AI-baserad slow-tv ska stärka forskningen om fiskvandring
Göteborgs universitet inleder under 2026 ett forskningssamarbete med Lerum Energi, Partille Energi och Naturskyddsföreningen. Med hjälp av avancerade AI-baserade fiskkameror kombineras ny teknik med naturvetenskaplig forskning för att öka kunskapen om fiskvandring i Säveån. Samtidigt skapas möjligheten att följa livet i ån genom direktsänd slow-tv.
Satsningen innebär att avancerade fiskkameror installeras i ån för att registrera fisk som passerar. Materialet kommer att analyseras med fokus på att förstå både tidpunkter för vandring och hur effektivt fiskvägarna stödjer olika arter.
– Det här ger oss en helt ny möjlighet att följa fiskvandring i detalj och samla in data som tidigare varit svår att få fram, säger Johan Höjesjö, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, som leder forskningsdelen av projektet.
Tekniken bygger på AI som automatiskt kan identifiera, räkna och mäta fisk i realtid. Det gör det möjligt att samla stora mängder data över tid och därmed skapa en mer tillförlitlig bild av fiskbeståndens rörelser i Säveån. I projektet planeras även kompletterande studier med så kallade PIT-tags – små sändare som gör det möjligt att följa enskilda fiskar när de passerar olika mätstationer.
Tekniken skapar nya möjligheter för forskning, samtidigt som den gör det möjligt att dela livet under ytan med allmänheten genom direktsända slow-tv-sändningar. Här passerar lax, ål och andra arter varje år, ofta helt obemärkt. Redan i dag vet man att lax och ål tar sig upp från havet på sin väg mot Säveån och vidare upp mot Sävelången norr om Floda.
För bara några dagar sedan fångades en utter på film, något som bland annat TV4 uppmärksammade. Uttern är fridlyst och har under lång tid varit frånvarande i Säveån, även om det funnits muntliga uppgifter om tidigare observationer. Att den nu fångats på film vid Hedefors är därför en viktig och glädjande händelse.
Forskningsinsatsen kommer att integreras i utbildningen vid Göteborgs universitet.
– Projektet skapar möjligheter för både examensarbeten och doktorandprojekt, exempelvis inom områden som smoltutvandring och ekologisk konnektivitet – det vill säga fiskars möjlighet att röra sig fritt i ett ekosystem, fortsätter Johan Höjesjö.
Datainsamlingen startar nu under våren, i samband med att yngre öring lämnar vattendraget. Den följs sedan upp under hösten när vuxen fisk vandrar tillbaka för lek. Projektet genomförs i samverkan med flera externa aktörer och är ett exempel på hur ny teknik kan bidra till att utveckla forskningen om biologisk mångfald i rinnande vatten.
