Hem- och konsumentkunskap C
Home and Consumer Studies C
Om litteraturlistan
Obligatorisk litteratur
Delkurs 1: Mat, individ och samhälle, 7,5 hp
Food, Individual and Society, 7,5 higher education credits
Albala, K. (2011) Food cultures of the world encyclopedia. Santa Barbara, Calif.: Greenwood.
Anderson, E. N. (2014). Everyone eats. Understanding food and culture. New York University Press. sid. 1-8.
Belasco, W.J. (2008). Food: the key concepts. Berg. sid. 1–13.
Berg, C., Larsson, C., & Palojoki, P. (Red.), (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 47–65, 84–104, 122–176.
Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., Bengs, C., & Hörnell, A. (2015). “He just has to like ham”– The centrality of meat in home and consumer studies. *Appetite,*95, sid. 101–112.
Devine, C. (2005). A life course perspective: Understanding food choices in time, social location and history. Journal of Nutrition Education and Behavior, 37(3), sid. 121-128. https://doi.org/10.1016/S1499-4046(06)60266-2
Fischler, C. (1988). Food, self and identity. Social Science Information, 27, sid. 275-292.
https://doi.org/10.1177/053901888027002005
Fjellström, C. (2013). Kostsociologi. I L. Abrahamsson, A. Andersson & G. Nilsson (Eds.), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition Liber. sid. 361–369. Tillhandhålles på Canvas.
Harvey, G. (2015). Respectfully eating or not eating: putting food at the centre of Religious Studies. *Scripta Instituti Donneriani Aboensis,*26, sid. 32–46.
https://doi.org/10.30674/scripta.67445
Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Eds.) (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 39–85, 123–132.
Jonsson, I. M., Hallberg, R-M. L., & Gustafsson, I-B. (2002). Cultural foodways in Sweden: repeated focus group interviews with Somalian women. International Journal of Consumer Studies, 26(4), sid. 328-339.
https://doi.org/10.1046/j.1470-6431.2002.00247.x
Koctürk, T. (1995). Structure and change in food habits. Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning, 39(1). sid. 2–4. Tillhandahålles på Canvas.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (2011). Den mångkulturella måltiden.
Lannerås, L., & Plank, K. (2018). Matvanor i den mångreligiösa skolan. Religionsfrihet, hälsoideal och postkristna mönster. I D. Enstedt & K. Plank (Red.), Levd religion: Det heliga i vardagen. Nordic Academic Press. sid. 275–290.
Neuman, N. (Red.) (2019). Mat och ätande: Sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 53–148, 293–327.
Rendahl, J., Korp, P., Pipping Ekström, M., & Berg, C. (2018) Adolescents’ trust in food messages and their sources. British Food Journal, 119(12), sid. 2712–2723.
Sobal, J., & Bisogni, C. (2009). Constructing Food Choice Decisions. Annals of Behavioral Medicine, 38(1), sid. 37-46.
Terragni, L., Garnweidner, L. M., Pettersen, K. S., & Mosdol, A. (2014). Migration as a Turning Point in Food Habits: The Early Phase of Dietary Acculturation among Women from South Asian, African, and Middle Eastern Countries Living in Norway. Ecology of Food and Nutrition, 53(3), sid. 273–291.
Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se
Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 100 sidor.
Delkurs 2 Miljö och lärande, 7,5 hp
Environment and learning, 7.5 higher education credits
Ambjörnsson, F. (2018). Tid att städa: om vardagsstädningens praktik och politik. Ordfront, sid. 38-132
Andrée, M., Bladh, G., Carlgren, I., & Tväråna, M. (Red.). (2021). Ämneslärarens arbete. Natur och Kultur. Urval tillhandahålles.
Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2012, sid. 37-54, 131-154
Forsell, J. (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet. Att städa, tvätta och laga mat med och utan barn. [Doktorsavhandling], Uppsala universitet]. kap. 6. Tillhandahålles på Canvas.
Hirsh, Å., & Lundahl, C. (Red.). (2021). Hållbar bedömning. Natur & Kultur. Urval tillhandahålles.
Hjälmeskog, K., & Höijer, K. (Red.) (2025). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup: sid. 145-180
Höijer, K., Fjellström, C., & Hjälmeskog, K. (2013). Learning space for food: exploring three Home Economics classrooms. Pedagogy, Culture & Society, 21(3), 449–469. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/14681366.2013.809374
Jensen, B. B., & Schnack, K. (2006). The action competence approach in environmental education. Environmental Education Research, 12(3–4), 471–486.
https://doi.org/10.1080/13504620600943053.
Lange, M. (2017). Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. (s. 61–64).
Malin, A., & Palojoki, P. (2015). Flexible learning environments in home economics education. I H. Janhonen-Abruquati & P. Palojoki (Red.) Creative and responsible home economics education. Helsingfors: Unigrafia. (s. 63-73).
Middlemiss, L. (2018). Sustainable consumption - key issues. Taylor Francis. Kap. 1 & urval ur kap 2. (ca 130 s.).
Shove, E. (2003). Comfort, Cleanliness & Convenience. Berg. Kap. 7 och 8. Tillhandhålls på Canvas.
Soneryd, L., & Uggla, Y. (2011). (O)möjliga livsstilar. Samhällsvetenskapliga perspektiv på individualiserat miljöansvar. Studentlitteratur. Kap. 1, 5, 6 & 7.
Thøgersen, J. (2010). Pro – environmental consumption. I K. Ekström (Red.). Consumer behaviour. A nordic perspective. Studentlitteratur. (s. 97–111). Tillhandahålls på canvas.
Aktuella läroplaner, kursplaner och stödmaterial för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se
Artiklar och utdrag tillkommer om ca 200 sidor.