Ämnets dag

Bild, Dans, Musik, Slöjd, Teater

Arrangör: Konstnärliga fakulteten (HSM och HDK-Valand)
Tid: Start 10.00 . Slut 15.00-16.00 (olika sluttider i olika ämnen)
Lokal: Fågelsången 1, Konstnärliga (tidigare Artisten), Konsertsalen 10-12 och även Dans, teater och musik på eftermiddagen
HDK-Valand, Vasagatan 50 (bild) och Chalmersgatan 4 (slöjd), inne på gården innanför järngrinden.

Kontakt för Ämnets dag: Ulf Dalnäs, Konstnärliga fakulteten (HSM och HDK-Valand Ulf.Dalnas@konst.gu.se

Anmälningslänk: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

10.00-12.00
Välkommen

Presentation Konstnärliga, Campus och centrum för estetiska ämnen
Nya kursplaner, Ny gymnasieskola, Nya betyg. Vad vet vi. Hur kan ni ge feedback. Presentationer och panel med personer som medverkat i reformarbetet. Dialog med lärarna i form av mentimeter och diskussioner.

12-13.15 egen lunch

13.15-15/16 (olika sluttider i olika ämnen)
Fördjupade workshops varje ämne för sig, Se högerspalt för detaljer:

Bild
Dans
Musik
Slöjd
Teater

TEMA: Konstnärlig grund

Sedan 2010 är det inskrivet i skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men i förarbetena föreslog Skollagskommittén att skolan skulle vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Precis som högskolan gör. Utan analys togs konstnärlig grund bort. Vad har detta betytt för de estetiska ämnena? Men också, vad har detta betytt för estetiska inslag i övriga ämnen?

Bakgrunden till vårt intresse är den nya läroplanen, de nya kursplanerna som håller på att formuleras och också gymnasieutredningen som tar nästa steg mot ämnesgymnasium. Intresset har också bäring på nya betygen, och den färska utredningen om klasstorlekar.

Det kommer bli både presentationer, en panel, och dialog med publiken via mentimeterfrågor. Nedanstående personer är klara men vi kommer arbeta med innehållet närmsta månad.

Jonathan Lilliedal, presenterar en ny bok Estetisk didaktik:

https://www.gleerups.se/kurslitteratur/lararutbildning-grundskola/estetisk-didaktik-p51109176

Margaretha Häggkvist problematiserar undervisning på kognitionsvetenskaplig grund:

https://www.vilarare.se/nyheter/vi-larare-debatt/vad-talar-vi-om-nar-vi-talar-om-kognitionsvetenskap/

Karl Larsson (Huvudsekreterare läroplansutredningen/gymnasieutredningen) presenterar läroplansutredningen och gymnasieutredningen utifrån utredarnas perspektiv.

En panel med dessa tre samt representant från Skolverket diskuterar sedan detta tillsammans med publiken.

Ulf Dalnäs modererar samtalet och mentimeterknapparna.

EFTERMIDDAGEN

BILD
Ansvarig Charlotta Gavelin charlotta.gavelin@hdk.gu.se
Plats: Vasagatan 50, vid entrén

Bildworkshop

En händelse där vi med trevande och famlande gester, söker efter abstrakta existenser.Vi möts i en praktisk workshop där samtalet också får plats.

Anna Carlson och Katti Lundh

DANS
Ansvarig: Ami Skånberg ami.skanberg@hsm.gu.se
Plats: Fågelsången 1

Välkommen till en praktisk workshop i koreografi där vi arbetar med improvisation och utforskar den japanska danssolfjädern som kreativt verktyg.

Genom praktiska övningar undersöker vi rörelse, komposition och uttryck samt hur dessa metoder kan användas i dansundervisningen.

Passet riktar sig till dig som undervisar i dans och som är intresserad av improvisation, koreografiskt skapande och nya arbetssätt för att stimulera elevers kreativitet.

MUSIK
Ansvarig: Julia Eckerstein julia.eckerstein@hsm.gu.se
Plats: Fågelsången 1.

