Projekt ger nytt liv åt gravkorsen
Gravkors och andra utsmyckningar har länge spelat en viktig roll i att minnas människor vi förlorat. I ett projekt på HDK-Valand, Göteborgs universitet, återvänder forskare och konstnärer till smidestraditioner som är en självklar del av vårt kulturarv – men som riskerar att försvinna.
Traditionellt har gravkors och andra gravutsmyckningar spelat en viktig roll i sorgearbete och minnesprocesser i många delar av världen, inte minst i Sverige. Dessa traditioner har inte bara varit viktiga för att skapa en stark kulturell identitet och stödja den lokala ekonomin – de har även ingått i ett småskaligt, lokalt tillverkningssystem som i många avseenden är mer miljövänligt än storskalig fabriksproduktion och global transport av råvaror och färdiga produkter.
Under de senaste decennierna har den globala industrin trängt undan lokala smeder från marknaden. Samtidigt blir digitala minnesplatser och online-hyllningar allt vanligare, som ett komplement till fysiska gravmarkörer.
– Detta gör att regionala kulturer, seder och traditioner försvinner. Vi lever i ett snabbt föränderligt samhälle som utmanar gamla hantverksyrken som exempelvis smide – ett hantverk som kräver stor skicklighet och är ett av de få traditionella yrken som riskerar att försvinna om inget görs, säger Tobias Birgersson, universitetslektor och lärare i metallgestaltning på HDK-Valand Campus Steneby.
Hur smidet kan få ny relevans
Projektet ”IronNote: Grave Marker”, samlar smeder, konstnärer, formgivare och forskare i ett gemensamt utforskande. Här möts tradition och samtidskonst i en diskussion om hur vi minns, markerar och uttrycker relationen till de döda – i en tid när kyrkogårdar, ritualer och symboler förändras.
– Att anlita en smed för att skapa ett minnesmärke till en avliden person ger en unik möjlighet att hedra individen med något mycket personligt som lyfter fram personens egenskaper, intressen eller koppling till familjen, platsen eller tron. I detta sammanhang fungerar smeden inte bara som en skicklig hantverkare, utan även som konstnär, som i nära dialog tolkar de efterlevandes eller den avlidnes önskemål, säger Heiner Zimmermann, professor i konsthantverk och lärare i metallgestaltning på HDK-Valand Campus Steneby.
Syftet med projektet är att undersöka hur smidet kan få ny relevans i samtiden. Bland annat genom att skapa gravmarkörer och minnesplatser med hjälp av traditionella hantverkstekniker.
– Vi fokuserar bland annat på framtida möjligheter för smeder att återuppliva samarbetet med lokala kyrkogårdar. Under de senaste åren har studier av gravmarkörer också varit en viktig del av våra utbildningsprogram i metallgestaltning. Vi samarbetar bland annat med kyrkogården i Trollhättan där studenternas arbeten visas permanent. På så vis hjälper vi studenterna att förstå hur traditionellt hantverk kan anpassas till moderna behov, vilket förhoppningsvis säkrar en framtid för fältet, säger Heiner Zimmermann.
