ArchaeoCoding: Introduktion till Python för arkeologi och kulturarvstudier

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå.

För tillträde till kursen fordras grund- och fortsättningskursen i något av ämnena; arkeologi, kulturarvsstudier, historia, antikens kultur och samhällsliv, ekonomisk historia eller kulturgeografi (eller motsvarande).

Kursen introducerar studenterna till kodning, särskilt Python, inom arkeologi och kulturarvsstudier. Eftersom kodning är en viktig del av digital arkeologi förbereder denna kurs studenterna på att bygga vidare på sin tekniska kompetens och förståelse. Undervisningen kommer bestå av två inriktningar: praktiska tillämpningar och utveckling. Ett forskningsområde som drar nytta av kodning introduceras, följt av en praktisk kodningssession. Kursen kommer att introducera kodning genom praktiska tillämpningar och en översikt över de teoretiska ramarna. Kursen kommer att bekanta studenterna med språket Python och flera datatyper som är vanliga inom arkeologi och kulturarvsstudier – geospatiala data, bilder, tabelldata och 3D-data. Öppen källkod och öppna data kommer också att diskuteras i relation till forskningsprojekt och återanvändbarhet. De färdigheter som lärs ut på kursen är överförbara inom humaniora och efterfrågade inte minst inom arkeologi och kulturarvsstudier.

Kursen består av två delkurser:

Delkurs 1. Introduktion till Python, 7,5 hp

Denna del av kursen behandlar de tekniska aspekterna av kodning, från datainsamling till att skriva delbar kod. Den lär studenterna den grundläggande strukturen för hur man skriver kod och hur man använder kodredigerare för att börja skriva. Denna del utgör grunden för allt arbete i kursen och undervisningen kommer att vara på en introduktionsnivå för att möjliggöra bredare deltagande. Delkursen introducerar också studenterna till de viktigaste datatyperna som kommer att diskuteras under de andra delarna av kursen – geospatial data, tabelldata, bilder, 3D-data. Efter delkursens slut kommer studenterna att ha erhållit grundläggande förstålse om strukturen i Python-språket, fått insikter i de forskningsområden som använder Python-kodning, kunna identifiera datatyper och lämpliga arbetsflöden för dem, samt tillämpa dessa principer på kodning med hjälp av särskild programvara.

Delkurs 2. Praktiska tillämpningar i forskning, 7,5 hp

Delkursen behandlar potentiella tillämpningar av kodning inom arkeologi och kulturarvsforskning, såsom verktygsutveckling, AI och datainhämtning. Kursen kommer att delas upp i tillfällen som täcker in områden som kan dra nytta av kodning. Det kommer att finnas särskilda tillfällen med fokus på exempelvis fjärranalys, utgrävning och inventering, hällristningar och efterarbetet med utgrävningar. Varje session kommer att ge en översikt över befintliga och potentiella användningsområden för kodning inom området. Gruppdiskussionerna syftar också till att lära studenterna att identifiera möjliga forskningsfrågor och kritiskt reflektera över tillvägagångssätt och metoder som använder kodning. Denna del av kursen kommer också att täcka aspekter av öppen källkod och programvara, öppna data och de etiska implikationerna av kod och datamängder, särskilt för AI-uppgifter. Efter denna del av kursen kommer studenterna att kunna kritiskt reflektera över insamling, omvandling och manipulation av data, implementering av kod och användning av automatisering. Efter delkursens slut kommer studenterna att kunna identifiera uppgifter där Python är en lämplig lösning.

Kunskap och förståelse

sammanfatta principerna för hur man implementerar kod i olika delområden inom arkeologi och kulturarvsstudier

kritiskt diskutera de teoretiska och etiska implikationerna av användningen av digitala verktyg och datamängder inom arkeologi

definiera principerna för öppen källkod och öppna data

Färdigheter och förmåga

förbereda grundläggande skript för uppgifter inom forskning, databehandling och publicering

analysera geospatiala data, tabelldata, bilddata och 3D-data med hjälp av Python

utforma återanvändbar kod och verktyg

Värderingsförmåga och förhållningssätt

identifiera forskningsproblem inom arkeologi och kulturarvsstudier som kan dra nytta av verktyg

kritiskt diskutera fördelar och nackdelar med att automatisera uppgifter

utvärdera metoder för att använda kod i forskning enligt riktlinjer för bästa praxis

Undervisningen sker i form av föreläsningar, metodövningar, obligatoriska seminarier och gruppövningar.

Undervisningsspråk: Engelska

Kursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter och ett gruppprojekt i kodning. De individuella uppsatsämnena omfattar en metodöversikt och en kritisk reflektion. Under de obligatoriska seminarierna presenterar grupperna det mindre projektet som de utvecklat under kursens gång.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen; A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräcklig, F Underkänd.

Efter avslutad kurs ges studenten möjlighet att göra en kursvärdering.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.