Christer Larsson presenterar sin avhandling Musiklärarprofession på vetenskaplig grund: Iscensättningar på tre policyarenor. Att skolan ska vila på vetenskaplig grund får betydelse för alla lärare i svenska skolor, så även för musiklärare. Från ett kritiskt policysociologiskt perspektiv granskas och diskuteras i avhandlingen hur vetenskaplig grund för musiklärare konstrueras i tal och texter av Skolverket, av organisationer som företräder musiklärarprofessionen och av musiklärare på gymnasiet. Hur beskrivs vetenskapligt grundat lärarskap? Vilka forskningsgrunder framställs som viktiga för just musiklärare? Hur beskriver musiklärare själva sin vetenskapligt grundade professionskunskap?

SLÖJD
Ansvarig: Titti Campopiano titti.campopiano@hdk.gu.se
Plats: Slöjdlärarutbildningens Ateljé och Verkstad. Gå in på gården via den stora järngrinden vid Chalmersgatan 4. Samling sker i salen som ligger direkt till höger när du kommit in på gården.

Näver kan vara både svårt att få tag på och dyrt för en skola att köpa in. Men det går att använda tekniken även i andra material. De båda workshopledarna på plats kommer att visa hur tekniken går till och deltagarna ges möjlighet att pröva själva.

Passet riktar sig till slöjdlärare som vill pröva på att fläta i annat än näver, eller bara få lite inspiration. Bra att ha med till workshopen är ca 20 träklädnypor, men det kommer även att finnas till försäljning till självkostnadspris under workshopen.

TEATER
Öppen repetition och samtal kring regiprojekt

Plats: Storgatan 43
Ansvarig: Carl Michael Karlsson och Maria Björling

Välkommen till en inblick i teaterlärarstudenternas praktiska arbete! Under detta pass visar studenter från årskurs 2 och 3 på teaterlärarprogrammet upp utdrag ur sina pågående regiprojekt i form av en öppen repetition och redovisning.

Efter visningen öppnar vi upp för ett gemensamt samtal. Här får du möjlighet att ställa frågor, diskutera didaktiska val och utbyta erfarenheter med både studenterna och ansvariga lärare.

Passet riktar sig särskilt till dig som undervisar i teater eller drama, samt till dig som är nyfiken på hur regi- och processarbete kan gestaltas i undervisningen.

Biologi

Engelska och moderna språk (FR, SP, TY)

Institution: Institutionen för språk och litteraturer
Tid: 9-14.30
Lokal: C350, Humanisthuset, Renströmsgatan 6
Institutionskontakt för Ämnets dag: Jacob Carlson jacob.carlson@sprak.gu.se

Anmälningslänk: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

09:00-09:05 (C350)

Jacob Carlson hälsar alla välkomna.

09:05-10:55 (C350)

Christine Fredriksson och Christina Lindqvist

AI-verktyg som stöd i språkundervisningen - en introduktion till utbildningsmaterial

I detta pass presenterar vi ett Erasmus+-projekt som syftar till att introducera AI-verktyg för undervisning i främmande språk. Vårt fokus kommer ligga på olika utbildningsmoduler som bland annat tar upp AI-litteracitet, framtagning av undervisningsmaterial och formativ feedback. Deltagarna kommer att få prova på delar av materialet. 

11:05-11:55 Parallella sessioner (C350, C456, J335, J442)

Engelska (C350)

11:05-11:55

Maria Olaussen

Moments of Learning in the Fiction of Abdulrazak Gurnah

Abdulrazak Gurnah opens his Nobel Lecture with the statement: “Writing has always been a pleasure!” This focus on his early writing experience is, for Gurnah, clearly connected to a school context, where teachers give students a task, and the students turn their attention to writing. In this presentation, I want to focus on how these moments of learning are depicted in Gurnah’s fiction, where the struggle for the right to education also comes with an ambivalence towards colonial education. Gurnah’s fiction also shows how the coexistence of several languages and the need for translation create moments of learning in rather unexpected ways.

