Tvärvetenskapliga samarbeten öppnar nya vägar för forskningen

Forskare studerar proteiner i celler bland annat för att kunna skapa mer träffsäkra behandlingar av sjukdomar. Men för att kunna följa ett protein inuti en cell behöver proteinet märkas upp. Många etablerade metoder för att studera proteiner bygger på genetiska förändringar, där man till exempel ändrar cellens DNA för att få ett protein att lysa. Hampus Nyströms forskargrupp vill i stället minimera påverkan på cellen.

– Med kemiska metoder kan vi märka proteiner utan genetiska modifieringar. Det som är extra viktigt i vårt projekt är att proteinet fortsätter fungera som vanligt även efter märkningen, säger Hampus Nyström, doktorand inom kemisk biologi.

Han designar och bygger molekyler som binder till ett visst protein och märker proteinet med en fluorescerande grupp så att det lyser. På så sätt går det att se var proteinet befinner sig i cellen och hur det beter sig. Märkningen ska göra det möjligt för forskarna att bättre förstå hur ett protein fungerar och var det befinner sig i cellen, vilket i sin tur kan ge ledtrådar till nya sätt att påverka proteinet.

Bild

Sidospår i forskningen gav oväntade resultat

Hampus Nyström tillhör institutionen för kemi och molekylärbiologi, men tack vare sin biträdande handledare från Sahlgrenska akademin har han fått möjlighet att odla och arbeta med levande celler som de kemiska verktygen testas på. Det var just i en sådan testsituation som ett oväntat sidospår uppstod när en molekyl inte fungerade som planerat. Förutom att binda till det tänkta målet visade sig molekylen också vara mycket selektiv för ett annat protein.

– Vi gav molekylen till Sahlgrenska akademin som i tester på hjärtceller kunde se att molekylen påverkar hur cellerna använder fett som energikälla, säger Hampus Nyström.

Fyndet har lett till fortsatta studier på Sahlgrenska i samarbete med forskare i Frankrike för att undersöka om mekanismen kan vara relevant för återhämtning efter hjärtinfarkt.

För Hampus Nyström är fyndet framför allt ett exempel på hur grundforskning kan ta oväntade vägar. Men det visar också på betydelsen av samarbete mellan olika ämnesområden.

– För mig som jobbar med läkemedelskemi är kopplingen till Sahlgrenska väldigt viktig. Här finns kemi, biologi och medicin nära varandra, vilket gör det lätt att samarbeta över ämnesgränser.

Varierande och sociala arbetsdagar som doktorand

I Hampus Nyströms vardag som kemidoktorand är ena dagen sällan den andra lik. Vissa dagar står han i labbet, andra dagar handleder han masterstudenter eller går på seminarier med övriga doktorander på institutionen.

– Det är ganska socialt att vara doktorand på institutionen. Man jobbar mycket tillsammans, diskuterar problem och hjälper varandra vidare.

Samtidigt kräver forskningen uthållighet, förklarar Hampus Nyström. Det är inte ovanligt att man i början av doktorandstudierna lägger två månader på att ta fram en molekyl, för att sedan börja om igen när den inte fungerar som den ska. 

Efter doktorandtiden vill han gärna fortsätta forska och ser en postdokperiod, gärna utomlands, som ett möjligt nästa steg.

– Det vore kul att testa att bo utomlands och besöka andra labb, få nya erfarenheter och lära mig nya forskningstekniker som jag kan ta hem och använda i Sverige.

Text: Natalija Sako