DigiPatch

Projektets övergripande syfte var tredelat

Det syftade till att:

1. undersöka hur digitala medier skapade förutsättningar för kulturell och samhällelig förändring, från ett traditionellt nätverkssamhälle till ett mer slutet och fragmenterat ”lapptäckssamhälle” (patchwork society).
2. undersöka varför denna förändring ägde rum, med fokus på kulturella faktorer och individers sociokognitiva processer.
3. belysa vilka potentiella samhälleliga konsekvenser dessa processer kunde få.

DigiPatch var en del av CHANSE, Collaboration of Humanities and Social Sciences in Europe, ett gemensamt initiativ från 27 forskningsfinansiärer i 24 länder. Det övergripande målet med CHANSE-initiativet var att genomföra en transnationell utlysning för forskningssamarbeten med fokus på temat Transformations: Social and cultural dynamics in the digital age.

Projektbeskrivning

Digitaliseringens framväxt ger människor närmast obegränsade möjligheter att inhämta information och uttrycka sig, liksom att dela åsikter och kommunicera med varandra. Därigenom skapas också möjligheter att utveckla nya och flera olika sociala relationer. Samtidigt bidrar digitaliseringen till framväxten av olika typer av slutna (mikro)grupper med starka identiteter, stark sammanhållning inom gruppen och egna epistemiska verkligheter.

Projektets övergripande syfte var att undersöka digitaliseringens roll i social och kulturell omvandling, det vill säga en process där delar av samhället rörde sig från mer öppna, genomträngliga och flexibla nätverk till mer slutna, avgränsade och rigida ”små lådor” – ett lapptäckssamhälle (patchwork society).

Med utgångspunkt i omfattande teori och forskning som visade att individer inte enbart är passiva mottagare av algoritmers påverkan och oavsiktligt hamnar i en ”dimma” av vinklad information och tvivelaktiga nätverk, syftade projektet till att bidra med en fördjupad förståelse av hur psykologiska behov, kognitiva bias och sociala påverkansprocesser i den digitala (och fysiska) världen samspelar och ger upphov till virtuella lojaliteter och skapandet av parallella sociala verkligheter med bristande social sammanhållning.

Analysen utgick från en teoretisk 3N-modell (need, narratives, networks – behov, narrativ och nätverk). Modellen byggde på antagandet att en betydande frustration över att grundläggande mänskliga behov inte tillgodoses – såsom behovet av trygghet och säkerhet samt behovet av att känna sig betydelsefull – motiverar människor att utveckla föreställningar som tillfredsställer dessa behov (narrativ) och skapar incitament att bygga eller engagera sig i gemenskaper med andra som delar denna frustration (nätverk).

För att undersöka dessa frågor använde projektet en rad avancerade metoder som kombinerade storskaliga analyser av en transnationell panelundersökning i tre vågor, laboratorieexperiment, fältstudier, sociala nätverksanalyser, datorsimuleringar och kulturanalys.