Franska (C456)

11:05-11:55

Alice Pick Duhan

Le choix d’écrire en français : une histoire méconnue de la littérature suédoise

Pourquoi choisir d’écrire dans une langue acquise, et pourquoi, pour de nombreux écrivains suédois, cette langue a-t-elle été le français ? Cette conférence propose une introduction au phénomène du translinguisme littéraire à travers un aspect méconnu de l’histoire littéraire suédoise. À partir de quelques exemples, nous verrons comment des écrivaines suédoises, du XVIIe siècle à nos jours, ont écrit directement en français, se sont auto-traduites en français ou ont intégré le français à leurs textes, et nous nous interrogerons sur les fonctions et les significations de ces choix linguistiques. La conférence s’appuie sur l’ouvrage Francographie au féminin : les écrivaines suédoises de langue française (dir. M. Cedergren et A. Duhan, Classiques Garnier, 2026).

Alice Duhan est maîtresse de conférences en français à l’Université de Göteborg. Ses recherches portent sur le plurilinguisme littéraire, l’écriture translingue, l’auto-traduction et la littérature française et francophone contemporaine. Elle a notamment publié sur les œuvres de Nancy Huston, Vassilis Alexakis et Andreï Makine. Elle est également rédactrice en chef de Recherche littéraire / Literary Research, la revue de l’Association internationale de littérature comparée (AILC).

Spanska (J335)

11:05-11:55

Linnea Kjellsson

Lectores en construcción: por una integración significativa de la literatura en el aula de ELE

En un contexto escolar sueco donde las estadísticas señalan que los alumnos leen cada vez menos y la literatura corre el riesgo de quedar relegada a un lugar marginal en la enseñanza, ¿qué papel le queda al texto literario en el aula de ELE? ¿Y cómo seguimos construyendo lectores si, además, los alumnos de la clase de español tienen un vocabulario y unos conocimientos lingüísticos limitados?

Lejos de ser un añadido opcional, la literatura ofrece herramientas para la comunicación intercultural y el desarrollo de la competencia lingüística, cultural e interpretativa del alumnado, y puede convertirse en un motor de motivación cuando se integra de forma reflexiva y adaptada al nivel e intereses de los estudiantes.

En este seminario, abordaré el estado de la literatura actual, por qué es tan relevante en la enseñanza de una lengua y presentaré ejemplos concretos de cómo integrarla en la clase de español. ¿Te atreves a construir lectores activos? Entonces, estás más que bienvenido/a a participar en este seminario.

Tyska (J442)

11:05-11:55

Lea Späti

Plurizentrizität im Unterricht Deutsch als Fremdsprache (DAF)

Deutsch ist eine plurizentrische Sprache mit mehreren nationalen Standardvarietäten, insbesondere in Deutschland, Österreich und der Schweiz. Der Beitrag beschäftigt sich mit der Frage, wie diese sprachliche Variation (unterschiedliche Standardvarietäten) im Unterricht Deutsch als Fremdsprache (DaF) sichtbar gemacht werden kann. Eine plurizentrische Perspektive bedeutet, dass Lernende verschiedenen Varietäten begegnen, beispielsweise durch Sprecher:innen, Texte und Medien aus dem gesamten deutschsprachigen Raum (wobei die Schweiz hier natürlich mehrsprachig ist und Deutsch neben drei weiteren Sprachen eine der vier offiziellen Landessprachen ist). Ziel ist es nicht, dass die Lernenden selbst alle Varietäten beherrschen, sondern dass sie rezeptive Kompetenzen entwickeln und sich bewusst werden, dass es sich um gleichwertige Standardvarietäten handelt. Auf diese Weise wird sprachliche Variation zu einem selbstverständlichen Bestandteil der kommunikativen und interkulturellen Kompetenz der Lernenden.

