Ojämlikhet, kris och naturkatastrofer

Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Kandidatprogrammet i globala studier (S1GLS) och 2) Kandidatprogrammet i Hållbar utveckling, samhällsförändring och klimatomställning (S1HSK)

För tillträde till kursen krävs godkänd kärnkurs om 15 högskolepoäng i Globala utvecklingsstudier, alternativt avklarade 45 högskolepoäng i Globala studier.

Att förstå ojämlikhet är centralt för att förstå förändringsarbete. Kursen ger en översikt över olika perspektiv på ojämlikhet: hur vi förstår och definierar ojämlikhet, hur ojämlikhet reproduceras samt vilka åtgärder som kan vidtas för att adressera ojämlikhet. Mer specifikt utforskar kursen hur samhällelig ojämlikhet tar sig uttryck genom att studera kriser och katastrofer då sådana akuta situationer blottlägger ojämlikhet av olika slag och vi arbetar med frågor kring vad som kan göras för att förhindra kriser och katastrofer. Vi lägger särskild vikt vid kriser utlösta av klimatrelaterade naturkatastrofer såsom översvämningar, torka och stormar. Dessa framställs ofta som renodlade naturfenomen trots att deras orsaker i själva verket är starkt relaterade till mänskliga och sociala faktorer. Dessa händelser är präglade av osäkerhet där beslut måste fattas snabbt. I relation till dessa katastrofer sätts frågor om sårbarhet och resiliens i centrum, vilka i sin tur är relaterade till frågor om ojämlikhet; vem som helst kan drabbas av en katastrof, men vissa människor lever under mer sårbara förhållanden (och drabbas allvarligare) än andra. Katastrofer, som blir allt viktigare att förstå och adressera eftersom de är resultat av ohållbara former av utveckling och klimatförändringar och bristande anpassning, är med andra ord händelser som kan lära oss något om social ojämlikhet, dess intersektionella sammansättning samt hur vi kan arbeta förebyggande. Studenterna övar sig i att bedriva tillämpad forskning genom att skriva en utvärdering av en katastrofinsats.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Definiera ojämlikhet utifrån olika teoretiska förhållningsätt, inklusive ett intersektionellt perspektiv;
• Redogöra för hur ojämlikhet aktualiseras vid kriser och naturkatastrofer;

Färdigheter och förmåga

• Analysera kriser och naturkatastrofer utifrån teorier kring ojämlikhet, sårbarhet och resiliens;
• Kritiskt granska och utvärdera katastrofinsatser utifrån teoribildningar kring ojämlikhet, sårbarhet och resiliens;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Reflektera kring frågor om miljörättvisa i samband med naturkatastrofer;
• Problematisera strukturella och praktiska hinder och möjligheter i arbetet med att förhindra kriser och naturkatastrofer.

Undervisningen består huvudsakligen av föreläsningar, seminarier, individuella skrivövningar och grupparbete.

Undervisningsspråk: engelska

Examination sker genom en individuell skriftlig inlämning (6 hp), 1 gruppövning (3 hp) och en individuell skriftlig uppgift som består i att utvärdera en katastrofinsats (6 hp). Kursen innehåller även obligatoriska moment i form av seminarier i anslutning till dessa uppgifter. Vid frånvaro från obligatoriskt moment genomförs en skriftlig kompletteringsuppgift.

Eventuella restriktioner avseende användning av generativa AI (genAI)-applikationer anges på kursens Canvas-sida (eller motsvarande). Studenterna är skyldiga att informera sig om de regler som gäller för skriftliga inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). De skriftliga individuella inlämningsuppgifterna kommer att betygssättas utifrån en 12-gradig skala, där 7 är godkänt (G) och 10 är väl godkänd (VG).

För att bli godkänd på kursen krävs aktivt deltagande i seminarier och grupparbeten samt minst betyget godkänt på de skriftliga individuella momenten. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs därutöver att studenten får i genomsnitt 10 poäng (avrundat uppåt) på de två skriftliga individuella uppgifterna.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning.