Åsa Stjerna

Om Åsa Stjerna

Jag är konstnär och konstnärlig forskare med bakgrund inom fotografi. Sedan början av 2000-talet har min praktik expanderat från fotografi mot platsspecifika och ljudbaserade former. Min praktik sträcker sig från interventioner i offentliga rum till projekt utvecklade i nära dialog med naturvetenskaplig och marin forskning. Det soniskas rumsliga, tidsliga och kroppsliga kapacitet är central i mitt arbete och gör det möjligt att närma sig relationer, processer och skalor som ligger utanför, eller på gränsen till, vår direkta perception och göra dem hörbara och sinnligen erfarbara.

En återkommande del av min praktik har utvecklats genom ett långvarigt intresse för havet och genom dialog och samarbete med marin forskning. Genom ljud, sonifiering, fotografi samt audiovisuell och rumslig gestaltning undersöker jag hur vetenskapliga data och observationer kan aktiveras konstnärligt och förskjutas från mätningar, kartor och modeller till sinnliga upplevelser. Jag har bland annat arbetat med data från Nordatlantiska strömmen, Östersjöns undervattensljudmiljö, seismisk aktivitet och batymetriska mätningar av den arktiska havsbottnen. Detta arbete har också fördjupat mitt kritiska intresse för de mätpraktiker, teknologier och infrastrukturer genom vilka miljöer observeras, kartläggs och görs tillgängliga som kunskap. Jag undersöker vad dessa teknologier gör möjligt att uppfatta och veta, och hur urval, osäkerheter, tekniska begränsningar samt historiska, kulturella och geopolitiska villkor formar den kunskap som produceras. En viktig utgångspunkt i mitt arbete är att data och mätteknologier är situerade och själva deltar i hur kunskap om en miljö formas.

Centralt i min konstnärliga praktik är konstens kapacitet att gripa in i och omförhandla dessa processer. Genom konstnärlig bearbetning av data, teknologier, material och rum undersöker jag hur etablerade representationer kan förskjutas, hur bortsorterade eller marginaliserade aspekter kan återaktiveras och hur andra perceptuella, rumsliga och epistemiska relationer kan bli möjliga. I min avhandlingen Before Sound: Transversal Processes in Site-Specific Sonic Practice (2018) utvecklade jag, med utgångspunkt i min erfarenhet av platsspecifik sonisk praktik, ett transversalt förhållningssätt till konstnärlig produktion. För mig innebär transversalitet att följa hur kroppar, material, teknologier, sociala och kulturella sammanhang och ekologiska processer tillsammans formar en situation, och att undersöka hur konstnärlig praktik kan aktivera och skapa nya relationer mellan dem.

Jag fördjupade detta perspektiv i det av Vetenskapsrådet postdoktorala forskningsprojektet Sonic Visions of the Arctic (2020–2023), där jag undersökte hur sonar, hydrofoner och andra akustiska mätteknologier deltar i produktionen av kunskap och föreställningar om Arktis. Min pågående praktik fortsätter detta långvariga arbete med marina miljöer och teknologier, med fokus på ett kritiskt och konstnärligt utforskande av marina sensorteknologier och vetenskapliga infrastrukturer. Med stöd från Kulturbryggan undersöker jag det marina laboratoriet som konstnärlig och kunskapsproducerande miljö, där miljödata, sensorteknologier, ekologiska processer och konstnärliga metoder kan föras in i nya relationer.

Under hösten 2026 ger jag kursen Sensing Ocean – Art, Critical Practice, and Marine Technologies vid HDK-Valand. Kursen för samman konstnärlig praktik med marin forskning, sensorteknologier och miljödata och undersöker de frågor och möjligheter som uppstår när konstnärliga praktiker går in i dessa sammanhang.

Inom masterprogrammet i fotografi vill jag stärka transdisciplinära arbetssätt genom att skapa produktiva förbindelser mellan fotografisk praktik, konstnärlig forskning, teknologi och andra kunskapsfält.

Du är hjärtligt välkommen att kontakta mig om konst, forskning, undervisning, möjliga samarbeten – eller helt enkelt för en fika och ett samtal!