Krabbor, kräftor och hummer – Matz har skrivit nyaste nationalnyckeln
Det har tagit Matz Berggren närmare 20 år och han har använt kunskapen från hela sitt forskarliv. Men nu är Nationalnyckeln om kräftdjur äntligen färdig.
– Trots att det är arter med stort kommersiellt intresse, så vet vi ändå ganska lite om de här djuren, säger Matz Berggren, Institutionen för marina vetenskaper, och ensam författare till verket.
Eremitkräftor, räkor, krabbor, hummer och kräftor – det är några av arterna som ingår i gruppen tiofotade kräftdjur. Matz Berggren, till vardags seniorforskare på Institutionen för marina vetenskaper och verksam på Kristineberg Center, har ägnat i stort sett hela sitt forskarliv åt de tiofotade kräftdjuren.
– Det är en intressant grupp med en enorm variation. Det finns räkor som lever i stim och andra som simmar för sig själva, snabba krabbor och andra som är långsamma och kamouflerar sig på olika sätt. Ett annat exempel är den vanliga krabbtaskan som kan vandra upp till 40 kilometer för att släppa sina larver i rätt miljö. De har en enorm förmåga att anpassa sig, säger Matz.
Långt arbete bakom boken
Tiofotade kräftdjur har tio ben, varav två kloben. De är i huvudsak en marin grupp, men evolutionen har även anpassat dem till sötvatten. På senare år har flera invasiva arter dykt upp i Sverige som blåskrabba och brackvattenkrabba. Under arbetet med boken hittades också tjockhårskrabban för första gången i svenskt vatten och flera andra sällsynta arter. De finns nu alla beskrivna i den nya delen av Nationalnyckeln ”Kräftdjur: krill-tiofotad kräftdjur”.
– Det är trevligt att se det faktiska resultatet av allt arbete och få ett avslut, säger Matz Berggren som nyligen fått ett exemplar av verket i sina händer.
Redan runt 2005 fick Matz Berggren frågan om att göra en del i Nationalnyckeln om 10-fotade kräftdjur och krill. Sedan tog pengarna slut och projektet lades på is, men 2017 togs det upp igen.
– De senaste två åren har jag jobbat väldigt intensivt med detta, vi har haft möten minst en gång i veckan för att stämma av text, systematik, bilder och foton, och diskutera vad som ska hända härnäst. Det var varit mycket arbete, men väldigt roligt.
Täcker alla kända arter i Sverige
Inte mindre än 96 arter varav 91 är tiofotade kräftdjur och resten krill beskrivs i systematisk ordning, med text och bild, på de över 300 sidorna i boken. Alla finns inom Sverige gränser och går att upptäcka med blotta ögat, berättar Matz Berggren som är ensam författare till all text i boken och även tagit flera av bilderna. Linda Nyman, som arbetat med flera av delarna i Nationalnyckeln, har illustrerat och Fredrik Pleijel, marinbiolog och fotograf, har bidragit med bilder.
– Kunskapsmässigt ligger vi nu i framkant. Det som finns i boken är det som är aktuellt till dags dato, säger Matz Berggren,
Han hoppas att verket ska bli till nytta både för en intresserad allmänhet, och för skolor och universitet, men också för andra som jobbar med artbestämning.
– I dagens läge har vi ju många nya arter som kommer in och som är viktiga att hålla koll på. Där tror jag boken kan vara till stor hjälp, i arbetet med identifiering, säger Matz Berggren.
Nationalnyckeln ska göra kunskap om Sveriges arter och deras livsmiljöer tillgänglig för allmänheten, med målet att öka engagemanget för biologisk mångfald.
Bedömningen från Sveriges Lantbruksuniversitet är att det finns upp mot 60 000 arter i landet. Projektet startade 2005. Det är det enda bokverket i sitt slag i världen och utgör ett kunskapslyft för svensk naturvård.
Den 28 augusti 2025 kommer det 22 bandet i ordningen ut, ”Kräftdjur: Krill-tiofotade kräftdjur”, skriven av Matz Berggren, seniorforskare på Institutionen för marina vetenskaper.
Över 3 000 tidigare okända arter har upptäckts i Sverige genom projektet, varav minst 1 000 var helt nya för vetenskapen – vilket stärker forskning och naturvård.