Personcentrerad förhandsplanering av vård vid förväntade akuta försämringar
Kort beskrivning
Det är vanligt att sköra äldre på vård- och omsorgsboende (VoB), särskilt personer med demenssjukdom, drabbas av akuta hälsoförsämringar. Det kan handla om feber eller infektion med påverkat allmäntillstånd, trauma efter fallskada, förändrat beteende, trötthet, sänkt medvetandegrad eller andningsbesvär. I och med att vi vet att sådana mer eller mindre plötsliga försämringar är vanliga, finns det möjlighet att i förväg samråda och planera hur vården ska agera när de inträffar. I projektet utvecklar och utvärderar forskarna en personcentrerad och strukturerad modell för att planera vården innan en förväntad akut försämring inträffar. Målet är säkrare vård som bättre utgår från personens behov och önskemål och som möjliggör att potentiellt onödiga vårdövergångar till akutmottagning och sjukhus undviks. Det minskar också trycket på de akuta vårdkedjorna.
Bakgrund
Projektets fullständiga titel är Personcentrerad förhandsplanering av vård vid förväntade akuta försämringar hos sköra äldre i vård- och omsorgsboende.
Sköra äldre i vård- och omsorgsboenden löper stor risk att drabbas av akuta försämringar. I dag skickas många sköra äldre till akutmottagningen när deras tillstånd plötsligt försämras. I vissa fall sker detta utan att personens önskemål eller förutsättningar är tillräckligt kända eller tillräckligt beaktade. Det kan också ske utan att värna om effektiv resurshantering eller samverkan. På akutmottagningen löper sköra äldre en ökad risk för vårdskador jämfört med andra patientgrupper, och personer med demenssjukdom är särskilt sårbara i en vårdmiljö som inte är anpassad efter deras behov. Internationellt har förhandsplanering av vård, ofta kallad Advance Care Planning (ACP), studerats under lång tid. I Sverige har arbetet framför allt utvecklats genom Nationell Vårdplan för Palliativ vård (NVP), ett verktyg som kvalitetssäkrar vården när fokus skiftar från botande till lindrande insatser, samt Samordnad Individuell Plan (SIP), en lagstadgad plan som upprättas när en person behöver insatser från både kommunen och regionen. Dessa verktyg fyller viktiga funktioner men är inte utformade för att stödja beslut om förväntade akuta försämringar hos sköra äldre som inte befinner sig i livets slutskede. Det saknas kunskap från svenska robusta interventionsstudier om hur befintliga modeller kan utvecklas för att stödja delat beslutsfattande och minska potentiellt onödiga vårdövergångar till akutmottagning och sjukhus vid förväntade akuta försämringar.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla, införa och utvärdera en personcentrerad och strukturerad modell för förhandsplanering av vård vid förväntade akuta försämringar samt att undersöka modellens effekter på vårdkvalitet, patientdelaktighet och vårdövergångar. Genom att planera för möjliga situationer innan de uppstår är målet att skapa förutsättningar för säkrare och mer värdig vård som bättre utgår från personens behov, förutsättningar och önskemål.
Metod
Projektet genomförs i fem faser och följer Medical Research Council (MRC):s ramverk för utveckling och utvärdering av komplexa interventioner.
Arbetet omfattar en sammanställning av tidigare forskning och en kartläggning av nuläget. Därefter utvecklas modellen i samverkan mellan kommun, primär- och slutenvård, sköra äldre, närstående, vård- och omsorgspersonal, chefer och andra berörda aktörer.
Modellen testas först i mindre skala för att undersöka om den är genomförbar och fungerar som avsett. Därefter genomförs en större studie för att utvärdera effekterna. I projektets sista fas tas en strategi fram för hur modellen ska kunna införas och användas i verksamheterna. Den kommer bland annat att omfatta vägledning, utbildningsmaterial och verktyg för vårdpersonal.
Projektet bygger vidare på erfarenheter från ett tidigare pilotprojekt på vård- och omsorgsboendet Ekparken i Göteborg. Där identifierades fem typer av förväntade akuta försämringar och en gemensam åtgärdsplan togs fram och följdes upp regelbundet.
Projektets delstudier
I den första fasen kartlägger forskarna befintlig kunskap och hur vården ser ut i dag. En systematisk litteraturöversikt genomförs för att sammanställa forskning om förhandsplanerad vård vid akuta försämringar hos sköra äldre.
Forskarna granskar också patientjournaler för sköra äldre från vård- och omsorgsboenden som har besökt akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan januari 2020 och januari 2027. Bland annat studeras orsakerna till att de är på akutmottagningen, graden av skörhet, sjukhusinläggningar, vårdskador, vårdtid och dödlighet.
Intervjuer genomförs med sköra äldre och närstående om deras erfarenheter av vård och behandling i akuta situationer. Vårdpersonal deltar i fokusgrupper om hur sådana situationer hanteras, med särskilt fokus på vårdetik och mänskliga värden.
I den andra fasen utvecklas modellen för förhandsplanering gemensamt genom workshops med sköra äldre, närstående, vård- och omsorgspersonal, chefer och andra berörda aktörer.
I den tredje fasen testas modellen i en mindre klusterrandomiserad studie med fyra primärvårdskluster (en vårdcentral och de vård- och omsorgsboenden som den ansvarar för), varav två använder den nya modellen och två fortsätter med det ordinarie arbetssättet. Forskarna undersöker bland annat om modellen är genomförbar, om den når den avsedda målgruppen och om den används enligt plan. De studerar också om antalet undvikbara besök på akutmottagning och sjukhusinläggningar minskar. Intervjuer genomförs med sköra äldre, närstående samt vård- och omsorgspersonal.
I den fjärde fasen utvärderas modellen i större skala i 20 primärvårdskluster. Hälften använder modellen och hälften fortsätter med det ordinarie arbetssättet. Forskarna studerar bland annat oplanerade besök på akutmottagning, oplanerade sjukhusinläggningar och hälsorelaterad livskvalitet ur den äldres perspektiv. Här studerar man även om resultaten skiljer sig beroende på exempelvis grad av skörhet, ålder och förekomst av demenssjukdom.
I den femte och avslutande fasen används resultaten från projektets tidigare delar för att utveckla en strategi för hur modellen ska kunna införas i vård och omsorg. Den ska bland annat innehålla en implementeringsguide och utbildningsmaterial.
