Vad har handelsavtalet mellan EU och Japan lett till?

Bild

Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan, EPA (Economic Partnership Agreement), trädde i kraft i februari 2019. Det är ett omfattande frihandelsavtal som bland annat syftar till att sänka tullar, minska handelshinder och göra det lättare för företag i EU och Japan att handla med varandra.

Har avtalet levt upp till de högt ställda förväntningarna?

– Både ja och nej. De ekonomiska vinsterna och den totala handeln mellan EU och Japan har ökat, både när det gäller varor och tjänster. Men handeln omgärdas fortfarande av tillstånd och kontroller från båda sidor. Det gör det lättare för stora företag att dra nytta av avtalet, medan små och medelstora företags deltagande fortfarande är väldigt begränsat. Det finns också strukturella problem som gör det svårt för europeiska företag att delta i japanska offentliga upphandlingar.
En intressant bieffekt av avtalet är att samarbetet kring miljöfrågor har fått större utrymme, till exempel genom EU-Japan Green Alliance.

Vilket är det mest överraskande resultatet från er utvärdering?

– Att de europeiska direktinvesteringarna i Japan inte har ökat.  De har snarare minskat, trots att de japanska reglerna i stort sett är jämförbara med EU:s regler. Det beror mycket på upplevda språk- och kulturhinder. Däremot har de japanska direktinvesteringarna i EU ökat mycket sedan avtalet slöts.

Ser du någon förklaring till att japanska direktinvesteringar i EU har ökat under de här sju åren?

– Japanska och europeiska företag kompletterar varandra väl, särskilt inom områden som rör den gröna omställningen. Det ökade ekonomiska och politiska samarbetet har också bidragit till en alltmer positiv inställning till japanska investeringar i EU. Dessutom har stora japanska företag, särskilt inom fordons- och energisektorerna, länge haft både försäljning och produktion i EU. Därför har steget till att utöka sina investeringar inte varit särskilt stort.

Vilken betydelse har avtalet haft för Sverige och för företagen här i Västsverige?

– För västsvenska multinationella företag inom verkstadsindustrin har avtalet haft betydelse. Men Japan är en av många lönsamma marknader, och som världens femte största ekonomi är landet viktigt även utan EPA. Volvo Cars, SKF, Getinge och Smart Eye är exempel på västsvenska företag som redan är väletablerade i Japan.

Vad behöver EU och Japan fokusera på framöver?

– Även om EPA täcker dagens behov när det gäller den direkta handeln mellan EU och Japan finns det tre områden som kan förbättras. Det första är att få bort de skillnader i produktstandarder som fortfarande finns. Det andra är att minska företagens pappersarbete kring reglerna för varors ursprung, så kallade ursprungsregler. Det tredje är att i större utsträckning godkänna varandras kvalitetssäkringar och materialtester inom viktiga varuområden där handeln är omfattande.