Nytt globalt konsortium för barnmorskeutbildning

Både personcentrerad vård och simulering finns redan i internationella ramverk för barnmorskeutbildning. Däremot saknas gemensamma standarder som för samman de två perspektiven och som ger vägledning för hur de kan användas i olika utbildnings- och vårdsystem.

Det nya konsortiet Global Research Consortium for Person-Centred Care and Simulation in Midwifery Education and Practice ska samla forskning och erfarenheter från olika delar av världen för att utveckla sådana standarder. En central fråga är vad som kan vara gemensamt i utbildningen av barnmorskor världen över och vad som behöver anpassas till lokala förutsättningar.

Erfarenheter från DR Kongo

Bakgrunden till Göteborgs universitets medverkan är ett flerårigt forskningssamarbete i Demokratiska republiken Kongo. Där har forskare från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och Göteborgs Centrum för personcentrerad vård, GPCC, tillsammans med lokala och internationella partners studerat hur personcentrerad vård och simulering kan användas i barnmorskeutbildning.

Bild

Personcentrerad vård innebär att kvinnans berättelse, behov och delaktighet får en central plats. Genom simulering kan studenter samtidigt träna kliniska situationer, kommunikation och beslutsfattande i en trygg miljö.

Forskningen visar att kombinationen kan ge studenter möjlighet att träna både kliniska och relationella färdigheter. Samtidigt påverkas utbildningen av kulturella, organisatoriska och andra kontextuella förutsättningar.

– Vi såg i Kongo att det inte räcker att lära sig den kliniska färdigheten. I simuleringen kan studenten också träna på att lyssna, kommunicera, skapa partnerskap och involvera kvinnan i beslut om hennes vård. Det väckte frågan om hur vi kan ta dessa erfarenheter vidare och skapa förutsättningar för att integrera personcentrering och simulering i barnmorskeutbildning i helt olika delar av världen, säger Malin Bogren, barnmorska och docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.

Ska fungera i olika vård- och utbildningssystem

Konsortiets första gemensamma forskningsprogram blir att utveckla standarderna och en vägledning för hur de kan användas i praktiken. Arbetet ska ske genom en internationell konsensusprocess med experter från olika delar av världen.

– Vi kan inte utveckla globala lösningar från ett enskilt universitet eller utifrån erfarenheter från ett enda land. Ska standarderna vara relevanta i såväl Sverige som exempelvis DR Kongo, Rwanda eller Bangladesh måste de utvecklas tillsammans med människor som representerar olika utbildningssystem, vårdsystem och resursnivåer, säger Malin Bogren.

Kvinnor och andra som använder mödrahälsovården ska involveras från början och genom hela processen, bland annat när forskningsfrågor prioriteras och standarderna utvecklas och utvärderas. Forskarna ska samtidigt studera vad som krävs för att standarderna ska fungera i olika sammanhang, vad som behöver anpassas och vilka faktorer som påverkar möjligheterna till långsiktig användning.

– Det är spännande att en forskningsfråga som växte fram ur vårt arbete i DR Kongo nu samlar några av de viktigaste internationella aktörerna inom barnmorskeutbildning och mödrahälsa. Vår ambition är inte bara att ta fram ett dokument med globala standarder. Vi vill skapa kunskap om hur de faktiskt kan omsättas i utbildning och praktik och göra skillnad för barnmorskor, kvinnor och familjer, säger Frida Temple, barnmorska och doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.