2 800 år gammalt hår avslöjar cannabisbruk

Fyndet gjordes i gravhögen Tunnug 1 i södra Sibirien, där arkeologer påträffat mer än 1400 cannabisfrön tillsammans med ovanligt välbevarade mänskliga kvarlevor. Kemiska analyser av hårstrån avslöjade spår av cannabinol, ett ämne som bildas när THC, den huvudsakliga berusande substansen i cannabis, bryts ned. Forskarna fann även svagare kemiska spår som är förenliga med förekomsten av THC.

Resultaten utgör de äldsta säkert daterade direkta beläggen som stödjer att människor använde cannabis för dess psykoaktiva effekter.

Bild

– Vi har länge vetat att människor odlade hampa för att få olja och fibrer till bland annat mat, textilier och rep. Däremot finns det mycket få tidiga arkeologiska belägg för när och hur människor började använda cannabis för dess berusande effekter. Det är därför den här upptäckten är så betydelsefull, säger Natalia Riabogina, arkeobotaniker vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Frön ger nya ledtrådar

Som arkeobotaniker studerar Natalia Riabogina pollen och växtrester från arkeologiska utgrävningar. Hennes bidrag till studien, som publicerades i Science den 5 november, har framför allt handlat om att utveckla metoder för att samla in och analysera botaniskt material.

En särskilt intressant del av fyndet är de välbevarade cannabisfröna. Deras storlek och utseende tyder på att de kommer från vilda eller vildliknande plantor, snarare än från sorter som odlades för olja och fibrer.

– Det unika är att vi inte bara har direkta belägg för att cannabis användes för sina psykoaktiva effekter, utan också själva fröna. Det gör att vi kan undersöka hur dessa växter skilde sig från den hampa som människor odlade för andra ändamål, säger Natalia Riabogina.

Kan ha ingått i begravningsritualer

Gravhögen uppfördes av skyter, ett nomadfolk som levde av boskapsskötsel. Att så stora mängder cannabisfrön hittades i gravarna tyder på att växten kan ha haft en särskild betydelse vid begravningarna.

Vid rituella begravningar är det vanligt att föremål och symboler som varit betydelsefulla under den avlidnes liv och visat personens sociala ställning placeras i graven.

– Fröna kan ha varit en värdefull gåva till den avlidne eller ingått i en schamanistisk ritual i samband med begravningen och offrandet av hästar. Hampa var den enda växt som skyterna lade i just denna gravhög, och det var knappast någon slump. I det hänseendet är den här gravhögen unik, säger Natalia Riabogina.

Exakt hur människorna fick i sig cannabis går däremot inte att avgöra utifrån fynden. En möjlighet är att de andades in rök från växten. Vid andra arkeologiska utgrävningar i Centralasien har forskare hittat flera hundra år yngre rökelsekärl med kemiska spår av cannabis.

Bild

Sju års forskning bakom upptäckten

Arbetet med studien har pågått i mer än sju år. År 2019 kontaktade Natalia Riabogina de arkeologer från Sankt Petersburg som genomförde utgrävningarna i den sibiriska regionen Tuva. Tillsammans utformade de en strategi och metod för att samla in växtrester från gravhögen.

Det är ett tidskrävande arbete eftersom även mycket små växtdelar måste tas till vara. Under pandemin fortsatte Natalia Riabogina att vägleda arbetet på distans. Materialet analyserades senare i laboratorier tillsammans med internationella forskarkollegor.

De ovanliga bevarandeförhållandena i gravhögen blev avgörande. Den vattenmättade och frusna marken hade skyddat både frön, hår, hud och textilier under nästan tre årtusenden. I normala fall återstår bara skelett och tänder, om ens det, efter så lång tid.

– Vi hade egentligen inga särskilda planer på att studera cannabis. Det var en oväntad upptäckt som vi sedan undersökte grundligt. Jag är glad att vi slog samman våra resurser och kunde genomföra den här studien, säger Natalia Riabogina.

Forskargruppen vill nu samla in mer material för att undersöka hur cannabis domesticerades och vilken roll växten spelade i forntida samhällens ritualer.

Text: Johanna Hillgren

Kontakt:
Natalia Riabogina, e-post: natalia.riabogina@gu.se