August Röhss professur i statsvetenskap

Johannes Lindvall 2021-

Johannes Lindvall föddes i Göteborg 1975. Han disputerade vid Göteborgs universitet år 2004 med en avhandling om Sveriges ekonomiska politik under 1970-, 1980- och 1990-talen. Under andra hälften av 00-talet var Lindvall verksam vid utländska lärosäten, först vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens och sedan vid Lincoln College i Oxford. Han återvände till Sverige år 2010 för en tjänst vid Lunds universitet, där han sedermera befordrades till professor år 2013.

I sin forskning har Lindvall strävat efter att sätta in samtidens politiska problem i ett jämförande och historiskt sammanhang. Så sker till exempel i hans senaste bok, Inward Conquest: The Political Origins of Modern Public Services (2021, med Ben Ansell), vilken handlar om framväxten av offentliga tjänster såsom polisen, skolan och hälsoväsendet. Lindvall har också ägnat sig åt sambandet mellan politiska institutioner och politiskt beslutsfattande (se Reform Capacity från 2017) och åt förhållandet mellan den politiska och den ekonomiska utvecklingen i demokratiska stater, särskilt när det gäller arbetsmarknaden (se Mass Unemployment and the State från 2010).

Lindvall har varit gästforskare vid Harvarduniversitetet och Oxforduniversitetet och är för närvarande knuten till Institut d’études politiques de Paris (Sciences-Po) och Nuffield College, Oxford.

Utöver sin gärning som lärare och forskare deltar Lindvall aktivt i samhällsdebatten. På senare år har han till exempel bidragit till två böcker om den svenska parlamentariska demokratins funktionssätt, Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin (2017, med Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin och Jan Teorell) och 134 dagar: Om regeringsbildningen efter valet 2018 (2020, med Hanna Bäck, Johan Hellström och Jan Teorell).

Bo Rothstein 1994-2021

Bo Rothstein föddes i Malmö 1954 och fick sin grundläggande samhällsvetenskapliga utbildning vid Lunds universitet. Vid detta lärosäte disputerade han 1986 med avhandlingen Den socialdemokratiska staten – Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. Under några år efter disputationen var Rothstein verksam vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Under denna tid publicerade han bland annat böckerna Den korporativa staten och Vad bör staten göra? I den senare skriften förenas empirisk analys av vad staten kan göra med normativa resonemang om vad staten bör göra.

Som professor i statsvetenskap har Rothstein publicerat sig mycket flitigt, både i form av artiklar och böcker. Listan över svenska och engelskspråkiga publikationer är mycket omfattande. Hans forskning berör en stor mängd olika områden. Några av dessa är välfärdspolitik, social tillit, intresseorganisationer, korruption och politiska institutioners kvalitet. Här finner vi boktitlar som The Social Democratic State, Just Institutions Matter och Social Traps and the Problem of Trust.

Tillsammans med sin kollega Sören Holmberg grundade Rothstein år 2004 forskningsprogrammet ”The Quality of Government Institute”. I centrum för forskningen står betydelsen av opartiska och okorrumperade institutioner. Viktiga resultat från forskningsprogrammet publicerades 2012 i skriften Good Government: The Relevance of Political Science (utgiven tillsammans med Sören Holmberg). En huvudtes i boken är att kvaliteten i offentliga institutioner är av avgörande betydelse för medborgares livsvillkor. Ofta orsakas problem som hög barnadödlighet, fattigdom och andra sociala olyckor av dysfunktionella statsapparater snarare än av brist på mediciner, teknisk utrustning eller liknande. År 2021 publicerades ytterligare två böcker på det här området; Controlling Corruption och The Oxford Handbook of the Quality of Government (där Andreas Bågenholm, Monika Bauhr och Marcia Grimes också är redaktörer).

