer. Resultatet blev ett koncept för en autonom ”smart” boj utrustad med sensorer för olika uppgifter och med förmågan att analysera data i realtid.

Bojen kan användas både i mindre kustprojekt och i större havsområden. Den är tänkt att fylla en dubbel roll: stödja forskning och naturvård, men också stärka säkerhet och övervakning i exempelvis hamnar och skyddade områden.

Förutom själva konceptet tog teamet fram en affärsmodell. Den beskrev användningsområden, målgrupper och potentiella marknader, för att visa hur idén kan gå från prototyp till verklig tillämpning. 

− Viktigt var att vi byggde en affärsmodell med dubbel användning: å ena sidan stödja forskning och bevarande, å andra sidan ge säkerhets- och övervakningsfördelar för hamnar, marina skyddsområden och regeringar.

En intensiv vecka med nya insikter

Veckan i Lissabon var intensiv. Att utveckla både koncept och affärsmodell krävde fokus och kompromisser. 

− Den största utmaningen var att lyssna och kommunicera över disciplin- och intressegränser. Samtidigt var det just våra olika bakgrunder som gjorde att vi kunde närma oss problemet från olika håll. Det ledde ofta till oväntade men kreativa idéer.

Havets utmaningar är komplexa och sammanlänkade, de kräver expertis från vetenskap, teknik, ekonomi och mycket mer.  Ingen enskild disciplin kan ge en komplett lösning. För Vignesh blev veckan en lärdom om att innovation frodas i mötet mellan olika perspektiv, och samarbeten mellan akademi och industri är nyckeln till att ta idéer från teori till praktiska lösningar. 

− I fallet med bojen var det just kombinationen av vetenskaplig förståelse och ingenjörsdesign som gjorde konceptet genomförbart.

Uppmuntrar fler att ta chansen

Han rekommenderar andra unga forskare att delta i liknande initiativ. Det är en chans att utmana sig själv, samarbeta över gränser och göra forskningen mer relevant för samhället. 

− Dessutom är det en möjlighet att träffa nya människor, arbeta intensivt med en gemensam utmaning och dessutom utforska en stad som Lissabon. När man kliver ur sin komfortzon är det just där utvecklingen och inspirationen sker. Jag åkte hem med nya färdigheter, nya kontakter och en tydligare bild av hur mitt arbete passar in i en större helhet, säger Vignesh Gokulades Menon, doktorand i maringeologi vid Göteborgs universitet.

Text: Thomas Melin