13:00-14:30 (C350)

Jacob Carlson

Det avslutande passet ägnas åt VFU och övningsskolor. Du har möjlighet att träffa några av institutionens lärare och forskare i engelska, franska, spanska och tyska. Syftet är att fördjupa och bygga vidare på den dialog som inleddes förra året om samarbetsformer gällande framför allt VFU men även annan utbildning, fortbildning och forskning.

Filosofi

Fysik

Institution: Fysik
Tid: 13-16:30
Lokal:
Kl 13:00-15:20 i Gustaf Dalénsalen, Chalmers Tvärgata 5, Campus Chalmers Johanneberg (https://maps.chalmers.se/#94e0c95e-6b84-4069-a944-b5e477b4a9e9). Workshoppar från kl 15:30 i Fysikhuset.
Institutionskontakt för Ämnets dag: Carlo Ruberto, carlo.ruberto@physics.gu.se

Anmälningslänk: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

13:00
Välkommen

13:05-13:45
2026 års Nobelpris i fysik
Måns Henningson

En populärvetenskaplig beskrivning av årets fysikpris: bakgrunden, upptäckarna, upptäckten och betydelsen.

13:50-14:30
Vilken roll kan generativ AI ha i skolfysiken?
Sebastian Kilde Westberg

Med utgångspunkt i en studie där gymnasieelever använde ChatGPT som labbpartner diskuteras möjligheter och problem när generativ AI används för lärande i fysik. När hjälper AI eleverna vidare, när leder den dem bort från fenomenet, och vad innebär det för lärarens roll?

14:30-15:00 Fikapaus

15:00-15:20
Grundskolans nya kursplan i fysik
Adam Arvidsson

En inblick i det förberedande arbetet (se dokumentet ”Förberedande uppdrag om nya kursplaner i ämnet fysik” på www.skolverket.se/forandringar-inom-skolomradet/en-skola-i-forandring/nya-laroplaner-och-kursplaner/amnesspecifika-instruktioner).

15:30-16:30
Workshop

Du kan delta i en av följande tre workshoppar. Ange i din anmälan vilka av dem du är intresserad av att delta i, rangordnade efter intresse. Antalet deltagare på varje workshop kommer att vara begränsat, så vi kommer att fördela er på dem utifrån era val och meddela dig efter sista anmälningsdatum vilken av dem du kan delta i.

1. Med Newtons lagar bland gungor och karuseller
Ann-Marie Pendrill

Ett par barn snurrar i lekplatskarusellen och märker att de måste hålla sig fast för att inte åka av. Någon ropar "centrifugalkraft". Vad säger du? Vad säger fysikboken? Tag med en eller ett par böcker till workshopen för att jämföra och diskutera. Hur ser progressionen ut från grundskola till gymnasium? Vilka exempel tar böckerna upp för att illustrera Newtons lagar? Får gungor plats? Finns den egna kroppens upplevelser med? Vi diskuterar också några kompletterande exempel: Dela med dig av egna och ta del av andras!

2. Testa den akustiska levitatorn från sommarens europeiska fysikolympiad i Göteborg
Anne-Sofie Mårtensson

I juni gästades Göteborg av 200 gymnasister som tävlade i den europeiska fysikolympiaden (eupho.ee/eupho-2026/). De fick då använda en speciell experimentell utrustning som utvecklats för tävlingen: en akustisk levitator med inbyggd ljuskälla (eupho.ee/wp-content/uploads/2026/06/IMG_2989-scaled.jpg). Under denna workshop har du möjlighet att prova utrustningen och med dess hjälp bland annat bestämma små kulors densitet samt vätskedroppars densitet och ytspänning.

3. The Sky and Universe in your pocket: Teaching Astronomy with the phone
Remigio Cabrera-Trujillo

Engaging high-school students in physics and space sciences often suffers from a common barrier: abstract concepts that are difficult to visualize in a traditional classroom setting. This session demonstrates how to transform a common classroom distraction – the smartphone – into a powerful scientific instrument.

By leveraging free and accessible applications like mobile planetariums, augmented reality (AR) sky maps, and interactive data engines, educators can bridge the gap between textbook formulas and observable cosmic phenomena.

