Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling

Kursen ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp alternativt lärarexamen eller motsvarande examen omfattande minst 180 högskolepoäng.

Kursen behandlar teoretiska perspektiv och empirisk forskning om elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling. Den berör också elevhälsans framväxt, organisering och praktik. Elevhälsans uppdrag att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande är centralt i kursen. Lagar, förordningar och förhållningssätt är viktiga inslag. Kursen behandlar också metoder och arbetssätt för att skapa en inkluderande och likvärdig skolasom stärker alla elevers lärande och välbefinnande. Vidare ges en fördjupning inom lärande och hälsa, hälsofrämjande arbetssätt samt ledarskapets betydelse för samverkan i elevhälsoarbete.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

*K*unskap och förståelse

• Redogöra för olika teoretiska perspektiv och empirisk forskning inom området elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling.
• Beskriva olika metoder och arbetssätt för ett hälsofrämjande skolutvecklingsarbete.
• Förklara hur kursens innehåll skulle kunna tillämpas i skolans praktik.

*F*ärdigheter och förmåga

• Analysera elevhälsoarbetets utmaningar och möjligheter att arbeta hälsofrämjande.
• Reflektera över vad som främjar hälsa och måluppfyllelse.
• Reflektera över vad som förebygger ohälsa och skolsvårigheter bland elever.

*V*ärderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera forskningsresultat inom elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling.
• Analysera betydelsen av ledarskap och tvärvetenskaplig samverkan för en hälsofrämjande skolutveckling

Förekommande undervisningsformer är föreläsningar, litteraturseminarier samt dialoger.

*U*ndervisningsspråk: svenska

Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Kursen examineras genom följande examinationsformer:

1) en muntlig gruppredovisning

2) en individuell skriftlig examinationsuppgift

3) sex litteraturseminarier

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Den individuella skriftliga examinationsuppgiften bedöms enligt denna tregradiga skala. Den muntliga/visuella redovisningen liksom litteraturseminarierna bedöms med antingen betyg Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För kursbetyget Godkänd (G) krävs att alla i kursen ingående examinerande moment genomförts och godkänts.

För kursbetyget Väl godkänd (VG) krävs, utöver det som anges i förra stycket, att den individuella skriftliga examinationsuppgiften getts bedömningen VG.

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och sker kontinuerligt i kursen samt i form av en individuell skriftlig nätenkät vid kursens slut. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Nätbaserad information och kommunikation via Göteborgs universitets lärplattform används och dator med internetuppkoppling krävs.