Göteborgs universitet
Bild
R/V Skagerak
Expeditionsblogg RECLESS: Baltic 2026 – ett sätt att följa arbetet ombord på R/V Skagerak till Gotlandsdjupet i Östersjön.
Länkstig

Expeditionsblogg RECLESS: Baltic 2026

Följ med forskarna ombord på R/V Skagerak till Gotlandsdjupet den 28 juni–19 juli. Här delar forskarna egna upplevelser och glimtar från arbetet ombord – från undervattensinstrument och provtagning till livet på ett högteknologiskt forskningsfartyg.

Vad händer ombord?

RECLESS: Baltic 2026 är en expedition som undersöker hur syrebrist påverkar kvävets kretslopp i havet – och vad det kan innebära för Östersjöns ekosystem och havets roll i klimatsystemet. 
Under expeditionen samlar forskarna in vattenprover och gör avancerade mätningar av syre, kväve och mikrobiella processer i Gotlandsdjupets syrefattiga vattenmassor. Bloggen följer arbetet bakom forskningen: instrument som sänks ner i djupet, prover som tas om hand i laboratorierna ombord, analyser som påbörjas redan till havs – och vardagen för forskare och besättning under tre intensiva veckor på R/V Skagerak.

Fakta om expeditionen

  • Expedition: RECLESS: Baltic 2026
  • Plats: Gotlandsdjupet, Östersjön
  • Period: 28 juni–19 juli 2026
  • Fartyg: R/V Skagerak
  • Forskningsfokus: Syrebrist, kvävecykeln, mikroorganismer och klimatkopplingar

Ansvar

Projektet RECLESS finansieras av Europeiska unionen. De åsikter och uppfattningar som uttrycks i bloggen är endast författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Europeiska forskningsrådets ståndpunkter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.

In situ-incubator
En in situ-inkubator används för att studera vad som händer i havets syrefattiga områden.
Foto: Alex Ingle, Schmidt Ocean Institute

Dag 1: Ett flytande laboratorium tar form

29 juni 2026  - Laura Bristow

"Efter månader av planering och förberedelser gick vi i går ombord på R/V Skagerak i Oskarshamn för årets första RECLESS-expedition.

Vetenskaplig utrustning, gasflaskor och lådor med provtagningsmaterial lastades ombord samtidigt som arbetet med att förvandla fartyget till ett flytande laboratorium började. Stämningen var förväntansfull när forskare, studenter och tekniker från samarbetspartner i Europa och USA samlades inför veckorna till havs.

Bild
R/V Skagerak i Oskarshamn redo för avfärd.
R/V Skagerak i Oskarshamn redo för avfärd.
Foto: Laura Bristow

I dag lämnade vi hamnen och påbörjade resan mot Gotlandsdjupet i centrala Östersjön. Den syrefattiga miljön där fungerar som ett naturligt laboratorium för att förstå hur mikrobiella samhällen reagerar på förändrade syreförhållanden – och hur de påverkar kolets och kvävets kretslopp i havet.

...arbetet med att förvandla fartyget till ett flytande laboratorium började

Bild
Det stora laboratoriet ombord på R/V Skagerak.
Det stora laboratoriet ombord på R/V Skagerak.
Foto: Laura Bristow

Under de kommande veckorna kommer vi att samla in vattenprover, sätta ut flera olika oceanografiska instrument – bland annat ett nytt in situ-inkubationssystem – och genomföra mätningar som ska hjälpa oss att bättre förstå hur dessa ekosystem fungerar och hur de kan påverkas av framtida miljöförändringar.

Det lugna vädret har gett oss en perfekt start. Medan R/V Skagerak går österut packar vi upp de sista lådorna, ställer i ordning laboratorierna och gör de sista förberedelserna innan provtagningen börjar.

I morgon anländer vi till vår första station. Då börjar det vetenskapliga arbetet på riktigt. Följ med oss ombord på R/V Skagerak och bakom kulisserna under RECLESS-expeditionen."

Mot horisonten!
Mot horisonten!
Foto: Laura Bristow
Bakre däck Skagerak
R/V Skagerak lämnar land – nu börjar expeditionen.
Foto: Laura Bristow
Laura Bristow
Laura Bristow, marin biogeokemist vid Göteborgs universitet, leder expeditionen RECLESS: Baltic 2026.
Foto: Agnes Faxén

Dag 3: Ett undervattenslaboratorium

1 juli 2026 – Av Morten Larsen

"I dag satte vi ut en av de mest spännande utrustningarna vi har med oss ombord på R/V Skagerak.

Bild
Teamet sänker ner den huvudsakliga flytenheten, som håller inkubatorerna på plats i vattnet under R/V Skagerak.
Teamet sänker ner den huvudsakliga flytenheten, som håller inkubatorerna på plats i vattnet under R/V Skagerak. Chris Basque (WHOI), Morten Larsen (SDU), Törner Hansson (R/V Skagerak)
Foto: Oskar Wandgell

När våra två inkubatorer sänks ner under ytan blir de till små autonoma laboratorier, som genomför experiment under de naturliga miljöförhållanden som mikroorganismerna själva lever i.

Många studier av mikrobiell aktivitet börjar med att vatten från djupet tas upp till fartyget. Men för mikroorganismer som lever i Östersjöns syrefattiga vatten kan själva resan till ytan förändra deras miljö. När vattnet förs upp minskar trycket, temperaturen stiger och syre kan komma in i provet. Det kan påverka den mikrobiella aktiviteten redan innan mätningarna har börjat.