Rothstein har, och har haft, omfattande internationella engagemang.  Han har varit gästforskare vi bland annat Australian National University, Cornell University, Harvard University och Stanford University. Rothsteins forskning har länge rönt betydande internationell uppmärksamhet. År 2016 tillträdde han en professur i statsvetenskap vid Oxford University. Tiden i Oxford blev dock tämligen kort. Han avsade sig tjänsten 2018. Beslutet togs i protest efter uppgifter om att en av universitetets största donatorer också givit finansiellt stöd till president Donald Trump. Rothstein har sedermera återvänt till Göteborgs universitet.

Rothstein har lagt ner ett stort arbete på att ytterligare stärka forskarutbildningen i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att göra  utbildningen internationellt konkurrenskraftig.

Rothstein har varit mycket aktiv i samhällsdebatten. Med polemisk kraft har han tagit ställning i en lång rad olika frågor. Vad som särskilt utmärker dessa ställningstaganden är att de oftast tar sin utgångspunkt i statsvetenskaplig eller annan samhällsvetenskaplig forskning.

Bo Särlvik 1982-1993

Bo Särlvik föddes i Borås 1928. Efter studier i historia kom han 1953 att knytas till Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Redan tidigt blev han en viktig medarbetare till Jörgen Westerståhl i utvecklandet av ett ambitiöst valforskningsprogram. Vid sidan av det vetenskapliga arbetet var Särlvik fast förankrad inom svensk socialdemokrati. Så var han exempelvis under en tid, parallellt med Olof Palme, anställd hos statsminister Tage Erlander.

Redan 1957 gav den dåvarande författningsutredningen Särlvik i uppdrag att genomföra en studie av opinionsbildningen i samband med folkomröstningen om tjänstepensionsfrågan. Den SOU-skrift som studien gav upphov till bidrog till att övertyga statsmakterna om det värdefulla i att  få tillgång till denna nya typ av information. Härigenom skapades det finansiella underlaget för att via offentliga medel genomföra en lång rad av studier av svenska val och valrörelser.

Vid sidan av rapporter från väljarundersökningarna kom Särlvik under 1960-talet publicera en rad uppsatser på engelska om speciella frågeställningar. År 1970 disputerade han på en sammanläggningsavhandling – Electoral Behavior in the Swedish Multiparty System. Särlviks artiklar väckte internationell uppmärksamhet och 1973 inbjöds han att bli professor i statsvetenskap vid University of Essex i England. Han kom att under ett antal efterföljande år få ett viktigt ansvar för de brittiska valundersökningarna. Han avslutade sin verksamhet där med att tillsammans med Ivor Crewe publicera boken Decade of Dealignment, som utgör ett viktigt bidrag till det brittiska studiet av väljarbeteende. Särlvik sökte den lediga professuren efter Westerståhl och var framgångsrik i konkurrensen och kunde tillträda denna tjänst 1983. Han hade nu vidgat sitt forskningsintresse till komparativ partiforskning och till studier av politiska ideologier. Som professor lade han ner ett stort arbete på att effektivisera och vitalisera forskarutbildningen. Särlvik kom att åta sig flera viktiga uppdrag inom det akademiska systemet. Han var bland annat dekanus vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och huvudsekreterare i Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Jörgen Westerståhl 1952-1982

Jörgen Westerståhl föddes i Stockholm 1916. Efter studier i filosofi vid Uppsala universitetet inledde han studier i statskunskap vid Stockholms högskola.  Hans lärare kom att bli den legendariske statsvetarprofessorn och publicisten Herbert Tingsten. Westerståhl disputerade 1945 på avhandlingen Svensk fackföreningsrörelse. Organisationsproblem. Verksamhetsformer. Förhållande till staten. Ämnet för denna avhandling representerar en ämnesmässig breddning av statsvetenskapen och kom att inspirera senare forskning om intresseorganisationernas roll i politiken.

Redan som docent i Stockholm i slutet av 1940-talet började Westerståhl att intressera sig för väljarbeteende. Denna forskning breddades efter att han 1952 utnämnts till professor i Göteborg. Han hade då under en sejour i USA kommit i kontakt med de ledande amerikanska valforskarna.

