Reseberättelse från Nigeria: Inblickar i cancervård och cancerforskning

Publicerad

27 augusti 2026

vid

Under en resa till Nigeria nyligen träffade Sofia Birgersson och Daniel Giglio forskare, vårdprofessioner och universitetsledningar för att utforska framtida samarbeten och få en djupare förståelse för cancervård och cancerforskning i Afrikas folkrikaste land. Här delar de med sig av sina intryck och lärdomar från möten med nigerianska kollegor.

Nigeria är Afrikas folkrikaste land med över 240 miljoner invånare och Afrikas största ekonomi. Den stora befolkningen innebär unika möjligheter att genomföra kliniska studier och att studera sjukdomar i stora och varierande patientpopulationer. För många inom den svenska forskningsvärlden är Nigeria fortfarande en relativt okänd samarbetspartner, men landet har starka akademiska miljöer, engagerade forskare och en tydlig ambition att vara en jämlik partner i internationella forskningssamarbeten.

En fredag i juni lämnade vi Göteborg med destination Nigeria. Resan genomfördes inom ramen för det EU-finansierade forskningsprogrammet TEI-MAV+, där Sahlgrenska akademin deltar genom Sofia Birgersson som svensk projektledare. Med på resan var även Daniel Giglio, docent vid Sahlgrenska akademin, Dr. Taofeek Adegboyega från University of Rwanda, ursprungligen från Nigeria och den person som med stor omsorg hade planerat vårt omfattande program, samt doktoranden Emmanuel Nsengiyumva, också från University of Rwanda.

Två städer med två helt olika ansikten

Efter en sen ankomst till Lagos, en av världens största städer med omkring 20 miljoner invånare, möttes vi av ett myller av människor, ett intensivt trafikflöde och en energi som är svår att beskriva. Kontrasten blev tydlig några dagar senare när vi anlände till Abuja, en betydligt mer utspridd huvudstad med en lugnare rytm och färre invånare. Två städer, två helt olika ansikten av samma land.

En av Afrikas största konstsamlingar

På lördagsmorgonen gav vi oss iväg till en av de fem administrativa delarna av Lagos State, Lagos Island. Där besökte vi Nike Art Gallery, en av Afrikas största konstsamlingar och en betydelsefull nigeriansk kulturinstitution med filialer i Lagos, Osogbo och Abuja. Galleriet grundades av den välkända konstnären och kuratorn Chief Nike Davies-Okundaye, som vi också fick möjlighet att träffa efter hennes återkomst från Abuja. Nike Art Gallery är ett av de största privatägda konstgallerierna i Västafrika och rymmer över 8 000 konstverk, där traditionella textilier, pärlarbeten, målningar och skulpturer speglar den rika nigerianska kulturhistorien.

Lekki Conservation Centre bjöd på höghöjdspromenad över regnskogen. I mitten Sofia Birgersson.

Djungelupplevelse och oljeindustri

Därefter fortsatte vi till Lekki Conservation Centre där vi vandrade på Afrikas längsta canopy walk genom regnskogens trädkronor. Högt ovan mark, cirka 23 meter över marken, kunde vi se apor röra sig mellan träden, en naturupplevelse som stod i stark kontrast till den pulserande storstaden Lagos.

Dagen fortsatte med en tur genom Lekkiområdet där vi passerade det enorma Dangote-oljeraffinaderiet, som ägs av Afrikas rikaste man, Alhaji Aliko Dangote. Raffinaderiet, en investering på cirka 20 miljarder amerikanska dollar, är beläget på ett område om 2 500 hektar i Lekki Free Zone i Lagos State och har en kapacitet att raffinera 650 000 fat olja per dag. Det är världens största raffinaderi av sitt slag med en enda processlinje (single-train refinery) och är utformat för att kunna bearbeta flera olika typer av råolja. Anläggningen har haft en avgörande betydelse för att minska Nigerias tidigare stora beroende av importerade petroleumprodukter, och landet kan idag i högre grad förlita sig på egen produktion samtidigt som betydande mängder petroleumprodukter exporteras till Europa, andra afrikanska länder och Amerika.

Palmvin och mat med intensiv hetta

På vägen tillbaka till fastlandet avslutade vi dagen med en traditionell nigeriansk lunch på en lokal restaurang i området Surulere. Där serverades det klassiska ofada-riset med traditionella tillbehör och palmvin. Palmvinets speciella smak hamnade dock snabbt i bakgrunden när vi alla, inklusive vår nigerianska kollega, kämpade med den intensiva hettan i maten.

På söndagsmorgonen började det egentliga uppdraget. Vi reste tidigt till Federal Medical Centre i Abeokuta utanför Lagos där ett stort antal läkare, forskare och kliniker hade valt att avsätta sin lediga söndag för att möta oss. Det i sig säger mycket om det stora engagemanget och intresset för internationella forskningssamarbeten.

Jämlika partnerskap

Under mötet presenterade vi vårt arbete inom cancergenetik och diskuterade preliminära resultat från våra samarbeten i Rwanda, Zambia och Etiopien. Diskussionerna kretsade kring hur vi tillsammans kan utveckla forskning som är relevant för den afrikanska kontexten och som bygger på jämlika partnerskap.

En viktig del av besöket var rundvandringen i sjukhusets laboratorier, där vi fick en djupare förståelse för hur tumörprover hanteras och förvaras. Samtidigt fick vi ett mycket tydligt och viktigt budskap från våra nigerianska kollegor: framtida samarbeten måste bygga på lokal kapacitetsuppbyggnad. Man är inte intresserad av att samla in prover som sedan skickas ut ur landet för analys. Det är en inställning vi fullt ut delar och ser som en grund för hållbara och etiskt välförankrade forskningssamarbeten.

