Gravid efter beräknat datum – vad säger forskningen?

Bild

SWEPIS (the SWEdish Postterm Induction Study) undersökte så kallad sen graviditet, det vill säga när förlossningen inte startar spontant efter 41 veckor. Planen var att rekrytera drygt 10 000 kvinnor i vecka 41 till en randomiserad, kontrollerad studie. Hälften skulle lottas till igångsättning i vecka 41 och hälften till avvaktande handläggning, med igångsättning i vecka 42 om förlossningen inte startat spontant. Studien avbröts dock i förtid sedan flera barn avlidit i gruppen som väntade till vecka 42.

– Det primära syftet var att undersöka hur tidig igångsättning i vecka 41 påverkar barnet, till exempel risken för fosterdöd, neonatal död eller sjuklighet. Vi ville också studera hur igångsättningen påverkade andelen kejsarsnitt och instrumentella förlossningar som sugklocka, kvinnornas upplevelser av förlossningen samt hälsoekonomiska aspekter", säger Helen Elden, professor och barnmorska 

Flera barn avled under studiens gång

– När studien planerades var det standard i många länder, även i Sverige, att sätta igång förlossningen först efter 42 veckor, berättar Helen Elden och fortsätter – Det fanns dock väldigt lite vetenskapligt stöd för om det kunde vara bättre att göra det redan i vecka 41, och de studier som fanns var flera decennier gamla. Samtidigt fanns vissa indikationer på att en tidigare igångsättning kunde vara fördelaktig. Eftersom 15–20 procent av alla graviditeter varar längre än 41 veckor var det viktigt att ta fram ett vetenskapligt underlag för när en igångsättning bör göras. Vi vet att graviditetslängden påverkar risken för fostret, eftersom moderkakan gradvis tappar i funktion, förklarar hon.

Moderkakan är som en graviditetsmotor som fungerar sämre när den blir för gammal

Efter att flera barn avlidit i den grupp som avvaktade med igångsättning till vecka 42 avslutades studien av etiska skäl. I igångsättningsgruppen dog inga barn, medan sex barn i avvaktagruppen avled – fem under graviditeten och ett kort efter födseln. Vid den tidpunkten hade cirka 2 760 av de planerade 10 000 kvinnorna hunnit delta i studien.

Vad har studien lärt oss?

Resultaten visar att det risken minskade för att barnet ska dö om förlossningen sätts igång vid  41 veckor och att detta inte ökade antalet akuta kejsarsnitt eller användandet av sugklockor.

Risken för  att barnet ska dö är väldigt liten, 0.5 procent. Det är viktigt att kvinnan får information om att risken finns men är liten och kan diskutera med läkare och barnmorska innan hon gör ett informerat val

Ännu har det inte kommit några nya rikstäckande rekommendationer i Sverige, men i många regioner får kvinnan nu göra ett informerat val om hur hon vill gå vidare om graviditeten fortsätter efter 41 veckor. 

–Vi som arbetat med studien anser dock att det nu finns tydlig evidens för att det finns fördelar med att sätta igång förlossningen efter 41 veckor för förstagångsföderskor och det är det nästan alla kvinnor som jag träffar i denna situation väljer, säger Helen Elden. 

Ger igångsättning svårare förlossning?

Många har nog hört att igångsättning kan ge komplicerade förlossningar.

–Vi kunde visa att så är inte fallet för friska, fullgångna kvinnor med friska barn berättar Helen Elden. –Kvinnorna i den ’’tidiga’’ induktionsgruppen var på förlossningen längre tid än kvinnorna i avvaktagruppen men det var färre  barn som behövde neonatalvård, fortsätter hon. –Den enda signifikanta ökade risken vi såg med igångsättning var att det var något vanligare med inflammation i livmodern hos dessa kvinnor.

Nöjdheten med förlossningen hög oavsett

Oavsett om kvinnorna i studien blivit igångsatta eller inte så kunde man se att de generellt var nöjda med sin förlossning. 70% skattade att förlossningen hade varit minst åtta på en tiogradig skala oavsett om de var i den tidiga eller sena induktionsgruppen. –Men de som blev igångsatta tidigare skattade högre på känslan av delaktighet berättar Helen Elden.

–Det finns två etablerade metoder för igångsättning varav en är mekanisk och en är medicinsk. ”SWEPIS visar att oavsett metod för igångsättning så var de allra flesta kvinnorna nöjda.

Effekterna av SWEPIS

Implementering av studiens resultat i den kliniska vardagen på många sjukhus i Sverige har skett mycket snabbt. I Göteborg får kvinnorna numera komma på ett extra besök till läkare och barnmorska i vecka 41 för ställningstagande till igångsättning, där de också får information om hur induktion av förlossning går till och en kontroll av barnet, vilket kan minska deras oro. Kvinnorna erbjuds sedan att själva göra ett informerat val

Helen Elden berättar att SWEPI-studien visserligen ska tolkas med försiktighet eftersom den inte fullföljdes enligt ursprunglig plan men att det ändå finns god vetenskaplig grund för att erbjuda ingångsättning till kvinnor i vecka 41. 

–Många sjukhus i Sverige har börjat med tidigare igångsättning och just nu finns en remiss hos Socialstyrelsen att det ska bli en rekommendation. Resultaten har inte bara varit viktiga i ett svenskt kontext utan även internationellt, exempelvis så är NICE riktlinjer i Storbritannen för igångsättning av förlossning också ute på remiss och beslut ska komma under oktober 2021. WHO har rekommenderar igångsättning i vecka 41 sedan ett antal år tillbaka säger Helen Elden. 

Vi räknar med att vi kan rädda ungefär 100 barn om året från död och svår sjukdom genom att ändra riktlinjerna

Mer kunskaper om graviditet och kvinnors hälsa behövs

–Kvinnohälsa har inte prioriterats, menar Helen Elden, och framförallt inte när det gäller besvär under tillfälliga tillstånd som graviditet. Många kvinnors graviditetsbesvär blir negligerade av sjukvården, ett exempel är bäckensmärta som har stor påverkan på det dagliga livet och kan dröja sig kvar länge efter förlossningen. Havandeskapsförgiftning som är en av de största orsakerna till mödradödlighet globalt kan ge livslånga konsekvenser för hälsan. Trots detta saknar vi kunskap om orsakerna och effektiv behandling. anser Helen Elden.

Text: Lovisa Aijmer