Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Perseverance första bild av Mars.
Den första högupplösta färgbilden som skickades tillbaka till jorden från rovern Perseverance efter landningen den 18 februari 2021.
Foto: NASA/JPL-Caltech
Länkstig

Forskare om rovern på Mars: ”Planeten känns närmare än någonsin”

Publicerad

Uppståndelsen kring rovern Perseverance som landade på planeten Mars den 18 februari har varit stor. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har redan släppt videosekvenser från landningen och för första gången har vi kunnat höra ljud från den röda planeten.

− Perseverance främsta uppgift är att komma närmare svaret på en av de största frågorna vi har: om vi är ensamma i universum, säger Andreas Johnsson, som forskar om Mars geologi.

Den sexhjuliga rovern Perseverance är inte den första av sitt slag på Mars. Tidigare farkoster som Opportunity och Spirit har hittat tydliga bevis för att flytande vatten länge har funnits på ytan. Perseverance uppgift blir nu att leta efter spår av eventuellt tidigare liv i kratern Jezero, där den har landat.

− Den har instrument för att hitta geologiska fenomen som eventuellt bildas genom livets påverkan, samt ämnen som kan vara förenliga med liv om de hittas i ovanliga koncentrationer och ovanliga geologiska sammanhang. Viktigast är instrumenten för analys av stenprover för att upptäcka eventuella biosignaturer och organiska föreningar, säger Andreas Johnsson.

Ljud från Mars

Bild
Perseverence fotograferad av en av sina kameror den 22 februari.
Perseverence fotograferad av en av sina kameror den 22 februari.
Foto: NASA/JPL-Caltech/ASU/MSSS/NBI-UCPH

Rovern har en stor uppsättning kameror, 19 stycken, som kan ta tredimensionella bilder, zooma och filma. Den har även ett ytterligare sinne i form av mikrofoner som gjort att människan för första gången kan höra ljud från Mars.

− Detta gör att Mars kommer att kännas närmare än någonsin tidigare. Ljudet blir också ett viktigt komplement till övriga undersökningar, bland annat kommer Perseverance kunna skjuta laser på stenar. Ljudpuffarna då denna laser träffar en sten kan ge information om stenens egenskaper, likt en geolog som knackar på en sten med hammare.

Framtida bemannade resor

Bild
Kanten på kratern Jezerok fotad av Perseverance.
Kanten av kratern Jezerok fotograferad av Perseverance den 24 februari.
Foto: NASA/JPL-Caltech/MSSS/ASU

En annan forskare som noga följer roverns äventyr på Mars är astrofysiker Maria Sundin. Visserligen forskar hon inte om just Mars men hon undervisar om planeten. Hon uppskattar när undervisningen blir knuten till så högaktuell forskning.

− Vid den tid då livet uppstod på jorden var antagligen planeterna relativt lika varandra, och därför är det intressant att se om det finns några spår av att livet uppstod även på Mars. Om mänskligheten någonsin kommer att bo på fler platser än jorden är antagligen Mars och månen de mest sannolika platserna. Inte minst pandemin har visat att mänskligheten är sårbar, och chanserna för att vi skall bli långlivade som art ökar om vi finns på fler platser.

En förutsättning för framtida bemannade resor till Mars är möjligheten att producera syre för de habitat där människor ska leva samt för produktionen av raketbränsle. Därför har rovern även ett instrument med sig som ska genomföra ett experiment där koldioxid från Mars atmosfär ska omvandlas till just syre, något som våra växter gör för oss.

Roverns öde

Bild
Perseverance fotograferad i landningsögoblicket.
Perseverance fotograferad i landningsögonblicket den 18 februari.
Foto: NASA/JPL-Caltech

Ombord på Perseverence finns även en liten helikopter kallad Ingenuity. Den är främst ett sätt att testa om flygningar är möjliga på Mars. Dessutom ska rovern åka runt till olika platser för att samla in prover som den kapslar in och lämnar kvar på ytan.

− Dessa ska plockas upp av en framtida robotmission och skickas tillbaka till jorden. Även om Perseverance har med sig väldigt sofistikerade instrument kan vi göra så oerhört mycket mer i laboratorier på jorden, säger Andreas Johnsson.    

Men vad händer med rovern när den slutar fungera?

− Den kommer att bli kvar på Mars yta för all framtid. Uppdraget är minst ett Marsår, vilket är ungefär 687 jorddagar, men förhoppningsvis kommer den att arbeta mycket länger än så. Curiosity som landade 2012 fungerar fortfarande bra och de drivs av samma system, säger Andreas Johnsson.

Men kanske kan farkosterna så småningom bevaras på något sätt, enligt Maria Sundin.   

− Jag har funderat en del kring om vi i framtiden kommer att hämta hem dem igen som utställningsobjekt. En annan tanke är att Mars faktiskt kan bli bebodd i framtiden och att det blir någon typ av monument kring dem där de står, säger hon.

Av: Thomas Melin