Våra forskningsområden

Allt fler arbetsuppgifter verkar bli automatiserade i dagens ekonomi. Utveckling mot fortsatt automatisering kommer givetvis inte att gå spårlöst förbi på arbetsmarknaden, och har inte heller gjort det historiskt. Arbetsinnehållet i yrken kommer att automatiseras till varierande grad i framtiden, och därmed kommer yrkenas innehåll att förändras. Några yrken kommer kanske till och med att försvinna, medan andra yrken uppstår som en följd av automatiseringen.

Detta har fått många att ställa viktiga frågor kring automatiseringens följder. Hur kommer automatiseringen att påverka framtidens yrken? Vilka nya krav ställs på arbetskraften? Kommer det överhuvudtaget att finnas några jobb kvar? Vilka nya jobb kommer att tillkomma? Vilka regioner och städer kommer drabbas mest, och vilka regioner kommer att dra nytta av automatiseringen?

I rapporten Strukturomvandling och automatisering – konsekvenser på regionala arbetsmarknader analyserar vi svenska regionala arbetsmarknader med utgångspunkt i dessa frågor. Rapporten är ett samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Skåne. I Kulturgeografipodden avsnitt 6, diskuterar Jonathan Borggren och Martin Henning med utgångspunkt i rapportens resultat, framtidens automatisering och konsekvenser på regionala arbetsmarknader. 

För mer information: Martin Henning

Svensk ekonomisk geografi är i snabb förändring. Relationer mellan regioner ändras över tid. Framförallt har storstädernas expansion ökat regionala olikheter under de senaste decennierna. Inom regionerna sker också en tydlig strukturomvandling. Den traditionella tillverkningsindustrin har allt färre anställda, medan tjänsterna växer. Men utfasande och tillväxande branscher har inte samma lokaliseringsmönster, och därför driver strukturomvandlingen också på geografisk förändring. Dessa utvecklingslinjer har reella konsekvenser för möjligheten att leva i olika delar av landet. Samtidigt kan teknologisk och institutionell utveckling påverka rådande utvecklingsmönster och förändra förutsättningarna för tillväxt även i mindre urbaniserade områden.

Det finns mycket att lära av historien och geografiska effekter av tidigare strukturomvandlingar och teknikskiftesförlopp. Forskning utförd på senare år har visat på de strukturella skiften som skett i regional utveckling i Sverige, och hur svensk regional ekonomisk utveckling skiljer sig mot utvecklingen i andra europeiska länder.

På senare år har ekonomhistoriker i ökad omfattning intresserat sig för ekonomisk geografi. Tidsaspekten har också betonats som en viktig faktor inom den evolutionära ekonomiska geografin. Inom båda disciplinerna har man således funnit ett ökande intresse av att integrera analyser av tid och rum för att bättre beskriva och förstå ekonomiska tillväxt- och omvandlingsförlopp. Inom detta tema integrerar vi insikter från evolutionär ekonomisk geografi och ekonomisk historia för att beskriva och bättre förstå långsiktiga regionala utvecklingsförlopp.

För mer information: Martin Henning

Projekt inom temat

Medverkande: Karl-Johan Lundquist och Lars-Olof Olander från Lunds universitet

Vi har analyserat svensk regional strukturomvandling och hur tillväxt sprids mellan regioner. Läs mer i bokkapitel Regional analysis and the process of economic development.

Medverkande: Kerstin Enflo från Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Vi har beräknat regional BNP för svenska regioner under 1900-talet. Bakgrund till beräkningar och analyser om de långsiktiga regionala tillväxtförloppen i Sverige finns här.

Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling: dåtid, nutid och framtid
Medverkande: Kerstin Enflo från Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Finansieras av: Länsförsäkringsbolagens forsknings- och utvecklingsfond
2018-2020

Syftet med projektet är att:

1. Skapa historiskt baserad kunskap genom analys av historiska tidsserier och identifiering av centrala faktorer för regional tillväxt. Exempel på områden som kommer att undersökas är effekter av naturresurser, infrastruktur och regional humankapitalförsörjning (t. ex. högskolor och universitet). Fokus kommer att ligga på att förstå kausala orsakssamband och hur de regionala tillväxtkrafterna skiftat över tid.
2. Samla nutids- och framtidsorienterad kunskap genom att analysera de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor i Sverige.