This practical walkthrough covers using device gyroscopes to master celestial navigation, applying augmented reality to map deep-sky objects, and tracking active spacecraft telemetry to verify fundamental laws of physics. Attendees will play with a ready-to-use toolkit capable of sparking student curiosity and bringing the vastness of the universe directly into the palms of their students' hands. This workshop will be held in English.

Företagsekonomi, Kulturgeografi, Nationalekonomi

Geografi

Hem- och konsumentkunskap

Historia

Idrott och hälsa

Institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Tid: 9:30-12 samt
Lokal: D-hallen, Skånegatan 14B
Institutionskontakt för Ämnets dag: Heléne Bergentoft, helene.bergentoft@gu.se

Anmälningslänk förmiddag: (läggs ut här när den är klar)

Anmälningslänk eftermiddag: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

Förmiddag 9.30-12

Välkommen till ämnes dag för lärare i idrott och hälsa!

Hur kan skolans närmiljö användas som en rik och tillgänglig resurs i undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan elever utveckla kunskaper om fysisk aktivitet, friluftsliv, rörelse, hälsa och välbefinnande utan att undervisningen kräver långa resor eller avancerad utrustning?

Under dagen utforskar vi närmiljöns pedagogiska möjligheter med utgångspunkt i forskning om platsbaserat lärande, utomhuspedagogik och människors relationer till platser. Teoretiska perspektiv varvas med praktiska aktiviteter och gemensam reflektion, med fokus på hur idéerna kan omsättas i den egna undervisningen.

Utanför idrottshallen – närmiljön som lärmiljö

Upptäck, utforska och undervisa med staden som lärmiljö

09.30 - Teoretisk introduktion

Vi inleder med en kort forskningsbaserad introduktion till hur närmiljöer kan användas som pedagogiska resurser. Vi diskuterar hur elever genom rörelse, utforskande och reflektion kan lära sig att läsa, uppleva och förstå olika platser och miljöer.

10.15 - Fikapaus

10.30 - Praktisk workshop i stadsmiljö

Därefter ger vi oss ut i ett avgränsat stadsområde för att tillsammans undersöka vilka möjligheter till undervisning som finns precis utanför skolans dörrar. Vi identifierar möjliga lärandeinnehåll och diskuterar hur olika platser kan användas för att skapa varierad, engagerande och meningsfull undervisning.

11.30- Reflektion och överföring till den egna praktiken.

Dagen avslutas med gemensam reflektion kring hur innehållet kan anpassas till deltagarnas egna skolor och närmiljöer. Vi diskuterar även hur elever själva kan få utforska, kartlägga och analysera sina vardagsmiljöer och hur detta kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa.

Välkommen!

Heléne Bergentoft och Magnus Bring

Eftermiddag 13-15.30

Hälsa genom nya linser

Att se, samtala om och utveckla hälsoundervisningen i idrott och hälsa

Välkommen till Ämnets dag för lärare i idrott och hälsa!

Undervisningen i idrott och hälsa (IoH) har som uttalat mål att främja elevers livslånga intresse för rörelse och hälsa (Lgr22, Gy25). Samtidigt visar granskningar och erfarenheter från både elever och lärare att undervisningen behöver utvecklas, inte minst när det gäller ämnets hälsodel. Kritik har bland annat riktats mot ett snävt hälsobegrepp, där holistiska och hållbara perspektiv riskerar att hamna i bakgrunden. Det finns också elever som upplever undervisningen som exkluderande.

Syftet med workshopen är att reflektera kring hur hälsa som kunskapsområde kan förstås och undervisas i. Vi utforskar olika föreställningar om hälsa och hur dessa påverkar undervisningen, med fokus på hur den kan utvecklas för att stödja ett brett, nyanserat och inkluderande lärande.

Program

13.00 – Välkomna och introduktion

Introduktion till arbetspasset och olika perspektiv på hälsa.

13.30 – Workshop: Hälsa genom våra linser

Photovoice och gemensamma diskussioner med utgångspunkt i deltagarnas bilder och föreställningar om hälsa och undervisning i och om hälsa.

