Alla får inte samma möjlighet till smärtrehab

Långvarig smärta kan påverka både arbetsliv, vardag och livskvalitet. Studien bygger på 39 346 patienter som remitterades till specialiserad smärtvård i Sverige mellan 2009 och 2016. Nästan hälften (49,8 procent) av dessa patienter bedömdes kunna delta i ett rehabiliteringsprogram. Den aktuella studien pekar på flera faktorer som verkar påverka vilka patienter som får tillgång till specialiserad smärtrehabilitering. 

Enskilda faktorer 

Bland kvinnor bedömdes 52,1 procent kunna delta i specialiserad smärtrehabilitering, jämfört med 44,1 procent av männen. Bland patienter födda i Norden var andelen 51,2 procent, jämfört med 44,7 procent bland patienter födda utanför Norden. Utbildning hade också betydelse: 40,2 procent av patienter med enbart grundskoleutbildning bedömdes kunna delta, jämfört med 54,9 procent av patienter med universitetsutbildning. 

Även ålder spelade roll. Patienter i medelåldern bedömdes oftare kunna delta jämfört med både yngre och äldre patienter. Att de yngsta patienterna deltog mer sällan jämfört med medelålders patienter var oväntat, eftersom tidiga insatser kan vara viktiga både för individen och för samhället. 

Studien är en del av Helene Svensdotters doktorandprojekt. Hon är fysioterapeut inom Regionhälsan och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

– Vi ser att skillnaderna inte bara handlar om enskilda faktorer. Det är kombinationen av till exempel utbildningsnivå, ålder, kön och födelseregion som verkar påverka sannolikheten att få tillgång till rehabilitering. Detta borde vägas in när vården ser över både bedömningar och vilka insatser som är möjliga för olika patientgrupper. 

Flera faktorer samtidigt 

När forskarna analyserade flera faktorer samtidigt blev skillnaderna större. Lägst sannolikhet för möjlighet till smärtrehabilitering hade patienter med kombinationen grundskoleutbildning och född i ett icke-nordiskt land, med liknande mönster för män och kvinnor oavsett ålder. Högst sannolikhet hade medelålders kvinnor med universitetsutbildning oavsett om man var född i eller utanför Norden. 

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till skillnaderna, bland annat språkliga förutsättningar, livssituation och möjlighet att delta i ett omfattande program samt vårdens bedömning av patientens förutsättningar och föreställningar om vem som passar för rehabilitering. 

Resultaten kan användas för att utveckla hur patienter bedöms inför specialiserad smärtrehabilitering och hur olika typer av stöd kan anpassas. Målet är att fler patienter med långvarig smärta ska få rätt insats, oavsett bakgrund. 

Artikel: Equal access to pain rehabilitation in Swedish tertiary care. Are sociodemographic factors associated with selection to rehabilitation?