I artikeln Time should tell (more): evolutionary economic geography and the challenge of history diskuterar Martin Henning betydelsen av ett historiskt grundat synsätt för att man ska förstå den regionala utvecklingens dynamik.

Dagens industri står inför stora och intressanta omvandlingstryck. Svensk ekonomi och svenska kompetensförsörjningssystem har historiskt sett visat en stor förmåga till anpassning och omställning. Utmaningarna växlar över tid, och forskningen pekar på ett antal intressanta drag i dagens utveckling, som i hög grad sannolikt kommer påverka framtidens industri och industrinära tjänstesektor och dess arbetskraft.

Vissa menar att vi står inför, eller möjligen är mitt uppe i, en industriell revolution och övergång till en Industri 4.0, som inte bara innefattar en fördjupad och mer avancerad automatisering av produktion, utan även en bredare integration av digitaliserade lösningar och informationshantering i industrin.

Att möta dessa krav på förändring inom industrin och tillverkningsnära tjänster kommer sannolikt kräva förändring i arbetskraftens sammansättning, och i vilka kompetenser som efterfrågas. I dagens ekonomi är humankapital främsta nyckelresursen för att skapa konkurrenskraftiga företag. Konkurrenskraften för Sveriges tillverkningsindustri och industrinära tjänsteföretag är därför beroende av en välfungerande kompetensförsörjning. Humankapitaldimensionen poängteras också i diskussionen om smart industri och är ett av Regeringens fyra focusområden i nyindustrialiseringsstrategin.

Vilka kompetenser behövs i framtidens "smarta" industri? Hur ser de viktigaste historiska utvecklingstendenserna ut? Hur ser industrins "kompetenslandskap’" ut? Vilka strategier ska vi ha för att framöver analysera industrins kompetensbehov i ett förändrat industriellt sammanhang?

I studien Kompetenser för industri i omvandling - utmaningar och strategier i nya kompetenslandskap, skriven på uppdrag av Tillväxtverket, fördjupas resonemangen på nationell nivå.

I tider av ekonomisk kris är det lätt att bli fångad av dagsaktuella orosmoment som berör utvecklingen på arbets- och finansmarknad, men också hur ekonomisk nedgång påverkar olika delar av landet. Kriser kan ses som nödvändiga inslag i den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Det behövs mer kunskap om hur och under vilka förutsättningar ekonomisk förstörelse blir kreativ och framgångsrik för individer och regioner, och under vilka förutsättningar de inte blir det. Inom arbetsmarknadsgeografi och arbetsmarknadsekonomi finns det lång tradition av att studera individuella konsekvenser av till exempel företagsnedläggningar. Få har dock studerat exempelvis vilken roll den regionala ekonomiska strukturen spelar för individers möjligheter att få nytt jobb, hur den geografiska och branschmässiga rörligheten ser ut för de som förlorar jobbet efter en nedläggning eller neddragning, vilken betydelse rörligheten har för hur sårbara individer är på arbetsmarknaden framöver och i vilken utsträckning de som förlorar jobbet deltar i strukturell förnyelse av regionala ekonomier, till exempel som entreprenörer.

För mer information: Martin Henning

Projekt inom temat

Kreativ förstörelse, förstörande förstörelse och regional arbetsmarknadsdynamik
Medverkande: Martin Henning, forskare vid Umeå Universitet
Finansieras av: FORTE  
Martin Henning har skrivit en forskningsöversikt  på området. Tillsammans med Rikard Eriksson och Anne Otto har vi studerat rörelsemönstren för de som lämnat svensk och tysk varvsindustri. I artikeln Returning to work: regional determinants of re-employment after major redundancies kartlägger vi betydelsen av den regionala miljön för återanställning. Arbetskraftens rörlighet mellan branscher och regioner i samband med nedskärningar och nedläggningar studerar vi i artikeln Sectoral and geographical mobility of workers after large establishment cutbacks or closures. I vilken mån friställd arbetskraft deltar i förnyelse av regionala ekonomier studerar vi i artikeln Workers’ participation in regional economic change following establishment closure.

Projektets resultat sammanfattas i rapporten Nya jobb efter kris – individuell och regional omställning.
 

