Pengar i brittisk fiktion

Kursen ges som fristående kurs.

Kursen ges som fristående kurs.

I kursen studeras ett antal brittiska romaner i olika genrer skrivna från den senviktorianska epoken och fram tills idag, i syfte att diskutera den roll som pengar spelar i dem. Genom att se närmare på de historiska sammanhang som givit upphov till pengarnas skiftande betydelser i romanerna, visar kursen hur litteraturen är ett rum där pengarnas objektiva mening laddas med kulturell betydelse. Syftet med kursen är både att visa hur fiktiva berättelser bidrar till allmänhetens förståelse av ekonomi och hur vår förståelse av pengar i sin tur är centralt för hur vi skapar litterär mening. På så vis möjliggör kursen en vidare diskussion kring litteraturen som ett medium genom vilket materiell ojämlikhet och ekologisk obalans både kan bibehållas och utmanas.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för hur den brittiska ekonomiska och sociala historien från mitten av 1800-talet och framåt behandlats i fiktionen;
• beskriva och diskutera pengarnas narrativa och metaforiska roll i brittiska romaner från den viktorianska perioden och fram tills idag, med särskilt fokus på hur litteraturen problematiserar möjligheten till ett ekonomiskt system som är socialt och ekologiskt hållbart;

Färdigheter och förmåga

• analysera litterära texter med fokus på hur pengar används i både bokstavlig och bildlig bemärkelse; 
• självständigt och metodiskt diskutera tematiska och metaforiska aspekter av litterära texter med hjälp av relevant primär- och sekundärlitteratur som behandlas i enlighet med akademisk akribi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt reflektera över samspelet mellan kultur och ekonomi liksom över dess implikationer för social rättvisa;
• reflektera tvärvetenskapligt om vad litteraturen kan lära av det ekonomiska fältet och omvänt.

Kursen är en nätkurs. Undervisningen bedrivs i form av inspelade föreläsningar och seminarier på kursens lärplattform.

Undervisningsspråk: engelska

I vilken grad studenten har uppnått kursens mål prövas genom två skriftliga inlämningsuppgifter.

Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Vid inlämningsuppgifter kan möjlighet till komplettering komma att erbjudas för att uppnå betyget godkänt. En sådan komplettering ska då göras inom utsatt tid (vanligtvis fem arbetsdagar efter att resultatet meddelats), annars rapporteras betyget underkänt.

Student som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 50 % av kursens poängantal.

Studenterna ges möjlighet att göra en skriftlig utvärdering av kursen. Resultatet från utvärderingen publiceras digitalt.

Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.