År 1952 utnämndes Westerståhl till professor i statskunskap vid Göteborgs universitet. Han medförde hit en vision om en vetenskap inriktad på politisk beteende och politiska institutioner. Han kom snart att rekrytera en ung assistent vid namn Bo Särlvik. Tillsammans genomförde de en provundersökning med ett urval av väljare från Göteborg och två landsbygdskommuner utanför Borås i samband med 1954 års kommunalval. Härmed lades grunden för Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet som under många år genomförts och fått stort medialt genomslag. På ett bredare plan innebar Westerståhls intresse för stora empiriska studier att demokratins faktiska funktioner kom att undersökas på en mångfald olika sätt.

Under 1960-talet tog Westerståhl initiativ till omfattande studier av svenska kommuner under en period av stora förändringar i form av kommunsammanslagningar. Flertalet statsvetenskapliga institutioner var involverade i dessa studier som gav upphov till ett stort antal avhandlingar.

Ett annat område som i hög grad intresserade Westerståhl var objektivitet i olika former. Inom vetenskapen hävdade han värderingsfriheten som ett ideal. En disciplin som statsvetenskapen skulle vara en lära ”om politik” inte ”i politik”. Inom fältet public service kom Westerståhl att genomföra en rad empiriska undersökningar om objektivitet i nyhetsrapporteringen. Här fann han att brister av olika slag kunde konstateras. Vid sidan av sin vetenskapliga gärning hade Westerståhl flera offentliga uppdrag. Så var han exempelvis sekreterare i den omfattande författningsutredningen mellan åren 1954-1963.

Till Westerståhls ära anordnar statsvetenskapliga institutionen i Göteborg varje höst ett seminarium där framstående internationella forskare inbjuds att hålla en föreläsning.

Georg Andrén 1929-1952

Georg Andrén föddes i Örgryte 1890. Han studerade vid Göteborgs högskola och avlade akademisk grundexamen 1913. När hans lärare Rudolf Kjellén tre år senare flyttade till Uppsala följde Andrén med honom. Doktorsavhandlingen 1920 med titeln Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871-1914 behandlade ett ämne – Bismarck och den tyska kejsartiden - som låg Kjellén varmt om hjärtat. Några år senare publicerade Andrén ytterligare ett större verk om Tyskland – Huvudströmningar i tysk statsvetenskap. Verket är exceptionellt såtillvida att det är det enda större verk i statsvetenskaplig doktrinhistoria under de senaste hundra åren.

Efter att i sina tidigare skrifter främst ägnat sig åt Tyskland förflyttas gradvis Andréns intresse åt ett annat land, nämligen Storbritannien. När han år 1929 ansökte om professuren i Göteborg förelåg i manuskript på över 700 sidor ägnat åt Parlamentarismen och partier i England under minoritetsregeringarnas tid 1846-52. På grundval av sina forskningars bredd och djup utsågs Andrén till professur 1929.

Andrén försummade på intet sätt att i sin forskning uppmärksamma det svenska politiska systemet. År 1937 framlade han ett nytt 700-sidigt verk, denna gång om Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling. Detta blev omedelbart standardverket på sitt område.

I likhet med Kjellén var Andrén politiskt aktiv på riksnivå. Han var högerman och satt i riksdagen dels under några år på 1920-talet och dels efter 1938. Det förtjänar nämnas att Andrén tidigt tog avstånd från den framväxande nazismen.

Andrén kom att under en kort tid verka som statsråd i Per-Albin Hanssons samlingsregering. Från hösten 1944 till krigsslutet året därpå var Andrén ecklesiastikminister med ansvar för utbildningsväsende och kyrkliga frågor. Kort efter att han vid slutet av 1951 lämnade riksdagen utnämndes han till landshövding i Uppsala, där han stannade fram till sin pensionering fem år senare. I samband med utnämningen till landshövding lämnade Andrén formellt professuren i Göteborg.

