Återvätning av torvmark
Kort beskrivning
Under ett sekel dränerades mer än en miljon hektar myr i Sverige för skapa nya arealer för jordbruk och skogsproduktion. Det man inte visste då, men som vi vet idag, är att dräneringen medför en förlust av det kol som tidigare lagrats in. Utsläppen av växthusgaser från dränerade myrar, eller torvmarker som de också kallas, är mycket stora och går att jämföra med utsläppen från Sveriges biltrafik årligen. För att bromsa utsläppen och minska klimatpåverkan krävs en återgång till blöta förhållanden - en återvätning av torvmarken.
Om projektet
Vid Skogaryds forskningsstation har mätningar av växthusgaser och vattenkvalitet pågått sedan 2005 på dränerad torvmark med skog och sedan efter avverkning av skogen 2019 och återvätning 2022. Data från denna lokal kommer bidra med viktig information till projektet om vilka effekter en återvätning får på växthusgasbalanser.
Mätning av växthusgasbalanser på restaurerade mossar har genomförts 2020 till 2022 på Anderstorps stormosse i Småland och Ånnsjöns myr i Jämtland, inom delprojektet VIRV i Grip on Life programmet.
Handbok: Torvmarker, klimat och återvätning
Inom Formasprojektet ’Handboken’ har data från norra Europa sammanställts för att beräkna förväntade växthusgasbalanser efter olika grad av återvätning av dränerad torvmark. Resultatet visar att det framförallt är djupt dikad torvmark som används för jordbruk och skogsbruk i södra Sverige som bör återvätas. En vattennivå strax under markytan bör eftersträvas för att undvika stora metanemissioner. Återvätning bör göras snarast. Markerna går då från att ha värmt klimatet till att sakta bli kylande.
Resultaten presenteras i en vetenskaplig publikation och en bok på svenska: "Torvmarker, Klimat och Återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring".
Handboken kan köpas i bokhandeln eller ladda ner från denna sida som PDF.
Inspelat seminarium om handboken
Se inspelningen på www.guplay.se av seminarium/boksläpp 18 april 2024