Regionala och könsmässiga rörlighetsmönster mellan yrken vid större arbetsplatsneddragningar och nedläggningar
Medverkande: forskare vid Umeå universitet
Finansieras av/samarbete med: Tillväxtanalys

I en allt mer komplex ekonomi behövs nya och teoretiskt förankrade metoder för att beskriva regionala ekonomier, deras styrkor, svagheter och utvecklingspotential.

I samarbete med Frank Neffke och Ljubica Nedelkoska har vi utvecklat Skill relatedness-analys för att beskriva och analysera regioners näringslivsstruktur. Metoden utgår från argumentet om att humankapital eller färdigheter (skills) är en central komponent i regional utveckling, och metoden tecknar ekonomin som ett nätverk av branscher. Branscherna är i olika grad kopplande genom att de delar beroende av en viss typ av humankapital eller färdigheter. Detta påverkar regionernas utvecklingspotential, men också deras framtida omvandlingsförmåga. Genom metoden är det möjligt att få en initial bild av hur väl inbäddad en bransch är i de regionala resursstrukturerna, och därmed var regionens resursmässiga styrkor (och svagheter) befinner sig ur detta perspektiv. Närvaro av relaterade branscher i en region påverkar sannolikt företagens möjligheter till kunskapsutbyte, och möjligheterna för arbetskraften att finna andra produktiva arbeten i regionen. Närvarande branscher bildar också basen för regionernas framtida expansion till nya relaterade verksamheter. Nya regionala branscher, ny produktion eller ny arbetsdelning uppstår sällan ur intet.

Relatedness-länkarna mellan branscher överensstämmer till viss del med traditionella uppdelningar av näringslivet, men länkarna utmanar också till viss del våra invanda föreställningar om hur näringslivet är strukturerat. Till exempel tydliggörs kompetenslänkarna mellan många avancerade servicebranscher och tillverkningsindustri, och mellan partihandelsbranscher och tillverkningsindustri. Regioner har ofta mycket karakteristiska näringslivsprofiler inom vissa delar av branschnätverket. Branscher som är specialiserade i en region är inbäddade i starka regionala kunskapsstrukturer. Starka resurs- eller kompetensknippen i en region kan också ge en indikation om framtida möjligheter för en region.

Tillsammans med Frank Neffke har vi arbetat med att utveckla metoden om skill relatedness som bygger på arbetskraftens rörlighet och undersöker hur branscher är relaterade till varandra. Läs mer i artikeln Skill relatedness and firm diversification. Skill relatedness och regional utveckling är besläktade med tankegångarna bakom EU:s smart specialiseringsinitiativ.

Tillsammans med Frank Neffke och Ron Boschma har vi också undersökt hur regioners branschprofiler ändras och hur regional diversifiering går till. Läs mer i artikeln How Do Regions Diversify over Time? Industry Relatedness and the Development of New Growth Paths in Regions

Martin Henning har skrivit en översikt över relatedness-metoden och regionala analyser av långsiktiga utvecklingsförlopp. Med hjälp av Skill relatedness metoden har vi utfört regionala analysarbeten med Skåne, Stockholm, Västra Götalandsregionen-Halland och Fyrbodal-Østfold.

För mer information: Martin Henning

Utvecklingen inom Geografiska informationssystem (GIS) går rasande snabbt. Genom integrationen mellan GIS och program för kvantitativa analyser skapas nya möjligheter till regionala analyser. Forskare vid Handelshögskolan/CRA har lång erfarenhet av analyser med hjälp av GIS, till exempel för analyser av tillgänglighet. Utvecklingen skapar nya möjligheter att beskriva och analysera regional ekonomisk strukturomvandling.

För mer info: Anders Larsson och Erik Elldér

Genomgår ekonomin en avindustrialisering? Eller en re-industrialisering? Eller ingetdera? Eller blir det i framtiden meningslöst att skilja på ”tillverkningsindustri” och ”tjänstesektor”. Vilka följder får det för hur vi beskriver och uppfattar ekonomin? Vilka utvecklingsmöjligheter ger det svenska regioner idag? Inom CRA följs utvecklingen inom servicebranscherna, och speciellt kunskapsintensiv service, på nära håll och ofta ur ett internationellt perspektiv.

I artikeln Regional labour flows between manufacturing and business services: Reciprocal integration and uneven geography undersöker Martin Henning den tilltagande integrationen mellan tillverkningsindustrin och den avancerade tjänstesektorn i Sverige, och vad forskningen hittills har haft att säga om de allt starkare banden mellan sektorerna.