Stora utmaningar inom cancervården

Samtalen gav också en inblick i de stora utmaningarna inom den nigerianska cancervården. Många patienter söker vård sent i sjukdomsförloppet, ofta efter att först ha vänt sig till traditionella behandlare. När de väl kommer till sjukhuset är sjukdomen ofta långt gången. En av läkarna beskrev situationen med orden: ”Vi arbetar med katastrofvård, inte förebyggande vård.”

Ett område som väckte särskilt intresse var kemoterapiinducerad perifer neuropati, ett vanligt problem hos patienter som genomgår cancerbehandling och ett område som ligger nära Sofias egen forskning om biverkningar av kemoterapi. Detta beskrevs som ett mycket vanligt problem, men med begränsade möjligheter att behandla symtomen. Vitamin B kunde ibland ges, men om patienten enbart hade smärta från neuropatin fortsatte behandlingen ofta utan ytterligare åtgärder. Vi diskuterade även andra faktorer som påverkar patienters vårdsökande, där religiösa ledare i vissa fall kunde avråda församlingsmedlemmar från att söka medicinsk behandling.

Innan vi lämnade Abeokuta överlämnades en mycket uppskattad gåva, ett traditionellt nigerianskt tyg. Vår kollega Taofeek tog oss sedan till en lokal sömmerska som tog våra mått för att sy upp traditionella kläder, en gest som symboliserade den värme, generositet och gästfrihet som präglade hela vår resa.

Ett urval av den utrustning som används vid Marcelle Ruth Cancer Center and Specialist Hospital.

Besök på cancersjukhus

Följande dag fortsatte vi våra möten på det privata cancersjukhuset Marcelle Ruth Cancer Center and Specialist Hospital på Victoria Island, där vi fick ta del av moderna laboratorier och högteknologiska vårdmiljöer. Därefter tog vi oss till fastlandet och besökte University of Lagos i Akoka, där vi träffade universitetets ledning. Mötet leddes av universitetets vicekansler, professor Folasade Ogunsola, representerad av prorektor för utvecklingsfrågor, professor Lesi, som uttryckte ett starkt intresse för framtida samarbeten mellan våra institutioner. Vi fortsatte därefter till College of Medicine, University of Lagos, där vi välkomnades av en stor samling forskare och kliniker. Även här möttes vi av ett stort engagemang för samarbete, men återigen med ett tydligt fokus på jämlika partnerskap där forskningskapacitet, analytisk expertis och vetenskaplig kunskap utvecklas och stärks inom Nigeria.

Möte med Nigerian Cancer Society

På måndagskvällen levererades våra nyuppsydda traditionella kläder till hotellet. Klädda i våra nya plagg reste vi tidigt nästa morgon vidare till Abuja, där vi togs emot av ledningen för Nigerian Cancer Society, med professor Emmanuel Abidemi Omonisi, specialistläkare i patologi, och Eunice Ali, programansvarig vid organisationen, som generöst tog emot oss och följde oss genom en intensiv dag av möten. De traditionella kläderna blev ett uppskattat sätt att visa vår respekt för den nigerianska kulturen och den värme och gästfrihet som hade präglat vårt mottagande under hela resan.

Av de traditionella tyger som delegationen fått i gåva syddes traditionella dräkter upp. De uppskattades av värdarna och blev ett sätt att visa respekt för den nigerianska kulturen.

I Abuja besökte vi African Medical Centre of Excellence (AMCE), ett nytt högspecialiserat sjukhus med stora ambitioner inom avancerad cancervård och forskning. Vi besökte även Federal Medical Centre i Jabi samt National Hospital Abuja, vilket gav oss ytterligare inblick i den nigerianska cancervårdens olika vårdnivåer och forskningsmiljöer.

Middag med framtidsvisioner

Dagen avslutades med en gemensam middag tillsammans med representanter från Nigerian Cancer Society, Ahmadu Bello University Teaching Hospital (ABUTH), Society for Gastroenterology and Hepatology in Nigeria (SOGHIN), City Cancer Challenge och Nigerias hälsoministerium. Bland deltagarna fanns bland andra Dr Uchechukwu Emmanuel Nwokwu, en framstående hematolog-onkolog verksam inom National Cancer Control and Nuclear Medicine Programme vid Federal Ministry of Health and Social Welfare, som representerade ministeriet, samt Chris Chukwunyere, Abuja Manager vid City Cancer Challenge, som delade erfarenheter från organisationens arbete i olika länder. Samtalen under kvällen kretsade kring framtida samarbeten och gemensamma möjligheter att stärka cancervård, forskning och kapacitetsuppbyggnad i Nigeria.

På onsdagen återvände vi till Lagos för de sista mötena med studenter och forskare innan det var dags för hemresan till Sverige.

Enorm potential

När vi reste hem tog vi med oss mycket mer än nya kontaktuppgifter och mötesanteckningar. Vi tog med oss en djupare förståelse för de utmaningar och möjligheter som finns inom den nigerianska cancervården, men framför allt en stark övertygelse om att framtidens framgångsrika globala forskning bygger på ömsesidighet, respekt och gemensam kapacitetsuppbyggnad.

Nigeria har redan en stark vetenskaplig kapacitet, engagerade forskare och en tydlig vilja att vara en jämlik partner i internationella samarbeten. Samtidigt finns en enorm potential att tillsammans utveckla forskning inom flera områden. Vi hoppas därför att fler forskare vid Sahlgrenska akademin ska få upp ögonen för möjligheterna till samarbete med nigerianska forskare, då intresset för samverkan var mycket stort och flera viktiga forskningsfrågor ligger utanför våra egna forskningsområden.

Text: Sofia Birgersson & Daniel Giglio