Peter Olof Gränström 1917- 1927

Peter Olof Gränström föddes 1877 i Skatelöv i Småland. Han fick sin akademiska utbildning vid Lunds universitet där han 1910 framlade sin avhandling i statskunskap med titeln Om sammanjämkning av skiljaktiga beslut i riksdagen. I sina tidiga verk stod studiet av den svenska riksdagen i centrum för intresset. Gränström blev en framstående kännare av ståndsriksdagen mellan åren 1809-1866. Han kom bland annat att utveckla en analys i den bland statsvetare tidigare häftigt diskuterade frågan om bakgrund och innehåll vad avser 1809 års regeringsform. Han betonade den nationella prägeln av detta författningsverk. Visserligen kan man, enligt honom, en och annan gång skymta skuggan av Montesquieus maktdelningslära i ett eller annat hänseende, men innehållsmässigt är det de nationella synpunkterna som är utslagsgivande.

Efter studier av svenskt riksdagsliv kom Gränströms intresse att riktas åt det brittiska imperiets konstitutionella och realpolitiska särdrag. Han kom i detta sammanhang att anknyta till Kjelléns stormaktspolitiska orientering där geopolitiken spelar en viktig roll.

Gränström tillträdde den Röhsska professuren 1917 och kom att inneha den till sin död tio år senare.

För Gränström var objektivitet i vetenskapliga frågor viktig. Han var till sin politiska åskådning liberal, men han lät inte denna uppfattning avspeglas i de statsvetenskapliga skrifterna. Gränströms efterträdare, Georg Andrén, har konstaterat att han inte gick till sina vetenskapliga uppgifter ”för att bevisa en ny tes, utan för att klarlägga ett sammanhang”.

Rudolf Kjellén 1901-1916

När Göteborgs högskola tillkom 1891 inrättades sju lärostolar och en docenttjänst. Den senare gällde statskunskap och geografi. Det var till denna tjänst som Kjellén rekryterades från Uppsala. Han var född 1864 på Torsö i Vänern och hade 1890 disputerat på en avhandling om ministeransvarigheten. När Kjellén kom till Göteborg hade han ingen kunskap inom ämnet geografi. Denna brist kompenserade han dock snabbt och satte sig in i geografiämnets olika aspekter – från ren naturgeografi till kulturgeografi. Kjellén slog två flugor i en smäll genom en lyckosam teoretisk konstruktion som inbegrep både statskunskap och geografi, nämligen geopolitiken. Det var i själva verket Kjellén som myntade den nu internationellt gångbara termen ”geopolitik. Så skedde i den geografiska tidskriften Ymer år 1899.

När en professur i statskunskap tillskapades på grundval av Röhss donation 1901 blev Kjellén dess förste innehavare. Han kom under sin professorsgärning att ägna en betydande uppmärksamhet åt den internationella politiken. Geopolitiken, som enkelt uttryckt kan sägas vara ett studium av olika geografiska faktorers politiska betydelse, ingick som en integrerad del av detta studieobjekt. Ett flertal skrifter om stormakterna och stormaktspolitiken tillkom under perioden före det första världskriget. Kjelléns språk är friskt och medryckande. I synnerhet i Tyskland gick dessa skrifter ut i stora upplagor. I sina föreläsningar i Göteborg framhöll Kjellén så ofta att en planetarisk situation uppstått inom stormaktspolitiken, att han av studenterna kallades ”den planetariske professorn”.

Vid sidan av sin akademiska karriär, som kröntes 1916 när han kallades till den skytteanska professuren i Uppsala, var Kjellén verksam som politiker. I ett par omgångar under det nya seklets två första decennier finner vi honom som konservativ representant i riksdagen. Han utvecklade här en icke-demokratisk ideologi med korporativa förtecken - och med ett uttalat motstånd mot kvinnlig rösträtt. Kjellén önskade se att motsättningarna mellan klasser underordnades en gemensam strävan för nationens bästa. Som en viktig del av denna strävan lanserar han idén om ett ”folkhem”, en term som socialdemokratins ledare Per-Albin Hansson fångade upp i slutet av 1920-talet (och gav ett delvis nytt innehåll).