14.45 - Fikapaus

15.00 Från reflektion till undervisning

Presentationer och samtal med exempel på hur undervisning i och om hälsa kan utvecklas och förändras. Vi samlar också lärdomar och konkreta idéer att ta med tillbaka till den egna undervisningen.

Inför workshopen

Ta 2–3 foton med din mobiltelefon som du tycker representerar hälsa och/eller undervisning om hälsa. Bilderna kommer användas som utgångspunkt för gemensamma samtal om hälsa som kunskapsområde.

Det finns inga rätt eller fel bilder, välj sådant som för dig väcker tankar om vad hälsa är, kan vara eller hur hälsa kommer till uttryck i undervisningen.

Välkomna

Andreas Fröberg, Carolina Lunde, Suzanne Lundvall och Heléne Bergentoft

Kemi

Känsliga och kontroversiella frågor - för lärare i alla ämnen

Matematik

Religionskunskap

Samhällskunskap

Svenska

Institution: Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion/ Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Tid: 13-16
Lokal: J222 (Humanistiska fakulteten)
Institutionskontakt för Ämnets dag: Zanda Nyström, zanda.nystrom@gu.se

Anmälningslänk: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

13.00
Välkommen
Zanda Nyström, studierektor för Ämneslärarprogrammet i svenska hälsar välkommen.

13.15-14.15

Föreläsare: Ylva Byrman

Satslära för skrivundervisning – eller: Varför alla ska lära sig känna igen en huvudsats

Grammatik – och i synnerhet satsanalys – upplevs ofta som svårt och rentav meningslöst. Många vuxna svenskar har därför rudimentära eller obefintliga kunskaper i satslära. Men hur kan man gå till väga för att ändra på detta?

På senare år menar allt fler att grammatiken behöver integreras i andra moment för att bli meningsfull. I sitt föredrag drar Byrman hållningen ett steg längre och hävdar att det snarast är de andra momenten som behöver grammatiken. Till exempel behövs begreppet huvudsats i skrivundervisningen, för att eleverna ska kunna känna igen stilgrepp som satsradning och ofullständiga meningar. Dessutom behövs det i diskussioner om hur man kommaterar i formell skrift.

Ylva Byrman är lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och svarar på allmänhetens språkfrågor i Sveriges radios Språket i P1. Hon har undervisat i skrivande på och utanför universitetet sedan 2007, och studenterna har varit kommunikatörer, kommuntjänstemän, domstolsjurister och språkkonsulter. De senaste åren har hon skrivit en bok om hur satslära kan hjälpa den som vill bli en bättre stilist.

14.15-14.45 FIKAPAUS

14.45-15.45

Svensk arbetarlitteratur – från kampsång till arbetslivsskildring

Föreläsare: Christer Ekholm

Arbetardiktningen har en särskild position i den svenska litteraturhistorien, så till den grad att den ofta lyfts fram som Sveriges enda verkligt originella bidrag till världslitteraturen. I sin föreläsning ger Christer Ekholm en bild av strömningens historia, från slutet av 1800-talet fram till i dag, samtidigt som han försöker att fånga in vad det är hos arbetarlitteraturen som fortfarande engagerar och fascinerar läsarna.

Christer Ekholm är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse kretsar kring svensk arbetarlitteratur, receptionsstudier och litteraturdidaktik.

Svenska som andraspråk

Institution: Institutionen för svenska, flerspråkighet och språktekonologi (SFS)
Tid: 9-12
Lokal: Sal J222, Humanisten, Renströmsgatan 6, 412 55 Göteborg
Institutionskontakt för Ämnets dag: Camilla Håkansson, camilla.hakansson@gu.se

Anmälningslänk: (läggs ut här när den är klar)

PROGRAM

9.00

Välkommen!
Camilla Håkansson, studierektor för Ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk hälsar välkommen.

