Mot mer träffsäker vård med anslag från Vetenskapsrådet

Totalt får 22 forskare vid Sahlgrenska akademin dela på 115,3 miljoner kronor i Vetenskapsrådets stora utlysning inom medicin och hälsa 2026. Projekten spänner över en stor bredd, från hjärnans sjukdomar och cancer till metabolism, inflammation och hjärt-kärlsjukdomar.

Flera av projekten har en gemensam inriktning mot precisionsmedicin. Det handlar om att förstå skillnader mellan patienter och använda kunskapen för att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling. Tre av projekten visar hur forskare närmar sig detta från olika håll.

Åldrandet påverkar cancer

Volkan Sayin, docent i experimentell kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, får ett konsolideringsbidrag på 10 miljoner kronor. Han ska undersöka hur biologiskt åldrande påverkar lungcancerns förmåga att växa och sprida sig.

De flesta cancerpatienter är äldre, men dagens behandlingar tar sällan hänsyn till hur åldrandet förändrar tumörerna och deras omgivning. Sayins forskargrupp har tidigare visat att åldrande kan aktivera en stressreaktion som styrs av proteinet ATF4 och hjälper cancerceller att överleva, undvika immunförsvaret och sprida sig.

– Vi vill förstå vilka mekanismer som gör att tumörer sprids i en åldrande kropp och hitta nya svagheter hos cancercellerna som kan utnyttjas i behandling. På sikt hoppas vi kunna bidra till mer individanpassad cancervård, säger Volkan Sayin.

Forskarna använder bland annat försök på åldrade möss, genetiska analyser och prover från patienter för att undersöka hur åldrandet påverkar tumörernas utveckling.

Rätt läkemedel vid bipolär sjukdom

Lina Jonsson, docent i farmakologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får 3 miljoner kronor för att undersöka hur genetiska skillnader påverkar läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom.

I dag saknas tillförlitliga metoder för att förutsäga vilka patienter som kommer att svara på en viss behandling, vilka som riskerar biverkningar och vilka som inte får tillräcklig effekt av läkemedlen.

Genom att identifiera genetiska markörer och kombinera dem med klinisk information hoppas forskarna kunna förbättra möjligheten att välja rätt behandling för varje patient.

Säkrare alzheimerdiagnostik

Andrea Lessa Benedet, forskare inom klinisk neurokemi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får ett etableringsbidrag på 6 miljoner kronor. Hon ska undersöka hur tillförlitliga blodprov för Alzheimers sjukdom är i olika befolkningsgrupper.

Blodprov kan göra det enklare att upptäcka sjukdomsrelaterade förändringar, men tidigare forskning har visat att vissa proteinmönster i blodet skiljer sig mellan befolkningsgrupper. Det väcker frågor om hur väl testerna fungerar för patienter med olika bakgrund.

Med det nya anslaget kan Benedet utvidga sina analyser till befolkningsgrupper i Afrika, Sydamerika, Nordamerika och Europa. Forskarna ska bland annat undersöka hur levnadsvanor och andra sjukdomar påverkar testresultaten.

Målet är att förstå vilka faktorer som behöver vägas in för att testerna ska ge tillförlitliga resultat för fler patienter.

Framtidens forskningsledare

Bland årets beviljade bidrag finns fem etableringsbidrag på sammanlagt 30 miljoner kronor och två konsolideringsbidrag på totalt 18 miljoner kronor. Det innebär 48 miljoner kronor till forskare som bygger upp eller vidareutvecklar självständig forskning.

– Det är särskilt roligt att vi får flera etableringsbidrag och konsolideringsbidrag. Det visar att vi har en stark ny generation forskningsledare som kan fortsätta utveckla vår forskning under lång tid framöver, säger Jenny Nyström, dekan vid Sahlgrenska akademin.