Svåra frågor kräver trygga klassrum

En fråga som väcker starka reaktioner i ett klassrum kan passera obemärkt i ett annat. Vad som upplevs som känsligt eller kontroversiellt beror bland annat på elevernas bakgrund, erfarenheter och sociala sammanhang.

Under föreläsningen presenterade Olof Franck och Anna-Lena Lilliestam, båda vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, forskning och undervisningsstrategier med utgångspunkt i boken Känsliga och kontroversiella frågor i klassrummet.

Trygghet betyder inte att slippa bli utmanad

Hur skapar lärare ett klassrum där elever känner sig trygga men samtidigt vågar möta tankar som utmanar deras egna övertygelser?

Bild

Olof Franck lyfte skillnaden mellan existentiell trygghet och intellektuell utmaning. Elever ska kunna delta i samtal utan att bli kränkta eller förlöjligade. Men det innebär inte att deras uppfattningar alltid ska lämnas oemotsagda.

– Skolans uppgift är att ge eleverna någonting som de utmanas av, så att de kan tänka nytt och se nya saker, säger Olof Franck.

Han betonade också vikten av att se människan bakom argumenten. Ett samtal om kontroversiella frågor ska inte bli en tävling om vem som har rätt. Eleverna behöver få tid att undersöka olika perspektiv och reflektera, utan att alltid behöva ta ställning direkt.

Låt eleverna pröva andra perspektiv

– Poängen är att vi ska se så många perspektiv som möjligt. Det handlar inte om att någon ska vinna, säger Anna-Lena Lilliestam.

Anna-Lena Lilliestam presenterade flera undervisningsstrategier, bland annat perspektivtagande, empatiskapande arbetssätt och tilldelade åsikter.

Den sistnämnda metoden har prövats i ett forskningsprojekt där elever på två gymnasieskolor i olika sociala miljöer fick diskutera utländska flaggor vid studentfirande. Eleverna tilldelades ståndpunkter som inte nödvändigtvis motsvarade deras egna åsikter.

Resultaten visade att argumenten skilde sig mellan skolorna. På den ena betonades bland annat yttrandefrihet, medan identitet, familj och tillhörighet fick större utrymme på den andra.

Att tilldela elever åsikter kan minska risken att bli personligt utsatt och samtidigt göra fler perspektiv synliga. Men det kräver förberedelser och tydliga samtalsregler.

Bild

– Poängen är att vi ska se så många perspektiv som möjligt. Det handlar inte om att någon ska vinna, säger Anna-Lena Lilliestam.

Källkritik behöver också handla om tillit

En annan utmaning är att hjälpa elever att navigera bland information, desinformation och AI-genererat innehåll.

Anna-Lena Lilliestam lyfte risken med en undervisning som enbart tränar elever i att ifrågasätta. Om ingenting uppfattas som trovärdigt kan elever i stället välja att tro på det som bekräftar deras egna uppfattningar.

Därför behöver källkritik kombineras med källtillit – att förstå varför vissa källor är mer tillförlitliga än andra, exempelvis genom hur forskning kvalitetssäkras och journalistik granskas.

Svåra samtal behöver få ta tid

Under föreläsningen diskuterade deltagarna egna erfarenheter av känsliga frågor i undervisningen. En återkommande insikt var att strategierna behöver anpassas efter elevgruppen och situationen.

Olof Franck framhöll att undervisningen inte behöver leda fram till ett omedelbart ställningstagande.
– Vi samlar argument och funderar över dem. Men man måste inte bestämma sig, säger han.

Att arbeta med svåra frågor handlar därmed inte om att skapa konflikt, utan om att ge elever möjlighet att möta olikheter med kunskap, respekt och nyfikenhet.

Text: Ragnhild Larsson