9.15 – 10.15

När vägen vidare dröjer
Anna Winlund

Språkintroduktion ska ge nyanlända elever möjlighet att utveckla de kunskaper de behöver för att gå vidare i utbildningssystemet. Men vad händer med de elever som gör långsam progression och blir kvar länge på programmet? Vilka möjligheter skapar undervisningen och skolans organisation – och vilka hinder uppstår längs vägen?

I det här föredraget presenterar vi ett praktiknära forskningsprojekt som genomförts av en forskare och två lärare i svenska som andraspråk. Genom intervjuer med elever och skolpersonal, observationer, lärarnas dokumentation och analys av lokala rutiner har vi undersökt hur undervisning, organisation, samarbete och föreställningar om elevernas behov och framtid påverkar deras möjligheter att komma vidare.

Resultaten visar hur olika mål för utbildningen – språk- och ämnesutveckling, förberedelse för arbetslivet och orientering mot framtiden – skapar både möjligheter och spänningar. Elevernas erfarenheter synliggör otydliga utbildningsvägar, men också strategier för att navigera i utbildningssystemet och olika sätt att förhålla sig till och planera för framtiden.

Anna Winlund är universitetslektor i svenska som andraspråk och biträdande universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet. I sin forskning intresserar hon sig för undervisning i svenska som andraspråk, bland annat för ungdomar och vuxna med kort skolbakgrund. Gabriella Eklund och Niklas Emanuelsson  är legitimerade lärare i svenska som andraspråk och har lång erfarenhet av undervisning på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram.

10.15 – 10.45 Paus

10.45 – 11.45

Att läsa med hjärta och hjärna – en undersökande väg tillbaka till texten
Malin Blix

Under denna presentation kommer jag berätta om läsprojektet Undersökande litteraturundervisning. Undersökande litteraturundervisning bygger på en handfast litteraturdidaktisk modell, där både upplevelsen och analysen av den skönlitterära texten är central. Under presentationen kommer jag adressera frågor om hur man kan fånga läsupplevelsen, få elever att stanna kvar i texten och gå på djupet och hur man praktiskt kan hantera skönlitterära texter som erbjuder flera möjliga tolkningar. Ursprungligen kommer modellen från ett stort danskt interventionsprojekt med forskare och lärare som arbetade tillsammans för att höja kvaliteten i litteraturundervisningen genom att stötta elever mot en mer tolkande och texttillvänd läsning. I Sverige har modellen prövats och utvecklats av fyra lärare på en högstadieskola där majoriteten av eleverna läser svenska som andraspråk. Under presentationen kommer ni få prova på att arbeta enligt modellen.

Malin Blix är doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion. I sitt avhandlingsprojekt intresserar hon sig för att utveckla litteraturdidaktiska metoder för skolans svenskämnen.

11.45 Avslutning

Ämnets dag

Bild, Dans, Musik, Slöjd, Teater

PROGRAM

TEMA: Konstnärlig grund

EFTERMIDDAGEN

Biologi

PROGRAM

Engelska och moderna språk (FR, SP, TY)

PROGRAM

Filosofi

PROGRAM

Fysik

PROGRAM

Företagsekonomi, Kulturgeografi, Nationalekonomi

PROGRAM

Geografi

PROGRAM

Hem- och konsumentkunskap

PROGRAM

Historia

PROGRAM

Klimathistoria – klimat, samhälle och förändring

Eftermiddag – historiedidaktisk workshop

Idrott och hälsa

PROGRAM

Utanför idrottshallen – närmiljön som lärmiljö

Hälsa genom nya linser

Kemi

PROGRAM

Känsliga och kontroversiella frågor - för lärare i alla ämnen

PROGRAM

Känsliga och kontroversiella frågor i klassrummet

Matematik

PROGRAM

Religionskunskap

PROGRAM

Samhällskunskap

Samhällsvetenskapliga fakulteten

PROGRAM

Samhällskunskap: Ekonomi i samhället

Svenska

PROGRAM

Svenska som andraspråk

PROGRAM

Teknik

PROGRAM

Tema: Mikroteknologi och nanovetenskap