Bild
Arbete ombord på R/V Skagerak
Den akustiska utlösaren monteras på den huvudsakliga flytkroppen. Chris Basque (WHOI) och Morten Larsen (SDU).
Foto: Oskar Wangdell

Vår lösning är att genomföra experimenten där mikroorganismerna finns.

Instrumenten, som kallas in situ-inkubatorer, samlar in havsvatten direkt på djupet och behåller vattnet under dess naturliga temperatur-, tryck- och syreförhållanden. Därefter tillsätts stabila isotopmarkörer – ofarliga markörer som gör det möjligt för oss att mäta hur mikroorganismerna omsätter kol och kväve.

Bild
Inkubatorerna sänks ner över sidan på R/V Skagerak. Chris Basque (WHOI), Morten Larsen (SDU) och Törner Hansson (R/V Skagerak).
Inkubatorerna sänks ner över sidan på R/V Skagerak. Chris Basque (WHOI) och Morten Larsen (SDU).
Foto: Oskar Wangdell

'Vår lösning är att genomföra experimenten där mikroorganismerna finns.

Under de kommande 32 timmarna kommer inkubatorerna automatiskt att samla in och bevara en serie prover. På så sätt skapas en tidslinje över den mikrobiella aktiviteten, utan att vattnet någonsin exponeras för syre.

Medan vi fortsätter arbetet i laboratorierna ombord på R/V Skagerak genomför våra undervattenslaboratorier tyst sina egna experiment många meter under oss.

Vi ser fram emot att hämta upp inkubatorerna igen och ta reda på vad mikroorganismerna har haft för sig under ytan."

Bild
Sista kontrollen av inkubatorerna innan de sänks ner i vattnet. Chris Basque (WHOI), Morten Larsen (SDU) och Laura Bristow (GU).
Sista kontrollen av inkubatorerna innan de sänks ner i vattnet. Chris Basque (WHOI), Morten Larsen (SDU) och Laura Bristow (GU).
Foto: Oskar Wangdell
Bild
Inkubatorerna är klara och förberedda för utsättning.
Inkubatorerna är klara och förberedda för utsättning.
Foto: Oskar Wangell

Dag 5: Att fånga mikroorganismer

3 juli – Av Maria Pachiadaki

"Östersjön kan se stilla ut från däck – i dag skiftade havet mellan grått och silver, med moln som drog ut över horisonten. Men under R/V Skagerak är vattenmassan långt ifrån stillsam. Syrehalter, kemiska ämnen och mikroorganismer förändras kraftigt med djupet.

Bild
Östersjön
Foto: Maria Pachiadaki

I Gotlandsdjupet finns vattenlager med mycket lite syre. Mikroorganismerna som lever där är anpassade till just de förhållandena. Om vattnet tas upp hela vägen till fartyget innan proverna bevaras, förändras deras miljö snabbt. Temperatur, tryck och syrehalt kan skifta redan under vägen upp.

Den mikrobiella provtagaren hjälper oss att undvika det. Vid första anblick ser den ut som en metallram med små behållare, slangar och kablar. För oss är den ett av de viktigaste instrumenten ombord. 

Varje filter kan innehålla tusentals, ibland miljontals, celler från ett enda vattenlager i Östersjön. 

Bild
Den mikrobiella provtagaren sänks ner från R/V Skagerak.
Den mikrobiella provtagaren sänks ner från R/V Skagerak.
Foto: Maria Pachiadaki

Vi sänker ner den från R/V Skagerak till det djup där vi vill ta prover. Där pumpar den havsvatten genom små filter som fångar upp mikrobiella celler. Proverna bevaras nära platsen där mikroorganismerna lever, innan deras miljö hinner förändras.

Bild
Chris Basque
Chris Basque (WHOI) och Peter Barthelsson (R/V Skagerak, vid vinschen, syns inte på bilden) sätter ut den mikrobiella provtagaren. Den kommer att befinna sig på djupet i flera timmar för att samla in och bevara mikroorganismer.
Foto: Maria Pachiadaki

Varje filter kan innehålla tusentals, ibland miljontals, celler från ett enda vattenlager i Östersjön. Senare ska proverna hjälpa oss att se vilka mikroorganismer som finns där, vilka gener de bär på och vilka processer som är aktiva i syrefattigt vatten.

Bild
Mikrobiell provtagare ombord på R/V Skagerak
När den mikrobiella provtagaren är tillbaka ombord på R/V Skagerak förs filtren, som sitter i de blå behållarna, över till små rör och fryses tills de kan analyseras vidare i laboratoriet hemma.
Foto: Maria Pachiadaki
Bild
Mikrobiell provtagare
Den mikrobiella provtagaren efter upptagning. De blå behållarna innehåller filtren som har fångat upp mikroorganismer från Östersjön.
Foto: Oskar Wangdell

Medan andra instrument mäter kemin eller låter mikroorganismer reagera under kontrollerade förhållanden, fångar den mikrobiella provtagaren den biologiska berättelsen. 

Tillsammans hjälper mätningarna och proverna från R/V Skagerak oss att koppla Östersjöns föränderliga förhållanden till mikroorganismerna som lever där – och till de processer de driver."

Bild
Östersjön
Utsikt över Östersjön från R/V Skagerak.
Foto: Maria Pachiadaki