Länkstig

GPCC i Almedalen 2026: När vården flyttar hem måste kunskapen och systemen följa med

Publicerad

Alltmer vård och omsorg sker i människors hem och vardag. Det skapar möjligheter till ökad delaktighet och livskvalitet, men kräver samtidigt nya sätt att bygga kunskap, fördela ansvar och organisera vården. Under Almedalsveckan 2026 samlade GPCC företrädare för bland annat sjukhus, kommuner, akademi, myndigheter och patientorganisationer för samtal om hur omställningen kan bli både säker och personcentrerad.

GPCC aktiviteter i Visby kretsade kring två nära sammanlänkade frågor: Vad händer när alltmer avancerad vård flyttar från sjukhusen till hemmet? Och hur skapar vi den evidens och det gemensamma lärande som krävs när kommunerna får en allt viktigare roll i vård och omsorg?

Frågorna diskuterades i två seminarier och ett rundabordssamtal med deltagare från forskning, universitets- och sjukhusledningar, kommuner, myndigheter, patient- och funktionsrättsorganisationer och andra samhällsaktörer.

Från sjukhus till hem. Mer än en förflyttning av vård

Paneldeltagarna står uppradade och ler mot kameran framför en stor whiteboard.
Jessica Schiött, SU, David Sparv, SUS, Carina Ahlstedt, Akademiska sjukhuset, Maria Taranger, SU, Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, Katarina Johnsson, SUS, Marianne van Rooijen, Akademiska sjukhuset, Ulf Petrusson, GPCC.

Under rundabordssamtalet och det efterföljande seminariet Den nödvändiga egenvården – så leder universitetssjukhusen omställningen från sjukhus till hemmet stod den växande vården i hemmet i centrum.

När avancerad vård utförs utanför sjukhuset förändras förutsättningarna för såväl patienter och närstående som professioner och vårdorganisationer. Det ställer nya krav på bland annat egenvård, digitala stöd, juridik, ansvarsfördelning och patientsäkerhet.

En återkommande slutsats i diskussionerna var att omställningen inte enbart kan handla om var vården ges. Den behöver också handla om hur den utformas och om patientens möjligheter att vara en aktiv partner.

– När vården flyttar hem måste systemen följa med. Vi behöver bygga strukturer som stärker människors möjlighet att vara partners i sin egen vård, samtidigt som kvalitet, jämlikhet och patientsäkerhet säkerställs, säger Axel Wolf, centrumföreståndare för GPCC.

Samtalen visade på en bred samsyn om att personcentrering behöver vara en grundläggande del av omställningen. Även digitalisering behöver utgå från människors behov och vardagsliv, snarare än från vad tekniken i sig gör möjligt.

Ledarskapet lyftes som en annan nyckelfråga. När gränserna mellan sjukhusvård, vård i hemmet och egenvård blir mindre tydliga behöver sjukhusledningar, chefssjuksköterskor, patienter och närstående tillsammans utveckla sammanhållna processer.

Seminariet genomfördes av GPCC i samverkan med universitetssjukhus inom Swedish University Hospitals Alliance, SUHA. Bland deltagarna fanns företrädare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset och Funktionsrätt Sverige.

Evidens måste också skapas i vardagen

Paneldeltagarna står bakom ett ståbord under ett tält i en trädgård.
Axel Wolf, Max Petzvold, Babbs Edberg, Ulf Petrusson, Helle Wijk

Ett andra spår under Almedalsveckan handlade om kommunernas roll i kunskapsutvecklingen. Under seminariet Evidens som vardagens DNA: Living och Policy Labs i kommunal vård och omsorg diskuterades hur kommuner och akademi kan bygga långsiktig kapacitet för forskning, lärande och utveckling tillsammans.

Kommunerna bär redan ett omfattande ansvar för vård, omsorg och socialtjänst. Det är också där professioner, invånare och närstående möts i vardagen. Samtidigt ökar kraven på evidens, kvalitet, rättssäkerhet och omställning.

– Kommunerna kan inte enbart betraktas som platser där akademin får tillgång till data, patienter eller brukare. De behöver vara jämbördiga aktörer i kunskapsbyggandet. Vi måste skapa strukturer där forskning, professionell erfarenhet, juridik, kommunal styrning och människors levda erfarenheter kan mötas, säger Axel Wolf.

Ett sätt att skapa sådana strukturer är genom Living och Policy Labs. Där kan nya arbetssätt och lösningar utvecklas, testas och utvärderas i nära samverkan mellan forskning och praktik.

GPCC är involverat i flera satsningar som kan bidra till denna infrastruktur, däribland Living och policy lab för personcentrerad vård och omsorg, förändringsalliansen OMTÄNKT och forskningscentret DEMSAM. Ambitionen är att knyta samman lokal och regional utveckling med nationellt lärande och skapa möjligheter att dela erfarenheter och evidens mellan organisationer och geografiska områden.

Från enskilda projekt till gemensam infrastruktur

Diskussionerna under Almedalsveckan pekade samtidigt på behovet av att gå från enskilda projekt till mer långsiktiga strukturer för kunskapsutveckling.

– Living och Policy Labs ska inte vara projekt vid sidan av den ordinarie verksamheten. Potentialen ligger i att göra gemensamt lärande, testande och kunskapsbyggande till en del av hur vård och omsorg utvecklas. Göteborg kan vara en startpunkt, men ambitionen behöver vara nationell, säger Axel Wolf.

GPCC beskriver Living och policy lab för personcentrerad vård och omsorg som en gemensam satsning mellan bland annat akademi och kommunala aktörer för samskapande inom forskning, innovation, utbildning och implementering. OMTÄNKT fungerar samtidigt som en bredare förändringsallians med kommuner, regioner och nationella aktörer. DEMSAM knyter samman forskning, praktik och samhällsaktörer med fokus på ett demensvänligt och personcentrerat samhälle.

Nästa steg är att fortsätta utveckla dessa miljöer så att kommuner, akademi, civilsamhälle, professioner och invånare tillsammans kan testa, lära av och skala upp lösningar som fungerar.

GPCC samtal under Almedalsveckan landade därmed i en gemensam utgångspunkt: när vården och omsorgen förändras behöver även systemen runt omkring förändras. Personcentrering, evidens och samverkan behöver byggas in från början – och kunskapen behöver utvecklas tillsammans med de människor och verksamheter som berörs.

Läs mer här: Från evidens till förändring – därför behövs living och policy labs i vård och omsorg | Göteborgs universitet